Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar och installationsfrågor. => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Ämnet startat av: pegase skrivet 23 september 2009, 11:08:12
-
Hej.
Jag har sutteränghus i Nacka(Sthlm), 2 plan med total yta på 200 kvm från -75 och jag skall byta ut acktank och elradiatorerna till vattenburet med bergvärme. Dessutom skall jag på sommarhalvåret ha lite värme i nedre plan.
Jag har fått ett antal offerter och två offerterna har samma pump och ungefär samma peng men med olika lösningar . IVT Greenline HTPlus C7, borrhål 150 meter, foderrör 6 meter, 120 liter volymtank samt 13 nya va-radiatorer.
Alt 1. Med hjälp av en yttre cirkulationspump med bypass cirkulerar vv i huset. Då kan man säkerställa flödet över värmepumpen. Alla radiatorerna skall ha termostatventiler.
Alt 2. Ingen yttre cirkulationspump, ingen bypass och inga termostatventiler förutom de radiatorer som sitter i rum med med mycket solljus. IVT´s pump jobbar mot hela systemets volym. På detta sätt slipper man elkostnaden för cirkulationspump och man får färre start/stopp (som sliter på kompressorn).
Vilket alternativ är att föredra? Båda hävdar att deras egen lösning är optimal!
En annan fråga. Bör kollektorröret var dubbelmantlad mellan borrhål och hus för att skydda från mekanisk åverkan?
-
Jag tycker alternativ 2 är bäst. Värmen ska man styra på VP:n, inte på radiatortermostater.
-
Håller med Carl N och du behöver inget "extra" skydd ut, men se till att du inte har fullt av sten runt slangen.
-
Någon som vet hur många start/stopp per år som är normalt. Vad är det för skillnad mellan scrollkompressor och vanlig kompressor? Vad är det för bra med scrollkompressor förutom att den är tystare?
-
Hej!
System med yttre cirkulationspump och en rejäl acktank borgar för att värmepumpen alltid får max flöde och man kan sänka kondensortemperaturen med längre livslängd, högre effektivitet och färre start och stopp som följd.
man ska sträva efter att ha så liten diff som möjligt på varma sidan, problemet blir då att flödet blir så högt att det blir sus i radiatorerna om man inte har en ack tank mellan värmepump och radiatorer.
De flesta värmepumpar( utan ack)går med en alldeles för hög diff och det gör att kompressorn slits extra hårt och hela systemet tappar effekt.
Termostater på radiatorerna är däremot inte nödvändigt, värmepumpen styr temperaturen via sin reglercentral, man kan ha termostater i de rum som har egen uppvärmning typ kamin, annars ska alla radiatorer vara fullt öppna.
Scrollkompressorn har lite bättre effektivitet, mindre vibrationer (inga fram och tillbakagående rörelser), men är också känsligare för onormala driftfall.
kolvkompressorerna är mer robusta, går inte sönder lika lätt helt enkelt.
De nya kolvkompressorerna är väldigt effektiva och jag har sett anläggningar med
COP värden över fem.
-
Hej!
System med yttre cirkulationspump och en rejäl acktank borgar för att värmepumpen alltid får max flöde och man kan sänka kondensortemperaturen med längre livslängd, högre effektivitet och färre start och stopp som följd.
man ska sträva efter att ha så liten diff som möjligt på varma sidan, problemet blir då att flödet blir så högt att det blir sus i radiatorerna om man inte har en ack tank mellan värmepump och radiatorer.
Tillverkarna själva (i alla fall Nibe) rekommenderar en tepmdiff på 5-10 ºC över kondensorn, hur förklarar du det?
-
Hej!
System med yttre cirkulationspump och en rejäl acktank borgar för att värmepumpen alltid får max flöde och man kan sänka kondensortemperaturen med längre livslängd, högre effektivitet och färre start och stopp som följd.
man ska sträva efter att ha så liten diff som möjligt på varma sidan, problemet blir då att flödet blir så högt att det blir sus i radiatorerna om man inte har en ack tank mellan värmepump och radiatorer.
Tillverkarna själva (i alla fall Nibe) rekommenderar en tepmdiff på 5-10 ºC över kondensorn, hur förklarar du det?
Nibe säljer ju sådana system som inte klarar att hålla nere diffen, då är det ju lättare att rekomendera det som optimalt än att sälja en lösning som är dyrare att installera.
Det är ju basic kylteknik att ju lägre kondenseringstemp men kan hålla ju billigare blir driftkostnaden.
Mindre diff på varma sidan=lägre kondensering=högre effektivitet
Mindre diff på kalla sidan=högre förångning=högre effektivitet
-
Thermia rekommenderar ju också 7-10 grader deltaT, och nog kan jag vräka upp VB-CP:n i full fart så att jag får ett deltaT på bara några grader. Nu går min VB-CP:n i 30% fart för att hålla 7-8 graders deltaT.
Det är ju konstigt av tillverkarna att rekommendera det om det Cougar säger är sant...
Eller är det så att den högre driftskostnaden av CP, mera oljud osv överväger en något sämre effektivitet?
-
Jag trodde att den blandgas som användes i berg/mark VP kondenseras vid olika temperaturer med ett spann på ca 5 grader.
-
Thermia rekommenderar ju också 7-10 grader deltaT, och nog kan jag vräka upp VB-CP:n i full fart så att jag får ett deltaT på bara några grader. Nu går min VB-CP:n i 30% fart för att hålla 7-8 graders deltaT.
Det är ju konstigt av tillverkarna att rekommendera det om det Cougar säger är sant...
