Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning - medan du läste inläggen, hann 3 nya svar postas i ämnet. Du kanske bör se över ditt inlägg.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: Hannuse
« skrivet: 28 november 2021, 22:51:58 »

Hej.

Jag har försäkt att kika på hur mycket tillförd värme jag får en kall vinterdag.
Ja, eller kallt och kallt, men 20 minusgrader under några dagar.
Har gjort en enkel graf med hjälp av rådgivning här på forumet, och då kanske den bör ha COP mellan ca 2,7 och 2,5 vid 18-20 minusgrader.
Ser man på den tillförda effekten som är ca 1300-1400W så bör man får in ca 3500W värme in i huset.
Dom vanliga elementen har inte behövt gå in ännu, dock så märks det att vämen inte kommer underifrån fönstren, så det kan bli lite kondens längs ner på några av fönstren.
Kondensen försvinner när det blir lite varmare ute, eller med en handduk :)
Energiförbrukningen hos mig ligger på ca 25kWh ett dygn som detta, och jag ska jämföra med de konventionella elradiatorerna när jag har mer loggningsdata, och då får jag även in en realistisk "payback" i min kalkyl.

Skrivet av: Rickard
« skrivet: 27 maj 2021, 12:40:04 »

Inlägget är gammalt, så det skall vara R32 nuförtiden.
När jag får lite tid över skall jag försöka gå igenom alltihop och uppdatera det som är föråldrat.
Skrivet av: BSOD
« skrivet: 27 maj 2021, 10:22:50 »

Från guiden:
Välj en värmepump med R410A som köldmedium, de har högre verkningsgrad och ger en större årlig besparing, speciellt på kallare breddgrader.

Inlägget är gammalt, men är det fortfarande rätt? Med tanke på fgas reglerna så känns ju R410a på väg ut. Men en luft vp har ju inte så lång tid och man reparerar den ju inte heller så mycket som andra värmepumpar, så det kanske inte spelar så stor roll att en 410a maskin knakar blir svår att reparera i framtiden? Men spontant tänker jag r32 istället för luft luft. Eller får man sämre prestanda med r32 jämfört med r410a, vid kalla utomhustemperaturer?
Skrivet av: Nominell person
« skrivet: 30 juni 2018, 10:01:23 »

Sen finns det nåt som kallas för nominell effekt, den kan tillverkarna uppge lite som de vill beroende på vad de vill bevisa.
Det skulle kunna vara så att Daikin har uppgett t.ex. 4 kW nominell uteffekt (då brukar max effekt vara ca 7-9 kW) och att deras värmepump kan ge 4 kW ändå ned till -25 grader, men det är ytterst få, om någon värmepump, som ger så pass hög uteffekt vid -25 grader.
Definierar man "Max uteffekt" som att den ger så mycket som den KAN ge vid -25 grader så stämmer dock det säljaren sa, men det är ju att vara bedräglig om han använder den typen av trick kan jag tycka.

Jag har alltid varit fundersam över begreppet nominell effekt. Vid något tillfälle frågade jag Nibes främste expert om detta. Men han hade ingen aning om vad som menas med nominell effekt. Men det används tydligen i vissa enklare beräkningsprogram exempelvis Enorm (som numera har försvunnit för gott). (Och SP (Ri.se) tar tydligen fram siffror för nominell effekt). Men frågan är om det är fler beräkningsprogram som använder detta mystiska sätt att redovisa besparingar. Enligt BBR ska man ju dessutom redovisa effektbehovet vid DVUT. Jag undrar hur det stämmer egentligen i beräkningarna. Vet någon hur de vanligaste beräkningsprogrammen hanterar detta? Det blir ju en osund konkurrens om man kör med odefinierade prestandavärden.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 30 juni 2018, 08:49:37 »

Ja, då är det nog det.
Skrivet av: irover
« skrivet: 30 juni 2018, 00:08:15 »

Vet inte riktigt, men han bad om att säkra av 13A så det är väl en av de större modellerna.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 28 juni 2018, 16:35:51 »

Nja, det beror på hur man ser det, de ger väl alltid full effekt, men effekten avtar i takt med att utetempen sjunker.
Vissa tillverkare har så "stora kompressorer" att de är begränsade vid t.ex. temperaturer över +7 grader så de aldrig kan "gasa för fullt" om det är varmare än så.
Som exempel kan man säga att om max varvtal frekvens på kompressorns inverter är 140 Hz, så kan den varva upp till 140 Hz vid temperaturer under +7 grader, men om det blir varmare än så ute så begränsas frekvens till kanske 100 Hz (fallande med ökande utetemp)

Sen finns det nåt som kallas för nominell effekt, den kan tillverkarna uppge lite som de vill beroende på vad de vill bevisa.
Det skulle kunna vara så att Daikin har uppgett t.ex. 4 kW nominell uteffekt (då brukar max effekt vara ca 7-9 kW) och att deras värmepump kan ge 4 kW ändå ned till -25 grader, men det är ytterst få, om någon värmepump, som ger så pass hög uteffekt vid -25 grader.

Definierar man "Max uteffekt" som att den ger så mycket som den KAN ge vid -25 grader så stämmer dock det säljaren sa, men det är ju att vara bedräglig om han använder den typen av trick kan jag tycka.

