Ämne: Tilläggsisolering av vind

[Carl N]

Hej!
Nu har jag äntligen tilläggsisolerat vinden på mitt hus, lite sent kanske men bättre det än aldrig. Om någon mer funderar på detta så beskriver jag nedan hur jag gjorde:

Förutsättning:
det låg ca 15 cm glasull på vinden (precis som enligt orginalritningarna) när jag köpte kåken, enda problemet var lite mikrobiell påväxt (svart) på underidan av yttertak vid takfoten. Jag konstaterade vid husköpet att råsponten inte var murken eller fuktig och ersatte självdragsventilationen med frånluftsfläktar i badrummen för att minska detta problem.

Vad jag gjorde:
Först penslade jag på berocoll på yttertakets undersida överallt där det fanns svarta fläckar. Sen monterade jag vindavledare (lufta) i takfoten, (använd hjälm, själv körde jag huvet i en spik innan frugan tvingade på mig en cykelhjälm ). Man får dra undan den gamla isoleringen från takfoten vid montering. Till sist lade jag dit 20 cm glasull ovanpå gamla isoleringen.

Resultat:
Jag fick sänka från kurva 8/0 till 7/0 direkt, håller på med fininställningarna nu. Innetempen blev jämnare både mindre fluktationer upp och ner samt bättre värmefördelning i huset. Efter 2 dagars mätning tror jag att VPs drifttid minskat med ca 15-25 % (kommer med en mer exakt siffra om en vecka). Dessutom har temperaturen på brine ökat en grad på 2 dagar, det har i och för sig blivit varmare ute men tempökningen på brine brukar inte komma så här snabbt vid mildväder.

Ekonomi:
Kostnad: 22 st vindavledare lufta 1210:- (Beijer byggmaterial), 85 m² glasull 20 cm 4776:- (Byggmax) totalt 5986:- SEK
Nuvarande beräknad förbrukning VP+eltillskott ca 6000 kWh a 0,8 kr =4800 kr
Förbrukning vid 20 % lägre drifttid ca 4800 kWh = 3800 kr
Besparing 1000 kr/år, avbetalningstid = 6 år.

[PerF]

Grattis! Du har just gjort den isoleringsåtgärd som ger den bästa besparingen. Upp till 50cm brukar vara lönsamt att ha men dina 35 som du nu har kanske är mer optimalt när man kör VP. Ska bli kul att se vad din besparing blir till slut!

[Carl N]

Grattis! Du har just gjort den isoleringsåtgärd som ger den bästa besparingen. Upp till 50cm brukar vara lönsamt att ha men dina 35 som du nu har kanske är mer optimalt när man kör VP. Ska bli kul att se vad din besparing blir till slut!

Jag funderade på om jag skulle lägga på 10 cm till. Men i ytterväggarna är det bara 9,5 cm glasull (+fasadtegel så nån tilläggsisolering i väggarna blir det inte). Med så dålig isolering i väggarna, är det då lönsamt att lägga på ytterligare 10 cm på vinden eller har jag det största värmeläkaget genom ytterväggen?

[Bertil]

är det då lönsamt att lägga på ytterligare 10 cm på vinden eller har jag det största värmeläkaget genom ytterväggen?

Alltid största läckaget uppåt 8 undantag kan väl finnas), men som PerF antyder energispar är mindre lönsamt om man kör med vp. En paradox kanske men så är det. Full effekt får man bara när man kan ersätta elpatrondrift med vp drift.

Nästan bara vindsisolering är lönsam som enskild åtgärd!
Andra isoleringsåtgärder är lönsam vid byten pga dålig ytterpanel, dåliga fönster dåliga dörrar mm. Man köper ju ett bra fönster om man ändå måste byta!

