Ämne: Kan ni förklara dessa avlästa värden för mig.

[Roland]

Om jag nu skall ställa tillbaks värmesystemets cirkulationspump på läge I igen,
1. Hur skall jag då förändra kurvan?
2. Hur påverkar det elförbrukningen?

1. Differensen ökade tvÃ¥ grader. Prova med att öka värdet pÃ¥ värmekurvan sÃ¥ att börvärdet blir en grad högre. Troligen behövs det finjustering men som ett första försök är det ett rimligt värde att prova med. 

2. Elförbrukningen minskar något.

[Meadman]

Köldbärarpumpen i läge III, 130 meter borrhål, 7 kW pump och deltaT = 6. Det går bara inte ihop. Antingen visar någon av eller bägge givarna fel eller också är det en strypning i cirkulationen.

Ja,du Roland. FÃ¥glarna vet om du inte träffat rätt i dina funderingar. 

Jag ringde en support och angav mina värden. Vid denna telefonkontakt så gick personens funderingar över om jag ev hade en dålig/trasig cirkulationspump på den kalla sidan.
Han sade typ att någon eller några skovlar (vet inte om jag fattat detta rätt) kanske skulle ha kunnat gå sönder eftersom jag ju har 6 graders skillnad på läge III.
Han skulle titta på denna pumps fakta samt fundera lite och maila mig sedan.
Läs igenom nedanstÃ¥ende svarsmail och säg vad du tycker. 

Citat,

"Jag har kollat lite på din anläggning. Yttre tillgängligt tryckfall på Villa Classic 75 är 19 kPa. (I mitt tycke är detta väldigt lågt men vet inte hur de tänkte förr)
I den kollektorn du har är tryckfallet vid vårt nominella flöde på 0,5 l/s 0,1 kPa / meter borrhål. 130 * 2 * 0,1 = 26 kPa
Så tryckfallet i slangen är högre än pumpen klarar av.
Vad som sades vid installation eller som står i offert vet jag ju inte, kanske förespråkades 2 borrhål á 70-80 m?
Det flöde i anläggningen pumpen vill ha för att hålla 3K diff på brine är ca 0,5 l/s
Det flöde du har just nu ligger på ca 0,2 l/s
Så eventuellt kan en cirkulationspump installeras i serie med den interna (billigast), eller komplettera med ett borrhål som kopplas parallellt med det befintliga. Installerar man en till likadan cirk.pump på brineledningen klarar man det dubbla tryckfallet."

Nu vet vi ju att vi INTE fick offert på något annat än just 1 st 130 meters hål tillsammans med en Villa Classic 75. (vi med fler hushåll har ju installerat just denna rekommenderade kombination då det begav sig)

Tittar man i Hjopeks bifogade anvisning ifrÃ¥n inlägg 4 sÃ¥ ser man ju skillnaden pÃ¥ villapumparna och mycket riktigt sÃ¥ stÃ¥r det ju detta lÃ¥ga värde (19 kPa) pÃ¥ just en 75'a medans de andra storlekarna stÃ¥tar med bättre siffror. Kan detta verkligen stämma eller är det en "tryckfelsnisse" som ingen upptäckt och som i sÃ¥ fall pÃ¥verkar hans beräkning i svarsmailet. 

Hur kommer man fram till att vårt flöde är 0,2 l/s?
Hur kollar man enklast upp om cirkulationspumpen lirar som den skall?
Vad kostar en sådan cirkulationspump?

Ärligt talat sÃ¥ känns det ju som sÃ¥ att OM ovanstÃ¥ende mail är sant sÃ¥ har ju alltsÃ¥ mÃ¥nga hushÃ¥ll i sÃ¥ fall blivit lurade att installera en Bergvärmekombination som redan pÃ¥ förhand var dömd att misslyckas. 

Ja, jag blir inte klok på vad som är rätt och inte.

Har någon synpunkter att delge angående detta så tveka inte. Jag är otroligt tacksam för alla tankegångar jag kan få.

[Lexus]

Hur kommer man fram till att vårt flöde är 0,2 l/s?

Effekt på varma och kalla sidan, uträkas genom flöde x tempdiff x värmekapacitivitet.

