Pex rör i Rör system används sällan som stamledning i större fastigheter. Och om den används som matning till tappställe i en lägenhet så är det inte flöden i slangen hela tiden.

/Johan

Hur ofta ser du oisolerade kallvattenstammar i större fastigheter?

/Johan

Skillnaden mellan kallvattenledningen och ledningen för kyla är att du sällan spoolar kallvetten mer än några minuter i taget, möjligen i en kvart när du fyller badkaret. I kylledningen kommer det att cirkulera kallt vatten i flera timmar vilket gör att det kondenserar betydligt mer vatten.

/Johan

Om du använder pex rör i rör behöver du knapast isolera

Isolering är billigt och fuktskador är dyra så det är bara att välja.

Med rör i rör kommer det inte in någon större mängd luft mellan den inre slangen och skyddshöljet som kan kondensera. Men det kan fortfarande kondensera utanpå det yttre skyddsröret om det blir tillräckligt kallt vilket är ganska troligt.

/Johan

Såg denna på Blocket!

374kW låter väldigt mycket, för "frykyla" eller?


--------------------
Pris: 1 500:-

LPM group
374 Kw max

Modell HK2-72/72
Nypris ca 14 000:-

OBS från 2004
Ej prut
--------------------

Oisolerat går inte det mycke kondens...

I detta sammanhang har jag en liten undring.
Jag väntar på offert om frikyla. Två konvektorer skall jag ha, en på över- och en på undervåningen. Om man sätter kylan på inloppet blir det något varmare brine som t ex kan ge mindre kondens på den extra cirk.pumpen.
Sätter man kylan efter VP blir det ju något kallare brine, men endast då VP kör varmvatten väl? För det är ju under sommaren som systemet med frikyla utnyttjas.
Tror ni att det är ett kritiskt val, finns det fler aspekter och vad skall man välja?

Om du inte har pool (= inget uppvärmningsbehov på sommaren) så tror jag att du har rätt, d v s det spelar inte särskilt stor roll, eftersom brinen bara kyls då VP tillverkar varmvatten. Om du dessutom skall cirkulera brinen direkt till konvektorerna för kyla, så föreligger inte heller någon frysrisk som vid cirkulation av rent vatten via VVX (Ett problem som jag måste undersöka under detta mitt första VP-år. Se inlägg ovan). Därför finns nog inte heller här någon speciell preferens. Problemet med kondens (om det skulle visa sig finnas ett sådant) bör du under alla förhållanden kunna avhjälpa med en manuell shunt som återcirkulerar en lämplig del av returen från kylkonvektorerna via en bypass.

Jo, en bypass är nog en fördel även med VVX. Planerar shuntventil och (givertvis) sep cirk pump för kylkretsen. Jag monterade VVX på utgånde KB, efter rekommendation i forumet (då är ju brinen kallare, och kylningen därmed effektivare), men så här i efterhand undrar jag om det inte varit bättre att, som du gjort, sätta den på inkommande, Då minskar ju risken för frysning av vattnet i kylkretsen under vintern (så dags nu....) :-[. Nåväl, vi får väl se hur deet går med temperaturerna denna första vinter.... I värsta fall får jag väl tappa ned kylkretsen vintertid, fast det var ju liksom inte tanken.... . Alternativt får jag väl blanda i lite sprit, men då minskar ju fördelarna med VVX   

Jag stoppade in en VVX i brine-kretsen. Liknande säljs då och då på Blocket för runt 1500:- till 2000:-. På 'nedsidan' skall jag så småningom koppla frikyla (alla stigare i huset dragna/isolerade, men konvektorerna har jag ännu inte hunnit skaffa). Rent principiellt behövs nog inte växlaren, men jag tycker att det känns bra att göra de två systemen flödesmässigt oberoende. Då kan jag meka/experimentera med frikylan nästan oberoende av VP. Dessutom kan jag tappa upp och ned kylkretsen utan att behöva tillvarata och/eller blanda ny brine. Enda problemet är om KB temp går ned under 0 grader, men det skall jag kolla i vinter, innan jag slutför kylkretsen och tappar upp.

Så här såg min VVX ut före resp efter färdig installation:

Ja, teoretiskt har du det. Det dyraste är iallafall redan klart. Sen behöver du ett avstick på köldbäraren med några avstängningskranar och en cirkulationspump, plus en konvektor eller flera om det är stor yta att kyla.
Jag fick installationen av frikyla för 15000:- inkl. konvektorn.
Då ryckte vi bort ett befintligt element och satte konvektorn på de värmerören, samt kopplade kyla på en annan krets i konvektorn. Fungerar faktiskt!
Elementet vi tog bort passade fint i pannrummet där det ju behövdes en extra värmekälla.

Kolla in bygget på:
http://hem3.passagen.se/vobby

Kika in under bergborrning.

I korthet innebär frikyla att man nyttjar kylan som finns i berget/marken till att kyla rumsluften.
Den kalla köldbäraren från borrhålet låter man passera genom en fläktkonvektor som därmed kyler rumslufen. Ett annat alternativ är att använda en sk. kanalkylare som kyler den luft som kommer in i huset (kräver mekanisk tilluft).

/Johan