Vilken modell av deras värmepumpar var det?
Skrivet av: irover
« skrivet: 28 juni 2018, 15:47:51 »

Träffade en säljare av Daikin luft luft pumpar. Han påstår att de ger full effekt ner till minus 25 grader. Stämmer det?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 16 november 2016, 17:17:17 »

Jag rekommenderar ingen att köpa en billig värmepump, man får en bra märkespump för mellan 15 och 20 000 kr, och den kommer att spara in mellanskillnaden till en sämre och billigare pump på några få år.
Dessutom har jag en känsla av att du kommer att elda mycket mindre om du inte behöver, de där dagarna när det är varmare än -10 grader kanske du inte behöver elda alls, en sådan lyx är svår att värdera i pengar.
Jag har jordvärme, och frikyla, men funderar ändå ibland på att sätta in en luftvärmepump för att kunna kyla huset på sommarn, sånt skall man också se som en fördel.
Kanske kan det också avgöra, i viss mån, var man placerar värmepumpen?
Skrivet av: StoraSMåland
« skrivet: 16 november 2016, 10:17:14 »

"Jag har sökt uppskatta värmebehovet i huset genom att de sista dagarna endast uppvärma med elpatron.
genom att ha utgått från definitionen av k-värde - Wh/(h*m2(ytterväggar=ytan)*Delta T) där delta Delta T är differensen mellan yttertemp och innertemp. K-värde  är ett mått på värmeförlusterna genom en yta(läs hus)..."

Tack för dina svar!
Jag vill göra några tillägg.
I den formel jag använt får jag betydligt stabilare värden om jag använder yttertempen de senaste 3 dagarna (i stället för aktuell mätdag) o det är kanske självklart...det tar ett tag för kylan(i mitt fall mellan 0 och c:a -5/-9 grader) att påverka ett stort hus. Nu ligger mina 4 mätvärden mellan 195-200
Jag har inte tagit hänsyn till antal personer i huset ev. tvätt o matlagning.. så mina värden är en sorts minimivärden.

På SMHI's hemsida finns klimatdata att ladda ner: http://opendata-download-metobs.smhi.se/explore/
Jag valde dygnmedeltemperatur. Fick data för de senaste 21 åren för Växjö=Småland.
Slår jag ihop dec-jan-feb ser jag att 50% av dagarna ligger mellan +3 / -2 grader
och att 95% är mellan +6 / -10 grader.
Under alla dessa 21 år (=7671 dagar) har jag bara 91 dagar(på året) kallare än <=-10 grader eller bara 1.2% = i snitt
4 dagar/år. Tror att timdata visat som kallast -21.Kallaste dygndata är -16
Köldknäppar har dock en tendens att komma i rad en 2-3-4 dagar - här nere. Då påverkas ju huset mer.

Fast jag har ju helt glömt bort huvudsyftet, för mig, att köpa en vpump.
Att ha en backup till elpatron o cirk.pump då vi åker bort under vintersäsongen SAMT ge en mer jämn tempkurva i huset under dygnet då jag vedeldar. Mornarna blir kalla eftersom jag stänger shunten på kvällen för att ha varmvatten på morgonen...
Det känns nu dumt att kosta på en hygglig vp för 20-25k för kanske inom en nära framtid måste pannan (1984)bytas o då ligger ytjordvärme nära till hands, kanske. Luftvärmepumpen blir då överflödig o sannolikt dyrare att använda än jordvärmen?
Så kravet eg. är att pumpen kan ge en 6-8 grader i huset vintertid(så länge cirk.pumpen fungerar) samt 17-20 under vår o höst och inte som de flesta husägare:ha en pump som ger c:a 20 under vintern o som är huvudkälla för uppvärmning.
Så nu får jag göra helt om och börja titta i andra änden av pumpmarknaden! Mindre pumpar, bottenytan är ju 90m2, och där blir priset mer avgörande.
Det känns lite knepigare att välja "lagom" i denna situation?




Skrivet av: Rickard
« skrivet: 14 november 2016, 06:37:53 »

Som sagt, det är svårt att räkna fram vad man sparar eller behöver när det gäller luftvärmepump, det finns för många olika om och men.
I ditt fall är det ju t.ex. oklart om du kan värma övervåningen i någon större omfattning.
Hur är det nere, har ni delar av huset där dörrarna står stängda, kanske är det bara 75 m2 som ni med säkerhet vet att värmepumpen kan värma?
Om du väljer mellan t.ex. Mitshubishi Electric FD 25 och 35 skall du välja 35, samma gäller oavsett fabrikat.
Då det inte finns mycket kraftfullare värmepumpar än så finns egentligen inte så mycket att fundera över enligt mitt sätt att se det.
Visst, det finns en modell större pumpar, typ FD50, men de ger inte sååå mycket mer effekt trots att de blir rätt mycket dyrare, de belastar även säkringarna (en fas) mer vilket gör att du kan få problem med huvudsäkringar som går sönder när det är som kallast ute.
I hus med två plan kan det annars vara ide att sätta in två värmepumpar (på var sin fas), en större nere och en mindre uppe, den där uppe klarar oftast lätt behovet på vintern (värmen stiger ju uppåt) men den kan vara mycket värdefull för kyla på sommarn om man har sovrummen uppe.
Skrivet av: StoraSmåland
« skrivet: 14 november 2016, 01:39:17 »

"Det enda du behöver göra är att räkna ut hur många m2 som pumpen kommer åt att värma i ditt hus.
Om det är t.ex. 100 m2 så gör du en uppskattning utifrån byggnadens ålder, fönstertyp och isolering hur stort effektbehov du har när det är som kallast ute.
Ofta har ett hus runt 50 W/m2 i effektbehov, så det innebär att din värmepump skulle behöva ge 5 kW på årets kallaste dag för att värma huset."