För kalla sidan blir det värmepumpens avgivna effekt 7,5 kW minus tillförd effekt 2 kW d.v.s. 5,5 kW som hämtas via köldbäraren från berg/mark/sjö.

5,5 kW / 4,2 kJ / deltaT 6° = 2,18 l/s

[Roland]

Fick lite andra resultat än supporten. Räknade på 0,3 l/s (deltaT = 4 grader) och fick då 0,11 kPa/m slang för 30 % sprit vid några minusgrader. Alltså i stort sett samma tryckfall i systemet men vid lite lägre flöde. 0,5 L/s och deltaT = 3 ger 6 kW värme från köldbäraren och så högt COP har inte pumpen.

Jag undrar om max tillåtet tryckfall 19 kPa verkligen är korrekt. Jag har svårt att tänka mig att en variant av en pump skulle skilja sig markant från övriga, även från andra fabrikat. Det är ju väldigt lika komponenter som används.

[Meadman]

Jag undrar om max tillåtet tryckfall 19 kPa verkligen är korrekt. Jag har svårt att tänka mig att en variant av en pump skulle skilja sig markant från övriga, även från andra fabrikat. Det är ju väldigt lika komponenter som används.

Ja, det är precis det jag menar. Känns ju som att något med denna siffra INTE stämmer.
Ej heller har jag fått något mer svar ifrån supporten i detta ämne (vilket kanske var väntat).

Nu har vi haft några kalla dygn här i Sundsvall (-18-19°c) och min VP har tuffat på (ibland med konstant tillsatsel känns det som)
Komiskt nog så har jag räknat ut att värmepumpen visar mer drifttimmar än vad det i själva verket är möjligt att ha.

EDIT/ Denna komiska matematiska beräkning fick jag efter pÃ¥pekande frÃ¥n Roland aldrig ihop igen sÃ¥ den är borttagen tills mina grÃ¥celler kommit fram till detta resultat igen. Ja, herre jösses hur man kan fÃ¥ till det ibland.  --/

Datum. Tidpunkt. Rumbör. Utetemp. Kurva. Integral. Framl. Returl. VV.    DT VP.    DT TS.    DT VV.    Värmepumpsstatus.

15-dec   07.18   20°     -3°   39   -760min   40(41)°c   35(48)°c   46(44)°c      37101h   4403h   2983h   VP Aktiv Drift Värme
16-dec   07.28   20°     -4°   39   -753min   41(42)°c   35(48)°c   46(44)°c      37125h   4403h   2985h   VP Aktiv Drift Värme
17-dec   00.38   20°   -10°   39   -757min   48(46)°c   37(48)°c   50(44)°c      37142h   4408h   2986h   VP Aktiv Drift Värme
17-dec   07.20   20°   -13°   39   -747min   50(49)°c   39(48)°c   47(44)°c      37149h   4411h   2986h   VP Aktiv Drift Värme
17-dec   12.54   20°   -13°   39   -685min   46(49)°c   40(48)°c   45(44)°c      37154h   4414h   2986h   VP Aktiv Drift Värme
18-dec   07.40   20°   -19°   39   -497min   55(53)°c   44(48)°c   46(44)°c      37173h   4429h   2986h   VP Aktiv Drift Värme
18-dec   13.10   20°   -18°   39   -239min   44(53)°c   38(48)°c   45(44)°c      37179h   4434h   2986h   VP Aktiv Drift Värme
19-dec   08.48   20°   -19°   39   -465min   55(53)°c   44(48)°c   47(44)°c      37198h   4451h   2987h   VP Aktiv Drift Värme
19-dec   18.40   20°   -12°   39   -178min   45(47)°c   38(48)°c   47(44)°c      37208h   4459h   2987h   VP Aktiv Drift Värme
20-dec   09.40   20°     -4°   39   -608min   40(42)°c   35(48)°c   47(44)°c      37223h   4464h   2987h   VP Aktiv Drift Värme

