Sveriges största forum om värmepumpar!

---

Hej gott folk!

Min man och jag behöver vägledning. Vi har en villa från -69 med självdrag på 180 m2, tvåplan med vind. De gamla ägarna bytte från oljepanna till bergvärme, så vi har i princip ingen ventilation. Ingen fukt åker ut när man duschar t.ex., så vi brukar sätta på köksfläkten på fult blås då, vilket funkar. Nu till problemet: vi vill ha det TYST. Vad är bästa lösningen för oss? Vi har gått runt och pratat med grannar, och många säger att de har en tak-/kanalfläkt, men att de har den avstängd för det mesta för den låter för mycket. När de sätter på den så håller jag med, det låter för mycket både ute och inne.

Vi vill ha fläkten ovanför badrummen (de ligger ovanpå varandra), då imkanalerna går bredvid varandra på vinden och ut. Vilken lösning är den tystaste? Det är ok om det låter lite i badrummen, men jag vill inte höra den i resten av huset och jag vill inte höra den när jag är ute i trädgården. Kan man sätta ljuddämpare både på inblåssidan och utblåssidan av fläkten, eller är det ineffektivt? Jag tänker att det tystaste utomhus torde vara att ha den på vinden, men då kanske man hör det genom bjälklaget till övervåningen? Vi har pratat med två firmor. En rekommenderar en fläkt på taket med en ljuddämpare på vinden. En rekommenderar en fläkt på vinden, med ljuddämpare på båda sidorna (alltså att det ligger som en korv på vinden). Jag gillar korvidén för att det blir ljuddämpare på båda sidorna, men den firman var verkligen inte seriös, utan det var bara sälj-sälj-sälj och skräm upp och de kändes inte kunniga, så det är kanske inte vettigt.

Snälla, ge oss vägledning till en så tyst lösning som möjligt. Min man vill verkligen ha en fläkt, och jag vill verkligen inte ha oljudet. Vi blir osams över det tyvärr.

(Tillägg: vi är inte intresserade av FTX. Vi kommer att sätta in spaltventiler. Vi kommer också att be om en ratt inomhus så att vi kan justera flödet, men som sagt: många verkar stänga av dem helt.)

---

Hej!

Jag är sedan två år ny ägare av en IVT Greenline HT+ E14 som driftsattes 2007. Uppvärmning sker via golvvärme och konvektorer. Konvektor-slingan har en extern cirkpump och GV-slingan har en shuntgrupp med ännu en cirkpump. Båda dessa externa cirkpumpar har varit strömsatta via vägguttag.

I ett försök att energieffektivisera och förbättra komforten (övre plan värms kraftigt av solen och denna värme vill jag inte förflytta till nedre plan) har jag nyligen anslutit båda externa cirkpumparna till plinten P1 i BVP. Min förhoppning var då att de externa cirkpumparna skulle stängas av vid sommarurkoppling.

Jag tror nu att BVP åtminstone delar av de senaste dygnen varit sommarurkopplad. Jag har ivf ställt in sommarurkoppling till 15 grader och utetempen dagtid är nu 20-25. Jag kan också konstatera att under dagtid är den interna värmebärarpumpen P2 avstängd trots att den är inställd på kontinuerlig drift samt att växelventilen då konstant står i läge tappvarmvatten. Men, och nu till problemet, de externa cirkpumparna vilka nu är anslutna till P1 i BVP går fortfarande dygnet runt. Vad är det jag missar? Om P2 stängs av borde väl även P1 stängas av?

Min styrenhet är Rego637E med version 3.06 om det är till någon hjälp.

Vore väldigt tacksam om någon kan tala om varför jag inte lyckas sommarurkoppla mina externa cirkpumpar, eller var jag tänker fel

/Staffan

---

Idag har vi Nibe 370 med fjärrvärmetillsats och vattenburen golvvärme i plattan. Huset är 1-plan på 163 m2 med 21 C. Vi har även 20 m2 garage med 10 C som också värms med plattan. Golvvärmen styrs med uponor termostater.

Värmepumpen är trasig och ska repareras på försäkringen. I samband med detta har jag börjat fundera på vad man bör göra den dagen den packar ihop för gott.

Total elförbrukning för föregående ägare var 14461 kWh (2021) och 11875 kWh (2022). Då ingick spabad och bastu som vi inte använder utan står tomt och avstängt. Vi har ingen separat mätning på F370 men en uppskattning är att den förbrukar 3000-4500 kWh per år, beroende på om jag ska lita på husleverantören, energideklarationen eller energiberakning.se. Vi kommer installera en mätare för att få bättre underlag framöver.