Jag har sökt uppskatta värmebehovet i huset genom att de sista dagarna endast uppvärma med elpatron.
genom att ha utgått från definitionen av k-värde - Wh/(h*m2(ytterväggar=ytan)*Delta T) där delta Delta T är differensen mellan yttertemp och innertemp. K-värde  är ett mått på värmeförlusterna genom en yta(läs hus)...

Jag får ett värde runt 177-220 W/m2 ytteryta/Delta T (i grader).
Kallast dag här är c:a -20 (5 år tempdata för orten)  vilket ger ett Delta T på 40 (= inne temp=20)
Vid yttertemp på -20 fås ett uppskatta effektbehov på 177W*40 = 7.1kW
och med 220w * 40 = 8.8kW så runt 7-9 kW är effektbehovet, c:a.....
De flesta pumpar, till rimliga priser, ger mellan 3-5kW vid -20grader
Om pumpen ger runt 4 kW motsvara detta ett Delta T på = 23 ( 4000w/177=23) d.v.s vid -20 grader
fås en inne temp på bara +3 grader (på kallast dagen OM den vara länge...) om jag då kopplar in elpatronen,på 4kW, kan jag få ett tillskott på ytterligare Delta T=23 d.v.s +3 + 23 = 26 grader inne.....lite marginal....

Jag har dock svårt att översätta mina värden till dina watt/m2 (jag antar du menar bostadsyta?) o inte ytterväggar+golv+takyta.

Noggranheten vid behovet(=-20 grader ute) kan även vara 220w vilket ger ett behov c:a 9 kW(=220*40)
Så huset behöver nog runt 7-9kW på kallaste dagen(=-20grader).Säkert närmare 9kW än 7kW......
Summasumarum får jag ett uppskattat effektbehov runt 7-10kW på min kallaste dag.

jag har sökt göra ett liknande diagram som Gano och ser då att vid c:a  knappt -10 grader redan behövs tillskott = elpatron eller vedeldning (=som jag huvudsakligen värmer huset med (dock saknar jag ackumulatortank....)
Ett kg väl torkad ved (25% vatten) ger runt 0.75*5Kwh/kg=3.75kW men jag har aldrig vägt veden jag lägger in....

Så du menar alltså att man skall utgår från kallaste dagen och se vilket effektbehov som krävs.
Läste någonstans, för länge sedan, att man skall utgår från kallastedagen och dimensionera pumpen efter halva den effekten då lär c:a 90% av dagarna täckas in av en värmepump (bergväme/ytvärme -men kanske då även en luft/luftpump)

PS: huset är på c:a 180m2 - 2 våningar utan källare med kall oinredd vind byggt runt 1900

Kan du utifrån mina siffror beräkna ditt watt/m2
Man kan ju räkna baklänges 7-10kW / 180m2 = 39W/m2 - 56W/m2 - jag tror mer på det högre värdet.
Huset är ju gammal, långt före 1950 - gissar runt år 1900. Så kanske t.o.m 56W/m2 är lite lågt?

Men o det var därför jag efterlyste ett stapeldigram där andelen dagar med Xgraders temp framgick så kunde jag ju se hur många dagar/år ett extra tillskott behövs.

Det talas ju ofta i reklamen om "hur mkt du kan spara" -i mitt fall med vedeldning(vattenburen) så blir det faktiskt en ny KOSTNAD till priset av en jämnare inne temperatur och bättre luft och en ökad säkerhet om man åker bort en längre tid på vintern ty elpatronen KAN ju faktiskt gå sönder eller cirkulationspumpen.
Jag undrar också ev. effekt av överföring av pumpvärme till vattenelementen. De borde ju ta upp en del värme, kanske lite men ändå, som sedan vattensystemet kan sprida vidare i huset. Men den effekten är kanske minimal?







Skrivet av: Rickard
« skrivet: 13 november 2016, 23:05:42 »

Det enda du behöver göra är att räkna ut hur många m2 som pumpen kommer åt att värma i ditt hus.
Om det är t.ex. 100 m2 så gör du en uppskattning utifrån byggnadens ålder, fönstertyp och isolering hur stort effektbehov du har när det är som kallast ute.
Ofta har ett hus runt 50 W/m2 i effektbehov, så det innebär att din värmepump skulle behöva ge 5 kW på årets kallaste dag för att värma huset.
Nu finns det knappt någon värmepump så ger så hög uteffekt när det är kallt ute, så då återstår bara att välja en värmepump som kommer så nära detta som möjligt, utan att bli löjligt dyr.
Det är ju dessutom få dagar som är så kalla att den effekten behövs, så då får man acceptera att det kan behövas lite tillskott från elradiatorer eller annat.
Problemet med luftvärmepumparna är ju i praktiken just detta, de blir aldrig ett heltäckande alternativ, de är och skall ses som ett komplement, ju högre uteffekt desto större energitäckningsgrad, men de ger ju mer eller mindre aldrig 100% energitäckningsgrad utan kräver ett annat system som får ta över om/när det blir riktigt kallt.
Bara om man värmer en liten byggnad, som ett litet garage eller ett attefallshus kan man välja en "klen" värmepump och få bra effekttäckningsgrad.

Här kan du få ett hum om hur dygns och temperaturfördelningen är på tre olika orter i Sverige: http://www.smhi.se/sgn0106/if/biblioteket/rapporter_pdf/meteorologi_124.pdf
Skrivet av: StoraSmåland
« skrivet: 13 november 2016, 22:54:52 »

Beräkna elförbrukning vid olika temperaturer?
Kan man beräkna på detta sätt?