Tittar man på summeringen nedan av dessa dygn så ser man ju bl.a att tillsatspatronen jobbar riktigt mycket när man får en temp på -18°c - -19°c.
DeltaT utvändigt har jag ingen aning om eftersom jag ej lyckats få fast mina tempgivare så att de kan avläsas korrekt.
(Jag har ej ännu satt fast dem med kopparpasta, alutejp, förbättrad isolering. ännu så länge är de bara tillbakastoppad i det hål de drogs ut ifrån men de visar nu konstant c:a 4° vilket ju inte stämmer med en KB-ledning som isar där minsta lilla springa i isoleringen finns)

DeltaT på varma sidan går ju från 5°c vid blidväder till hela 11°c skillnad vid kallt väder.
Huruvida detta är helt normalt eller inte vet jag ej.
Beror de olika värdena på var i "cykeln" man befinner sig i? (säger man så?)

Vet någon vad en typisk cirkulationspump till KB-kretsen går på?
Vad sitter innanför den skruvbara hatt som sitter i mitten på en sådan?

(Ja, och som vanligt. Läs, garva åt min okunskap och döm ut mig för den eller kom med andra kommentarer, synpunkter samt goda råd. ALLT är tillåtet.)

[Roland]

Att deltaT varierar så kraftigt beror på tillsatselen. 5 grader är pumpen enbart, 11 är med 6 kW tillsatsel om det inte var varmvattenberedning vid det tillfället. Vet inte riktig hur en Thermapump beter sig när den gör varmvatten. IVT-pumparna arbetar med strypt flöde då för att inte förstöra skiktningen i beredaren.

Är inte riktigt med i matematiken. Pumpen har gått 122 timmar från den 15/12 till 20/12 och det är också kalendertiden.

[Meadman]

Är inte riktigt med i matematiken. Pumpen har gått 122 timmar från den 15/12 till 20/12 och det är också kalendertiden.

...HA,Ha,Ha,ha,ha...  ...Näe, inte jag heller...   ...ett fel som gjordes förstod jag men sen tog det tvärstopp sÃ¥ dumstruten är pÃ¥tagen och ovanstÃ¥ende inlägg EDITERAT. tomte::

[snoopy]

Har du inte plats med en parallell jordvärmeslinga till ditt befintliga borrhål
300 meter jordvärmeslang kostar runt 3000kr på Rinkaby rör och skulle höja din värmepumps kapacitet med säkert 1-3kw.
Se min signatur.
Jag har efter 2 timmars drift 2+grader ut och 4+grader in vid 15 minus.
Kolla om du kan hitta ett diagram vad din vp ger vid olika temp på brine in.

[Meadman]

Ja, men hej igen dÃ¥ allihopa. 

Det har gått några veckor sedan sist och det som hänt hemma hos mig är att jag nu äntligen "avisat" värmepumpen samt monterat mina KB-givare igen.

Vi hade ett dygn med bara -4° igår så då stängdes pumpen av för att kunna ta bort all den is som bildats på oisolerade ställen (typ cirkulationspump, brinefilter och även dåligt isolerade ställen där is bildats.

De tempgivare som jag testat i vattenbad sattes omsorgsfullt tillbaks och isolerades noga.
Med pumpen avstängd kördes sedan cirkulationspumpen manuellt för att se att givarna visade samma temperatur och de följde mycket riktigt varandra snabbt från 6° ner till +-0° för att stanna där (vilket alltså var den temperatur mitt hål hade efter ett antal timmars vilande).

För första gången på flera år fick jag nu ett DeltaT på den kalla sidan som inte var hela 6° skillnad när pumpen arbetar.
Exakt hälften, dvs 3° var differensen nu vilket var positivt men det riktigt tråkiga var att jag nu med pumpen igång har -3° in och -6° ut till hålet igen.

Nu kan man ju ifrågasätta hur hårt pumpen måste jobba för att ge värme inomhus.
Hur dåligt blir mitt COP-värde nu, månne?
Det enda jag vet är ju att pumpen går konstant under de kallaste månaderna. Det känns ju så i alla fall.
Tillsatsen går in riktigt mycket också ju kallare temperaturen är utomhus och det roar mig inte det minsta att se hur elmätaren tickar på under denna tid.