Eller är det så att den högre driftskostnaden av CP, mera oljud osv överväger en något sämre effektivitet?
problemet är ju att med en kompaktpump, eller en värmepump, utan acktank så går det ju inte att få ett sådant högt flöde utan brus i ledningarna då allt vatten som flödar genom värmepumpen också flödar genom radiatorerna.
jag menar inte att det är någon jättestor sak om man har en diff på 7-10gr men faktum kvarstår ...lägre är bättre.
-
Jag trodde att den blandgas som användes i berg/mark VP kondenseras vid olika temperaturer med ett spann på ca 5 grader.
kondenserindstemperaturen följer ju med vattentempen och blir högre och högre ju varmare vattnet blir.
Förångningstemperaturen följer med vattentempen på kalla sidan och blir lägre och lägre ju kallare vattnet blir.
skillnaden mellan förångningstempen och kondenseringstempen ( som man läser av i bar, men översätter till temp) ska hållas så låg som möjligt för att få en hög effektivitet på värmepumpen.
-
<Cougar>Så då skulle du rekommendera mig att sätta deltaT så lågt som möjligt utan att jag får brus i ledningarna? Och då skulle jag tjäna på det även om CP:n drar 140W istället för 40W? Eller menar du att man bara tjänar på det om man har en arbetstank som VP:n får arbeta mot?
-
Mindre diff på varma sidan=lägre kondensering=högre effektivitet
Mindre diff på kalla sidan=högre förångning=högre effektivitet
Men det gäller ju bara för köldmedier som är azeotroper eller bara består av en komponent. För köldmedier med glide och med hänsyn tagen till att det är radiatorernas medeltemperatur som bestämmer värmeavgivningen blir det annorlunda. Det faktum att köldmediet kommer in i kondensorn i överhettat tilstånd och vätskan måste vara lite underkyld bidrar också till att optimala temperaturdifferensen inte är noll.
-
Oavsett vilket förklaringsmodell man använder så har flera av oss på forumet gjort empiriska tester och funnit att för låg tempdiff över kondensorn ( <5 ºC ) gör att värmepumpen tappar i uteffekt.
-
[/quote]
Men det gäller ju bara för köldmedier som är azeotroper eller bara består av en komponent. För köldmedier med glide och med hänsyn tagen till att det är radiatorernas medeltemperatur som bestämmer värmeavgivningen blir det annorlunda. Det faktum att köldmediet kommer in i kondensorn i överhettat tilstånd och vätskan måste vara lite underkyld bidrar också till att optimala temperaturdifferensen inte är noll.
[/quote]
När det gäller R407 så måste man ha en diff runt 6gr för att inte mätta för stor del av kondensorn, det är riktigt.
men för R404 och R290 tex är den ultimata diffen 4gr
På kalla sidan däremot så är det ultimata att ha en överhettning på 0, det är ju inte möjligt pga att kompressorn får vätskeslag då, men på en del värmepumpar sitter det "underkylare" som möjliggör att den faktiska överhettningen i förångaren blir 0gr även om överhettningen vid bulben är 5gr.
-
Jag har gjort en väldigt nogrann mätning av elförbrukning vid lågt vs högt delta-t, och jag kunde inte få en mätbar skillnad. om man ökade cirkpumpen, så minskade delta-t och kompressorns effekt minskade med samma värde och tvärtom.
Kolvkompressorer är stenålder.
-
Jag har gjort en väldigt nogrann mätning av elförbrukning vid lågt vs högt delta-t, och jag kunde inte få en mätbar skillnad. om man ökade cirkpumpen, så minskade delta-t och kompressorns effekt minskade med samma värde och tvärtom.
Kolvkompressorer är stenålder.
Den av pumpen levererade värmeeffekten ändras också, det måste man ta hänsyn till. Det räcker inte att bara mäta elförbrukningen.
-
Kolvkompressorer är stenålder.
Varför?
Finns det nån annan kompressortyp som ger bättre COP?
-
Kolvkompressorer är stenålder.
Varför?
Finns det nån annan kompressortyp som ger bättre COP?
...Eller håller nämnvärt lika bra i en värmepump?..
-
Absolut vanligaste skadan på kompressorer är trasiga ventiler p.g.a. vätskeslag. D.v.s. köldmedium i vätskeform kommer in i kompressorn och kan inte komprimeras, utan slår sönder ventilerna med ett knackande ljud. En schrollkompressor klarar vätskeslag, kommer det in vätska, separerar shrollarna (med ett otäck rosslade ljud) När vätskan är borta fungerar den som vanligt igen. Shrollar har funnits i ca. 10 år, och vi har inte behövt byta en enda shrollkompressor sedan dess. Bättre COP, fast vid riktigt låga förångningar är kolvar bättre!
Jag håller med dig om att upptagen energi på kalla sidan ökar när kondenseringen sjunker.
Men jag hade en mekanisk expansionsventil och då sjunker även förångningen något. Om man minskar Delta-t från 10 gr. till 5, minskar medeltemperaturen bara 2,5 gr, och med den lilla skillnaden kunde inte jag mäta någon skillnad på värmesidan, elen är lättare att mäta små skillnader. Därför blev min slutsats att 5 eller 10 gr. delta-t gav omätbara skillnader.
-
Om man minskar Delta-t från 10 gr. till 5, minskar medeltemperaturen bara 2,5 gr, och med den lilla skillnaden kunde inte jag mäta någon skillnad på värmesidan, elen är lättare att mäta små skillnader. Därför blev min slutsats att 5 eller 10 gr. delta-t gav omätbara skillnader.
Manualerna till värmepumpar brukar rekommendera 5-10 graders deltaT vilket borde vara det område som ger bäst effektivitet. Det kan mycket väl vara så att 5 eller 10 grader ger samma resultat men att 7-8 grader skulle ha gett bättre resultat i och med att pumpen då arbetade mitt i det rekommederade intervallet.