Vid en viss yttertemperatur antas ett hus ha ett värmebehov på 3kW/h
En pump kan vid denna temp ge 5kW och med ett COPvärde på 2.5 (vid denna temp)

Pumpen arbetar till 3/5 = 60%
Vid full effekt förbrukar den 5kW/2.5 = 2kW
Men nu arbetar den bara till 60% vilket ger en förbrukning på 0.60*2 = 1.2kW

Jag skulle önska ett diagram som visar t.ex månadsvis andelen dagar med temperatur mellan +15/+10
och +10/+5 och +5/0 och 0/-5 etc....
En statistik byggd på säg 10 år
Finns sådant?
Då får man ju också ett hum om i vilket tempintervall pumpen oftast arbetar i.

Eller är allt detta "finlir" som i praktiken saknar (större) betydelse?



Skrivet av: Rickard
« skrivet: 13 november 2016, 22:38:11 »

Ja, det kan finnas flera skäl till att de stryper effekten vid varm väderlek, dels att kylprocessen inte fungerar bra vid varm väderlek och hög uteffekt, men kanske framförallt för att det inte finns något behov av hög uteffekt, och att COP-siffrorna som ofta mäts upp vid +7 grader ute skulle bli sämre om man brassade på för fullt med en stor kompressorn men relativt små värmeväxlare.
Man väljer därför att mjukvarumässigt strypa uteffekten vid varmt väder vilket ger lika bra eller bättre COP som på "klenare"  maskiner.
Ju kallare det blir ute desto mer tillåter man kompressorn att varva upp, det gör att man kan hålla en hög uteffekt ned till relativt låga utomhustemperaturer, med en väl fungerande kylprocess, "bra" COP och dessutom en högre uteffekt vid låga temperaturer än de konkurrenter som inte har samma strategi.

En värmepump som ger 6 kW vid +7 graders utetemp gav innan "platåpumparna" lanserades normalt ca 2.3 till 2.8 kW vid -15 grader.
Med platåpumparna så ger en 6 kW maskin kanske 3.5 till 4.5 kW vid -15 ute.

När man skall köpa värmepump är det alltså viktigare att ta reda på uteffekten vid -15 än vid +7 grader.
De värmepumpar som bara anger uteffekten av +7 grader kan man nästan räkna med har en lägre uteffekt vid -15 grader än de "platåpumpar" du frågar om.
Skrivet av: StoraSmåland
« skrivet: 13 november 2016, 22:30:57 »

Tack för ditt svar!
"Vissa tillverkare har större kompressorer än andra och låter dem helt enkelt inte varva upp fullt när det är varmt ute, det gör att de vid varmt väder kan ha samma effekt som de har när det blir kallare ute, men tillåter då kompressorn att varva upp mer för att bibehålla effekten.
I reklamen blir det "En hög nominell effekt", och i praktiken så blir det en värmepumpen som kan bibehålla en skaplig uteffekt även långt ned i utetemp."
Men vad kan orsaken till detta vara?
Enligt dig verkar tillverkaren kanske strypa en pump (via programvara?).Den går alltså inte för fullt (även om behov föreligger=kallt ute) vilket tycks leda till högre COP-värde (mindre elförbrukning) och kanske mindre slitage på kompressorn??
Dessa platåer tycks oftast vara mellan +5 o -10/-15
Är det då "bättre" att köpa en pump med platåkurva?

Skrivet av: Rickard
« skrivet: 13 november 2016, 11:42:24 »

Hur många m2 en pump är anpassad för har väl främst att göra med uteffekten, men de där siffrorna är nog mer eller mindre gripna ur luften, det beror ju på många olika saker hur stor värmepump man behöver.
Husets byggår
Hur öppen är planlösningen
Hur är huset isolerat
Var i landet (eller världen) huset ligger.

Det man kan göra är att räkna själv.
Ett väldigt välisolerat och nytt hus kan förbruka så lite som 30 W/m2 på årets kallaste dag, och ett äldra dåligt isolerat hus kan behöva nrämare 100 W/m2 under samma förhållanden.
Det man bör göra är att räkna fram hur stor ýta värmepumpen kommer åt att värma, sedan göra en uppskattning av vilket effektbehov huset har och sedan räkna fram om effekten räcker.

När det gäller uteffekten och platåer eller fallande uteffekt så beror det på konstruktionen av värmepumpen OCH hur tillverkarna Återförsäljarna väljer att marknadsföra maskinerna.
Vissa tillverkare har större kompressorer än andra och låter dem helt enkelt inte varva upp fullt när det är varmt ute, det gör att de vid varmt väder kan ha samma effekt som de har när det blir kallare ute, men tillåter då kompressorn att varva upp mer för att bibehålla effekten.
I reklamen blir det "En hög nominell effekt", och i praktiken så blir det en värmepumpen som kan bibehålla en skaplig uteffekt även långt ned i utetemp.
Billigare/enklare värmepumpar har som regel lite mindre kompressor som tillåts varva för fullt även vid plusgrader ute, det gör hög "uteffekt" på pappret, men i tester visar det sig att de tappar mycket av effekten när det bli kallt ute.
Skrivet av: StoraSmåland
« skrivet: 11 november 2016, 23:06:53 »

Hej,
Jag skulle önska lite info om vad som ligger bakom säljarnas påståenden
om "passar hus upp till Xm2".
Har sökt förstå detta utifrån kurvor med yttertempen(grader) / avgiven effekt(kW)
samt innerdelens fläktkapacitet(m3/h).