Nu har jag inte fått någon räkning ännu men jag har räknat ut att jag i December förbrukat strax över 3000 kWh. Vissa kalla dagar har jag mer än 150 kWh på ett dygn vilket ju är "skittrist".
Å andra sidan skall man ju ta hela året i åtanke och då landar jag på i runda slängar 18.700 kWh detta år totalt inkl hushållsel och då klagar jag inte med tanke på de ytor jag har.

Nåväl, tänkte bjuda på de senaste dygnens siffror här nedan,

Datum. Tidpunkt. Rumbör. Utetemp. Kurva. Integral. Framl. Returl. VV. Kb från / till. DT VP. DT TS. DT VV. Värmepumpsstatus. Mätarställning.
01-jan   20.50   20°     -9°   39   -759°min   47(46)°c   36(48)°c   47(44)°c   (3° / 3°)   37522h   4597h   2996h   VP Aktiv Drift Värme   31918
02-jan   23.04   20°   -13°   39   -498°min   51(49)°c   40(48)°c   46(44)°c   (3° / 3°)   37548h   4610h   2997h   VP Aktiv Drift Värme   32070
03-jan   23.02   20°     -5°   39   -760°min   41(43)°c   35(48)°c   49(44)°c   -6° / -3    37569h   4615h   2997h   VP Aktiv Drift Värme   32161

Bifogar några bilder på isiga delar också,

De stora frågorna är nu,

1. Vad gör jag för att fÃ¥ ordning pÃ¥ denna anläggning? 
2. Hur skall jag få sunda drifttimmar vintertid?
3. Är jag ensam om dessa minussiffror i borran här i Sverige eller finns det fler som brottas med dessa problem? 
   

[Elmer]

De stora frågorna är nu,
1. Vad gör jag för att fÃ¥ ordning pÃ¥ denna anläggning? 
2. Hur skall jag få sunda drifttimmar vintertid?
3. Är jag ensam om dessa minussiffror i borran här i Sverige eller finns det fler som brottas med dessa problem? 

1) Byt till bättre (tjockare) isolering för att undvika isbildning.

2) Tja. För varje grad som inkommande brine sjunker försämras COP med ca 3%. Skulle du få upp inkommande brine med 3°C så borde effekten på din VP öka med nästan 10%. En sådan åtgärd kräver (anser jag) ett till borrhål alt. markslinga. Om en sådan ekonomisk investering betalar igen sej är jag osäker på. Har själv samma funderingar. Det är ju inte heller bra rent psykologiskt att veta att ens anläggning inte fungerar tillfredsställande, så en viss ekonomisk insats kan vara värd pengarna anser jag. Sen tillkommer ju en sak till, och det är vad som händer den dag vp'n måste bytas. Räcker borran till då? Knappast?

3) Du är inte ensam. Har inte lika stora problem som dej, men jag har också problem med att min inkommande köldbärare är kall. Ligger på nästan -1°C nu och då har vintern bara börjat. Det jag oroar mej för är att min inkommande brine sjunker för varje vinter. Var kommer det att sluta?
Kommer att posta ett inlägg och be experterna här om råd. Misstänker att min borra är av dålig kvalitet (dåligt berg) eller att borrarna helt enkelt har fuskat. Vad gäller mitt borrdjup så tror jag det är rätt - var med och räknade borrstängerna.
Kommer att gräva upp borrhålet till sommaren för att loda borrdjupet. Kommer också att öppna KB-rören och loda dom också (kan ju vara så att slangen är för kort).

[Roland]

Det är 130 meter borrhål till en pump på 7 kW i Sundsvall där berget är ca 5 grader. -3 grader in är nog tyvärr vad man kan vänta sig då. Norrut får man nog räkna med minusgrader på ingående köldbärare om man inte vill borra orimligt djup så det är inget ovanligt men här blev det lite väl kort borrhål i förhållande till pumpens effekt. 130 meter är nog vad man skulle bli offererad i Stockholmstrakten där berget är 2 grader varmare och även där är det lite väl lite som jag ser det. Borrhålet borde har varit 160 meter djupt. Då hade KBin hamnat på ungefär -1.

Med tanke på framledningstemperaturerna verkar det vara radiatorer i huset. Kontrollera att det inte finns några radiatorer som kortsluter flödet, dvs där returen är nästan lika varm som ingången. Det bör vara minst 5 graders skillnad. Sen tror jag inte det är så mycket att göra i det här fallet mer än att försöka gilla läget.