Angående fasaden, du har ju tegel det håller perfekt i minst 50 år till antagligen 100 år  *hehe*
Vi andra får måla stup i kvarten  kanske byta fasad pga av röta också  _/-

[Rippe]

Vad jag gjorde:
Först penslade jag på berocoll på yttertakets undersida överallt där det fanns svarta fläckar. Sen monterade jag vindavledare (lufta) i takfoten, (använd hjälm, själv körde jag huvet i en spik innan frugan tvingade på mig en cykelhjälm ). Man får dra undan den gamla isoleringen från takfoten vid montering. Till sist lade jag dit 20 cm glasull ovanpå gamla isoleringen.

Det där du Calle låter intressant. Jag sitter med en mustig blandning av sågspån och gullfiber på min vind. Så här på rak arm kan jag inte meddela hur tjockt lagret är. Men jag kan gissa på 15-20 cm.
Men att trycka på 20 cm till ovanpå detta kan ju inte vara några problem, till och med jag som har snickartummen mitt i pannan borde klara det. Däremot blir jag fundersam på dina ingrapp med vindavledare. Vad är det för något? Och varför har du satt dit det? Var de svart fläckarna tecken på fukt på vinden eller genomslag från yttertakets ovansida?

Slutligen: Finns det någon risk med att bara isolera vinden mer? Kan ett gammalt hus med självdrag bli för tätt då?

[Sarastro]

Vet inte svaret på Din fråga.
Men jag är övertygad om att  följande försiktighetÃ¥tgärder är bra:
1) Lyfta på den gamla isoleringen, lägga ännu ett lager diffusionstät plast mot ovansidan av övervåningens innertak
2) Om ventilationsgallren i gavlarna är smÃ¥ bör man  sätta dit större eller komlettera med ventiler i taknocken

[kek29]

Alla ni som ska isolera.....ventilera ventilera ventilera och åter ventilera efter att ni tillägsisolerat...ska jag skriva VENTILERA en gång till kanske ? Det verkar vara en sak som folk tar lite lätt på...men är väldigt viktigt !

[Carl N]

Det där du Calle låter intressant. Jag sitter med en mustig blandning av sågspån och gullfiber på min vind. Så här på rak arm kan jag inte meddela hur tjockt lagret är. Men jag kan gissa på 15-20 cm.
Men att trycka på 20 cm till ovanpå detta kan ju inte vara några problem, till och med jag som har snickartummen mitt i pannan borde klara det. Däremot blir jag fundersam på dina ingrapp med vindavledare. Vad är det för något? Och varför har du satt dit det? Var de svart fläckarna tecken på fukt på vinden eller genomslag från yttertakets ovansida?

Slutligen: Finns det någon risk med att bara isolera vinden mer? Kan ett gammalt hus med självdrag bli för tätt då?

För vindavledare se detta:
http://www.isover.se/sw1424.asp

De svarta fläckarna uppträdde endast vid takfoten där den gamla isoleringen låg an mot yttertaket så det var ett tecken på dåligt luftflöde. Har du självdrag och du ser tecken på fukt på vinden, kan du sätta dit varvtalsreglerade fläktar i badrummen och köra på lågvarv hela tiden för att få undertryck i huset.

Vet inte svaret på Din fråga.
Men jag är övertygad om att följande försiktighetåtgärder är bra:
1) Lyfta på den gamla isoleringen, lägga ännu ett lager diffusionstät plast mot ovansidan av övervåningens innertak
2) Om ventilationsgallren i gavlarna är små bör man sätta dit större eller komlettera med ventiler i taknocken

Att sätta dit mer plast under isoleringen kan medföra mer problem än det löser. Fuktvandringen styrs då mot takstolarna (om man inte får in plasten under dessa) som kan börja ruttna. Takstolarna blir dessutom köldbryggor eftersom skarvarna i isoleringen hamnar där.