Och - vilka kan nackdelarna/fördelarna ev. vara om man köper en "för kraftig pump"?

Vissa pumpmodellers kurvor(enl ovan) kan ha platåer med nästan samma avgiven effekt mellan
t.ex 0 och minus 15 t.ex Fuji LT12 medan andra modellers effekt sjunker med yttertempen.
Vad kan dessa platåer bero på?
Spelar avfrostningen in här??
Skrivet av: bossent
« skrivet: 09 december 2014, 15:16:12 »

Är ny här och som ny ägare av hus är man ju lite nyfiken.
Snubblade över detta och konstaterade att det inte fanns någon forumdel för deras luftluft.

Så frågan är väl, är de bra?

http://www.nibe.se/Produkter/Luftluft-varmepumpar/NIBE-ARIA/
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 04 november 2014, 06:50:46 »

Ja, i princip.
Allt som gör att du ökar omsättningen av luft genom förångaren, och säkerställer att nedkyld luft inte stannar kvar i utedelens direkta närhet är bra.
Dock, om det INTE blåser i vindtunneln mellan garage och hus så kan du få en lokal zon med nedkyld luft, så det är väl inte helt säkert att det över tid är bra.
Ofta blåser det ju inte speciellt mycket när det är som allra kallast ute.
Skrivet av: allan66
« skrivet: 03 november 2014, 20:06:47 »

Bra guide, har inte läst den tidigare.
Dock spelar det ingen roll om utedelen sitter i nord lr syd. Det är inte solen som värmer utan luften och luften har samma temp om den är på sydsidan lr nordsidan. Tar max 1 sekund innan pumpen suget igenon den "varma" sydlägesluften :) Det enda som söderläge kan göra är eg att få yttertemperaturgivaren att visa fel genom strålningsvärmen, då får du istället en nedkylning inne eftersom pumpen kanske inte ger vad som behövs ;)

Är det bättre om man kan placera utedelens baksida mot vind i "vindtunnel" mellan Garage och hus? Sc:,h
Skrivet av: allan66
« skrivet: 03 november 2014, 20:02:24 »

Uppdaterat i inlägget nu, Tack!
Denna länk fungerar inte för mig!
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 27 juli 2014, 23:00:54 »

Jag vet inte om förra och förrförra posten ligger i rätt tråd men moderatorn får gärna flytta dem i så fall.

Vill bara säga att jag inte ångrar för en sekund att jag skaffat luft luftare. Frågorna jag ställt är de frågor jag i min tur har fått utanför forumet.

Här i dagarna har det varit ganska varmt. SMHI har utfärdat först klass 1 och sen klass 2 varning för varmt väder. Det har med andra ord varit ganska varmt. De dagar då det inte har blåst så väldigt mycket och varit lite varmare än ganska varmt. Att svalka sig i badet hjälper bara kortsiktigt om man är/har barn eller är/har äldre i sitt sällskap. Att då kunna gå inomhus och ställa in AC läget på 20 grader och sitta i "salongen" och dricka kall dricka är himmelskt under den varmaste tiden. Det har som jag ser det en positiv effekt på allmäntillståndet.
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 27 juli 2014, 22:40:26 »

Ta in olika offerter det gjorde jag. Sen handla lokalt. Nära till service och support. Köp grejer gjorda för Sverige.

Kolla vad grannarna har köpt och lyssna hur de har blivit behandlade när de ringt in och haft problem.
Skrivet av: Michaelstark
« skrivet: 27 juli 2014, 14:19:29 »

Hejsan.

Jag innehar en Panasonic 9a som värmepump idag.
Den har tjänat mig väl, ömsom några lager vid innerfläkten som strulat, bytte dessa mot keramiska dito.
Där efter så fungerade den ljudlöst och vackert i 2 år.

Men sedan så började den lösa ut på jordfelsbrytare..
Sakta men säkert så uppkom symtomen oftare och oftare..
Och nu löser den direkt!!!

Pumpen är nästan 10 år gammal. kanske är det dags att byta den.

Till vilken pump skall jag byta?


Med vänlig hälsning
Michael S....
 
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 25 juni 2014, 12:00:38 »

Värmepumpen tillför ingen ny luft till huset, så den har ingen påverkan på syretillförseln till elden.
Ställer du in VP'n rätt så sköter den sig själv och stänger av värmeproduktionen när det är tillräckligt varmt i rummet. Dock kan det vara bra med en värmepump där man kan styra fläkthastigheten även när den inte gör värme eftersom det hjälper till att sprida värmen från kaminen.
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 24 juni 2014, 22:37:25 »

Då kommer nästa fråga i ämnet. Är det skillnad på om man ska stäng av den om man har kamin eller öppen spis? Scenariot jag är ute efter är om man har en sommarstuga med öppen spis (utan kassett) samt om man har kassett eller kamin.

Tänker inte bara på värmespridning och att man tar fjärrkontrollen och ställer ner varvtalet utan på tillförsel av syre till elden och effekt?

Eller om det är enklast att ställa in 20 grader och elda på som om inget hade hänt och låta tekniken styra hela kalaset? 
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 23 juni 2014, 08:39:38 »

Har man värmepumpen rätt inställd (värme, inte auto) så skall det inte spela nån roll. Är det tillräckligt varmt inne så slutar den producera värme.
Dock är det, som Rickard säger, lite olika huruvida fläkten går att köra eller inte för att sprida värmen bättre i huset...
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 23 juni 2014, 07:25:05 »

Olika värmepumpar har olika funktion, tidigare hade de allra flesta en funktion som gjorde att fläkten gick ned på minvarv om det var tillräckligt varmt i huset.
Numera finns det ett antal tillverkare som har en funktion som tillåter dig att köra fläkten på normal hastighet även om det inte behövs mer värme än du redan har.