[Meadman]

Radiatorer är helt riktigt. I tidigare inlägg har jag beskrivit var de sitter och antal.
Visst har jag element som jag tycker är misstänkt lika i temperatur uppe samt nere men jag har inte riktigt förstått vad som skall prioriteras, öppna spjäll som vissa förespråkar kontra stryp för att förhindra kortslutning som andra säger.

Blir faktiskt inte riktigt klok på det där.

Det jag vet är att det inte kommer att bli en rolig elräkning att betala nästa gång.
De senaste dygnen med -24°-25° gör att min VP går konstant med elpatronen påslagen.
Snittar strax över 200kWh per dygn nu.

Jag har en Handölkassett-insats som vi kan elda i men även om vi kan värma från mellanvåning och uppåt så känner vår pump troligtvis ej av det eldandet eftersom vi ej har någon innegivare monterad. Har jag rätt i denna tro månne?

Det jag skulle vilja få förklarat för mig är hur mycket jag kan få förbrukningen att minska genom att sänka rumbören från mina 20° till 19° eller ännu mindre.

Hur mycket kan jag höja kurvan på minskad rumbör för att förbättra innan förbrukningen blir likadan igen?
Eller, tänker jag fel nu igen?

Tacksam för svar av nÃ¥gon som kan förbrukningskostnad, rumbör kontra kurva mm.   

 

[Bertil]

Har inte läst  :-[
Men du verkar ha en vek pump på så stort hus, då blir det ju mycket tillskott.
thermia är lite kul med rumbör (utan rumsgivare)
Har du rumsgivare ändrar du rumbör med den, det funkar så att vid avvikelse så ändras värmekurvan (paralellförflyttas) uppåt eller nedåt.
Utan rumsgivare ändrar man kurva uppåt eller nedåt (paralellförflyttar) men helt utan koppling till hur varmt man vill ha.
Har man rumsgivare då ändras kurvan bara vid avvikelser mot önskad rumstemp. men utan rumsgivare blir det en fast ändring av kurvan. så har man en låg kurva kan du ha rumbör på 28 grader men ändå få kallt inne!

Huvva va tjorv det där blev!  :-[ :-[ Hoppas du fattade nÃ¥t.

Ang förbrukning så är det ju drifttimmarna på kompressorn som ska maximeras det brukar va klockrent på Thermia och Nibe. Alltid 24 timmar per dygn vid kyla. Sen tillkommer dom tillskottstimmar man använder dom kostar ju 3-4 ggr mera.
Med andra ord så är det huir varmt man vill ha som avgör kostnaden!

[Roland]

Visst har jag element som jag tycker är misstänkt lika i temperatur uppe samt nere men jag har inte riktigt förstått vad som skall prioriteras, öppna spjäll som vissa förespråkar kontra stryp för att förhindra kortslutning som andra säger.

Blir faktiskt inte riktigt klok på det där.
 

Det är nog lite olika saker det handlar om. Öppna spjäll syftar nog på att man inte skall låta termostatventiler reglera temperaturen genom att strypa flödet. Där skall det var öppna spjäll.

Sen mÃ¥ste man se till att radiatorerna utnyttjas effektivt. Det skall inte vara sÃ¥ att vattnet rusar genom nÃ¥gra smÃ¥ radiatorer utan att kylas ner medan andra är sÃ¥ svala pÃ¥ stora delar av ytan att de inte utnyttjas effektivt. Man bör se till att ha 5-10 graders temperaturskillnad mellan in- och utlopp pÃ¥ alla när pumpen har gÃ¥tt sÃ¥ länge att vattnet har omsatts. Det bör man ordna med de fasta strypningar som finns, inte med termostatventiler även om enstaka undantag kan accepteras. Blir det för varmt nÃ¥gonstans är strypning pÃ¥ den radiatorn till mer än 10 graders differens ok. Mindre differens än 5 grader gör sÃ¥ lite för värmeavgivningen att det inte är meningsfullt med sÃ¥ högt flöde genom radiatorn.