[Bertil]

Som du ser vindavledare för at fÃ¥ ventilation pÃ¥ vindan.. in vi takfoten ut genom ventiler i nock...    fÃ¥r du istappar.. ja dÃ¥ har du för dÃ¥lig ventilation.. en del tror det blir bättre med mera isolering det är fel.. 1 meter isolering ingen luftning och snö pÃ¥ talet dÃ¥ blir det istappar!!!    varför?  jo vad är det i isolerinegn som isolerar jo luften... snö har sÃ¥ bra k-värde det isolerar mint lika bra därför uppstÃ¥r 0 punkten uppe i snön inte i isoleringen... därav vikten av ventilation fär att föra bort värmen sÃ¥ taket hÃ¥lls kallt o torrt..

[Rippe]

Åh hej och hå. Det där var inte lätt (jävla typiskt, måste det vara så många om och men när man ska göra något?).

Just nu Blåser det uppe på vinden. Står jag på golvet i vinden så ser jag ut genom mellanrummen vid takfoten.
Någon istapp har jag inte sett på vykort under de åren jag bott där (snart 7år).
Yttertaket är orginal anno 1964 (=41 år) betongtegel. Finns inte ett spår av fukt på insidan av innetaket. Jo nu ljög jag lite. Det är lite svart runt ett rör som går upp. Men på det stora hela ser det bra ut. Luktar fint gör det också.

Då kan man ju fråga sig om man ska isolera mera och samtidigt riskera fukt? Någonstans så tror ju jag att ett mastodontbygge från 1964 behöver drag och blåst för att fungera som det ska.

[Bertil]

Just nu Blåser det uppe på vinden. Står jag på golvet i vinden så ser jag ut genom mellanrummen vid takfoten.

BibehÃ¥ller du mellanrummet med eller utan vindavledaren, dÃ¥ gÃ¥r det bra!!  Vindavledaren ska skona isoleringen vid takfoten frÃ¥n direkt drag och garantera erforderlig luftspalt!!

Men det är inte helt ofarligt att sänka tempen pÃ¥ vindan eftersom varmare luft orkar bära mera fukt.. det som kan stöka till det är luftläckage frÃ¥n bostaden upp till vindan.. tex har vi stött pÃ¥ frÃ¥nluft frÃ¥n bad som slutat tvärt pÃ¥ vinden... dÃ¥ blir det fukt/futkskador 
kolla stosen runt röret den kanske ska förnyas eller justeras.. obs att det ska va fullgod tätning runt röret mot pappen också. Det är viktigare än att det "synliga" är tätt!!! Det är ju inte teglet som är tätskiktet det är underlagspappen!!!!

[Rippe]

OK

[Sven]

Ett vanligt problem är att den kalla luften på sidovindarna i 1½-planshus blåser in i bjälklaget och kyler av den värme som stiger upp genom bottenvåningens innertak. Detta ger även kalla golv på övervåningen. Jag har precis avslutat montering av 50mm cellplastbitar som jag har skurit till och stuckit ner mellan golvbjälkarna intill stödbensväggen på vinden. Tätning med en sträng fogskum i botten och eventuella håligheter på sidorna, samt vid utskärningar för elrör, etc. Upplever förbättring och åtgärden var relativt billig.

Har även en isoleringsfråga men har valt att starta en ny tråd under avdelningen "Allmänt forum".  Direktlänk: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2610.0.html

[Carl N]

Det är lite svart runt ett rör som går upp.

Gissar att det läker upp lite luft runt detta rör, lyft upp isoleringen runt, kolla och täta.

[Rippe]

Det är lite svart runt ett rör som går upp.

Gissar att det läker upp lite luft runt detta rör, lyft upp isoleringen runt, kolla och täta.

Alltså det är bredvid ett rör som går genom yttertaket. Där har det blivit lite svart på insidan av taket vilket man ser när man står på vinden och tittar upp mot detta rör när det penetrerar taket på sin väg upp mot himlen. Det hela är fullt förståligt eftersom jag inte kan se att röret är speciellt bra tätat mot pappen. Problemet är bara att jag inte riktigt vet hur denna tätning ska gå till eftersom mina snickerikunskaper begränsar sig till målning, vävning, tapetsering, slipning, lackning och håltagning i vägg i samband med exempelvis tavelmontering.