Funktionen att dra ned varvtalet på fläkten när det inte behövs mer värme finns där för att man inte skall uppleva kalldrag när värmepumpen inte värmer.

Du måste fråga varje säljare/tillverkare om deras maskin tillåter fläkten att fortsätta blåsa för att vispa runt luften i huset och på så sätt hjälpa till att sprida värmen från brasan.

Så länge du inte har "för varmt" inne så funkar alla värmepumpar precis som vanligt även om du eldar med ved, problemet med vedeldning är ju dock att det som regel blir alldeles för varmt, och värmepumpen slutar tillföra energi, vilket som sagt gör att vissa maskiner drar ned fläkten på minvarv.
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 22 juni 2014, 21:31:16 »

Frågade om jag kan ha min tilltänkta luft luftare på när jag eldar i brasan, fick svaret nej? varför inte det? Ska jag behöva stänga av när jag sitter och myser bredvid brasan?  dontknow
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 29 april 2014, 16:22:44 »

Då ställer jag frågan varför IVT leverantören i en större svensk stad säger att IVT endast kan styras med Android telefon?

Det är väl inte så konstigt? IVT-leverantören säljer ju så klart IVT's fjärrstyrning som bara funkar ihop med Android.
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 28 april 2014, 05:47:05 »

Att göra en guide över olika fjärrstyrningar blir svårt, på samma sätt som det skulle vara (och hålla uppdaterad) en guide över alla olika värmepumpar som finns.
Personligen tycker jag att alla värmepumpar borde ha en kontaktfunktion som man kunde använda för att fjärrstyra pumpen med valfritt system, alltså en kontaktslutning skulle ge start av värmepump.

När det gäller de höga installationspriserna så måste man ta i beaktande att näthandeln har gjort att marginalerna på själva värmepumparna är små, vilket i sin tur gör att den timpenning som debiteras skall täcka kostnader för bilar, administrativ personal, lokaler och den tid som åtgår att räkna på jobb, lämna offerter, göra kundbesök o.s.v.

1000 kr/timme är inte oskäligt om du frågar mig.
Sist jag köpte tjänster av en reklambyrå tog dom 1200 kr/h + moms, och de har ju i princip bara ett litet kontor och en bärbar mac-dator som kostar...
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 27 april 2014, 19:41:37 »

http://www.svd.se/naringsliv/pengar/varmepumpen-kan-bli-dyrt-bakslag_3493544.svd

Sen att en installatör fakturerar ca +1000kr i timmen under vanlig arbetstid är väl en annan sak. Känns lite som restaurang momsen att pizzan skulle bli billigare eller var den någon som skulle bli rikare? Har inte förstått hur det hänger ihop  :)
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 27 april 2014, 19:33:23 »

En sak som jag skulle önska ta upp här i tråden är styrningen. Att ha en värmepump utan att kunna styra den på distans känns helt värdelöst måste jag säga. Sen verkar det som om det är helt klart oklart med vilka medel man kan styra de olika märkena med. Har klippt ut följande från polarpumpens hemsida:

Början inklippt text:

AirPatrol är en styranordning för en värmepump som styrs via mobiltelefon. Den är kompatibel med värmepumpar av alla större tillverkare, t.ex. Panasonic, Mitsubishi Electric, Fujitsu, Fuji, Mitsubishi Heavy, LG, Daikin, Samsung, Hitachi, Midea, Electrolux, Bosch och IVT samt med mindre varumärken som exempelvis Altech, Innova, Onnline m.fl..

Airpatrol fungerar även utmärkt med alla mobiltelefoner.

För din Toshiba-värmepump, välj Combi Control!

Slut inklippt text

Då ställer jag frågan varför IVT leverantören i en större svensk stad säger att IVT endast kan styras med Android telefon?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 09 april 2014, 07:46:15 »

Bildgoogla "markstativ värmepump" så hittar du ett antal färdiga alternativ, de flesta är lite låga, men det är ju inte speciellt svårt att bygga nåt eget heller.
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 08 april 2014, 20:03:16 »

Sökte i forumet men fick ingen träff på fundament? Min fråga är nu på placering av ytterdel om man inte vill ha den sittandes på väggen. Min tanke är att det snöar på vintern i landet de flesta av oss bor i och är det då smart att ha ett fundament och en ställning som är några få centimeter över marken? Missförstå mig rätt, jag anser att man kanske bör ha ett fast fundament av cement samt en ställning som kanske är en meter eller mer för att komma upp över snön? Finns det att köpa över disk? Alla som har sommarstugor eller åker bort vintertid av en eller annan anledning måste ha problemet? En annan aspekt på det hela är barnsäkerheten, varför bygga in utedelen i något slags "hus" när man kan komma upp i en bra höjd över mark och slippa oroa sig för att barn gör sig illa. Det kan även gälla sommartid om man kör kyla. 
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 16 juli 2013, 09:40:11 »

Även invertervärmepumparna stannar om det blir för varmt inne.
En invertervärmepumps lägsta utefekt brukar ligga i intervallet 300-1500W, och om den effekten är så hög att det blir varmare än önskat så stannar pumpen helt, bara ett litet luftflöde går, för att rumstemperaturen skall kunna detekteras.
Normalt sett är det nog bättre att köpa den dyrare tekniken, men det är svårt att säga säkert.
Vad man kan konstatera är att en Inverter har högre COP (den går mesta tiden på dellast med hög COP).
Man kan även konstatera att den har fler delar i sig som kan krängla, då främst styrelektroniken till inverterdriften, så livslängden skulle kunna påverkas till det sämre.
Det är dock mer eller mindre omöjligt att säga vad som är bäst.
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 15 juli 2013, 22:14:53 »

Det finns väl väldiga fördelar att ha allt vatten avstängt vintertid i sommarstugor. Det tar väl bara ett lite längre strömavbrott för att frysa vattnet i +10 motsvarande +5?

Men ytterligare en fråga nu. Bör man satsa på att köpa en luft luftare som varvar upp och ner istället för start stopp tekniken? Tänker på att i en sommarstuga kan det vara +11 grader (eller mer än underhålls läget eller för all del den temp som den är inställd att hålla) flera dagar och då står förhoppningsvis värmepumpen med start stopp teknik still medan den andra går på tomgång? Eller är den dyrare tekniken bättre?
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 15 juli 2013, 09:51:25 »

Så vitt jag vet finns inga värmepumpar som inte startar efter strömavbrott.
Däremot finns det vissa som man måste "programmera" att start om automatiskt, kanske bara det som inte är gjort?

Filterrengöringsintervallerna är nog samma på alla maskiner, utom de som har inbyggd dammsugare.
I en oanvänd stuga kan säkert värmepumpen utan problem gå i månader utan att filtren sätts igen.

När det gäller åskkänslighet så är den nog varierande, ju längre man har mellan utedel och innedel, desto känsligare blir rimligvis utrustningen.
Inducerade spänningar som kan knäcka elektroniken skapas ofta i ledningar ovan mark, och ju längre väg man har mellan inne och utedel, desto större risk att den inducerade spänningen skall bli så stor att det knäcker elektroniken.
Min bild av det hela är dock att luft/luft-värmepumpar inte är särskilt känsliga för åska.

När det gäller besparingen vid underhållsvärme är det svårt att säga nåt säkert, men man brukar ju schablonmässigt säga att 1 grad varmare ger ca 5% högre energiförbrukning, 5 grader varmare skulle alltså innebära 25% större energibehov.
Säg att det en vintermånad utan värmepump skulle kosta 1000 kr att hålla stugan varm med radiatorer (+5 Grader) så skulle det gå energi för 1250 kr om du värmer med värmepump till + 10 grader.
Då COP är ca 3.0 på värmepumpen blir den faktiska kostnaden bara 1/3-del av detta, eller ca 412 kr.
Mer än en halvering av kostnaderna alltså.
Att ha bara 5 grader som underhållsvärme är väldigt lågt, och kräver väl mer eller mindre att allt vatten är avstängt?
Skrivet av: Antifreeze
« skrivet: 15 juli 2013, 01:10:31 »

lite frågor som jag känner kanske är mer viktiga än om cop är lite hit eller dit.

återställning efter strömavbrott? Hörde om två exakt liknande pumpar varav den ena återställde sig efter strömavbrott och den andra inte alls?

Hur ofta ska jag dammsuga filtren på de olika modellerna. Tanken är att om man har en luft luftare i en sommarstuga att man kanske inte kan dammsuga vart 14:e dag och hålla på mitt i vintern när man jobbar 3skift i fabriken.

hur åskkänslig är utrustningen? de gamla elementen utan olja kanske har klarat 30 år av tors hammare men vad klarar luft luftaren? noll kronor i underhåll och det bara rullar på och knäpper så fint när de startar och blir glödheta.

underhållsvärmen. Säg att man har idag 5 grader i sommarstugan och sen måste öka till 10 grader. vad blir besparingen? För att göra räkneexemplet enklare säg tre månader med 5 motsvarande 10 grader konstant drift.







Skrivet av: nttekniker
« skrivet: 12 december 2012, 00:10:56 »

Skrivet av: Energipojkarna
« skrivet: 29 december 2010, 18:56:03 »

Har märkt att det lönar sig att överdimensionera val av värmepump effekt kontra yta.

Dessutom är det väldigt små prisskillnader mellan mindre och något större.

Mvh
Andreas
Skrivet av: LL Daikin
« skrivet: 20 december 2010, 19:48:21 »

Lite svammel var det tydligen. Här är en länk som jag inte orkade igenom själv.....

http://www.xs4all.nl/~johanw/PhysFAQ/General/hot_water.html
Skrivet av: Lyckan
« skrivet: 20 december 2010, 17:14:25 »

Jo då Daikin jag var inne lite på det resonemanget, men kom att tänka på att vid en viss tidpunkt kommer även 20 ºC glaset ned till 5 ºC och då borde drivkrafterna bli desamma.

Men jag har också tidigare hört påståendet, men kan inte heller minnas om det var någon gammal lärare.

/ Lyckan


Skrivet av: LL Daikin
« skrivet: 20 december 2010, 12:44:50 »

Jag vet att denna fråga var uppe på fysiken, eller var det termodynamiken, och då hade vår lärare en förklaring om hur det hela kunde ske.
OM jag kommer ihåg rätt så handlade det hela om drivkrafter. Önskan att ändra tillstånd (temperatur) i materian är en funktion av hur stor skillnaden är.
T.ex. om omgivande temperatur är -20°C och vattnet är 5°C är differensen mindre än om vattnet är +20°C varför drivkraften till förändring är större för det +20°C vattnet.
Detta skulle då givetvis bara fungera i ett begränsat intervall (temp differens mellan de två vattenglasen).

Stora reservationer om att detta kanske bara är svammel. Minnet sviker, högskolefesterna många osv osv.
Skrivet av: Blaser
« skrivet: 20 december 2010, 08:40:36 »

Vatten som har varit kokt är syrefattigare än kallt friskt vatten så jag köper resonemanget att vatten som varit uppvärmt fryser lättare än vatten som inte varit uppvärmt om man börjar vid samma temperatur. :)

Vad jag menar med varmt vatten inte fryser fortare än kallt är om du ställer in en skål med kokande vatten i frysen och en med 10grader direkt från kallvattenkranenvatten så ger jag mig tusan på att det kalla fryser fortare än det varma.

Vatten som varit kokt och sedan nerkylt smakar ju oxå helt annorlunda än friskt vatten,,,,,,,,,,,,,,, Hur förhåller det sig med destilerat vatten? Det innehåller ju varken salt lr kalk.
Skrivet av: Lyckan
« skrivet: 19 december 2010, 12:43:51 »

Patb.

Du kanske är något på spåren där.

Min tidigare upptäckt med syrets löslighet i uppvärmt vatten i kombination med det du säger fick mig att fundera lite.

För det första, vi tappar betydligt mer kallvatten än varmvatten genom rören.
Vattnet i röret kanske därför inte har så hög temperatur eftersom det står stilla så långa perioder.

Om det sen är så att syre som är löst i vattnet har någon "isoleranade" effekt och att detta minskar i och med uppvärmningen, så är vi kanske något på spåren.

Testet som ska göras, för att vara rättvisande, kanske skulle vara att värma upp vatten till 70 ºC, låta det svalna, och sedan ställa in det i frysen tillsammans med en likadan skål med "obehandlat" vatten.
För när man tänker efter så håller nog det stillastående vattnet i rören från början, innan kylsmällen kommer, samma temperatur.

/ Lyckan
Skrivet av: Lyckan
« skrivet: 19 december 2010, 12:27:58 »

Jo du har helt rätt i det du skriver i att luftdraget borde hjälpa till att hålla ett nolläge i det hänseendet på norrsidan.

Man du får ingen, eller väldigt liten hjälp från solstrålningen på skuggsidan(en del reflektioner förekommer), att smälta bort kyleffekten från snön.

Vatten har ju som du skriver lite speciella egenskaper.
Exempelvis så går det åt stora mängder energi åt att få vattnet att gå genom dess olika faser.
Bara att få 0 ºC is att omvandlas till 0 ºC vatten kräver ganska mycket energi, trots att vi då bara har bytt fas på materien.
Och att sen få den att gå över från vätskefasen till ångfas kräver ytterligare energi.

Edit:
Exempel:
Att få 1kg 0 ºC is att bli 0 ºC vatten kräver 334000J.
Att få 1kg 100 vatten att bli 100 ºC vattenånga kräver 2260000J.
Att värma 1kg vatten från 0 till 100 ºC kräver 419000J.
Det går således åt lika mycket energi att smälta isen som att värma vattnet ca 80 ºC.


Att få denna energi utan solstrålning tar tid.

Den största effekten av nyttan med söderläge tror jag dock att man får just på våren när snön smält bort från gräsmattan på södersidan och temperaturen börjar stiga på denna. Innan dess kan temperaturen på kontaktytan inte komma just så högt.

Jag får se sen på vårsidan om jag gör ett experiment med kanalfläkt och labtermometrar för att se om jag kan påvisa din effekt.
För att se vilken lufthastighet det skulle krävas för att motverka solens strålningsinverkan på termometern.

Kollade lite för skoj skull syres löslighet i vatten, vid normalt lufttryck vid olika temperaturer.

5 ºC = 12.03mg / Lit

30 ºC ºC = 7,53mg / Lit

Det är frågan om det kan göra någon skillnad.

Apropå Kropp, om kokande vatten fryser på vägen ner mot backen, hur blir det då när man ska kissa, gul snö, eller får man stå på knä så inte strålen fryser på vägen ner.

Visserligen handlar det om finfördelning, men Mythbusters har ju också bevisat att strålen inte är solid utan består av en massa små droppar.

Jag vet, tänker för mycket...

Du behöver inte dela upp något för min skull Rickard, jag är snart klar med mitt svammel.

/ Lyckan
Skrivet av: patrikbn
« skrivet: 19 december 2010, 11:48:57 »

@Lyckan, jag tror också på det där med varmvattenledningar.
Vi har under vårt hus 2 stycken identiska kopparör (samma dimensioner) till köket, ett för kallt vatten och ett för varmt vatten.

Förra jul/nyår stod huset tomt och det var runt -30ºC i runt en vecka vilket inte är normalt för orten. När vi kom hem efter nyår så tro på f*n varmvattnet hade frusit helt och kallvattnet sipprade fram, så det gick med andra ord bra och ställa kallvattenkranen lite öppen så till sist började det rinna som det skall.

För att få varmvattenledningen och släppa va jag tvungen och elda en hel dag, så den va totalt igenfrusen.
Då är frågan, fryser vatten som varit uppvärmt fortare än kallt?
Skrivet av: Blaser
« skrivet: 19 december 2010, 11:25:18 »

JA, jag kan splitta den tråd i två.


Ja gör det :) vi behöver ju inte spamma sönder en utmärkt tråd med vårt smågnabb  *vinkar*

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!