Ventilationen är 59 l/s och enligt energiberakning.se så strålar cirka 60 % av värmen bort och 40 % ventileras.

Jag skulle på sikt vilja komma bort från att ha både fjärrvärme och värmepump. Fjärrvärmen har en fast avgift för anslutningen på 6400 kr årligen och sedan cirka 65 öre/kWh säsongsjusrerat. I praktiken betalar vi då både fast avgift+service på fjärrvärmen och avskrivning+service på VP.

Bergvärme är inte möjligt så jag ser tre alternativ
1) Köra enbart fjärrvärme. Detta alternativ är dyrast i mina kalkyler.
2) Investera i en kraftigare FLVP och kombinera det med en luftvärmepump för att täcka hela värmebehovet och kunna säga upp fjärrvärmen. Vi har 60-70 m2 med öppen planlösning som luftvärmepumpen skulle kunna nå och vi skulle då även använda den för kyla. Skulle det gå?
3) Välja en Luftvatten som täcker hela behovet och kanske komplettera med en kylande del för delen med öppen planlösning. Detta alternativ kräver även ett nytt frånluftsaggregat.

Vad bör man välja? …och har jag missat något alternativ?

Beräkning från energiberakning.se länkas nedan. Energikalkyl från hustillverkaren, energideklaration och planlösning bifogas.

Länk till energiberakning.se:
https://shorturl.at/fDIU6

---

Hej hur gamla är era värmepumpar .
Min är inne på 14 året.
Jag undrar när man måste ta i beaktande pga ålder. Och byta till ny pump. Med tanke på elpriset och vad det kan kosta i el om pumpen går sönder.

---

Hej!

Vår HT7 har bestämt sig för att balla ur helt nu när det är varmt ute.
Den drar skydden på elkassett (EK), motorskydd kompressor (MB1) samt larmar för pressostat hög (HP) nästan dagligen. Detta började direkt vädret gick över gränsen för sommarurkoppling.

I september fick vi elpatron utbytt och lite flexslang utbytt. Ett tag efter det började pumpen larma för köldbärare ut min (GT11), hittade då tips att ställa om köldbärarpump till kontinuerlig drift vilket löste problemen med pumpen fram tills nu då.

Finns det någon felsökning jag kan göra själv eller är det att ringa in expert som gäller?

---

Hej, jag ska installera en 8kw värmepump och till den gräva markkollektor av lämplig längd, som jag har förstått det så är 500m lite för långt då det rekommenderas att ha 2st slingor parallellkopplade vid en längd över 400m.
Nu till min fråga, om jag förlägger 2*350m i samma schakt som är grävt med smal skopa (40cm) slangarna hamnar då ca 30cm från varandra men avståndet mellan schakten blir minst 1,5m, hur påverkar detta markfrysningen och värmeupptagningen, är det någon fördel att köra flödena i motsatt riktning, eller kan man inom marginalerna chansa på att 500m fungerar?

Bor i Västerbotten och huset har en elförbrukning på ca 25000 kwh/år, har möjlighet till vedeldning

---

För att få bidrag till batterier för sin solecellansläggning ska de uteslutande eller så gott som uteslutande användas för lagring av egenproducerad el, för senare användning i hemmet (inte för export eller nätbalansering).

Jag undrar dels hur man tänkt definiera uteslutande eller så gott som uteslutande, och dels hur man ska kontrollera det.
Utan specifika gränser angivna så blir det ju någon form av godtycke från statens sida, väljer de att plocka av någon bidragen och lägga på skattetillägg så kan de ju göra det så snart de anser sig ha detekterat att man använt batterierna på annat sätt än vad de vill.

Ska vi kunna ställa om till mer intermittent energi så är mängder med batterier eller andra typer av energilager den enda lösningen om man vägrar bygga kärnkraft och inte vill släppa ut mer CO2, att då försvåra för investeringar i batterier ter sig inte logiskt tycker jag.
Visst, det blir snabbt lika stora pengar till batterier för solel som det var för elbilarna får ett par år sedan, om man köper ett rejält lager, men samtidigt så hjälper de ju till att utjämna uttaget av el från nätet till de perioder när det finns som mest överskott (OM man väljer att ladda från nätet när elpriset är som lägst)

Jag skulle i alla fall vilja veta vad "så gott som uteslutande betyder", ponera till exempel att  jag 20 gånger/år, när elpriserna fluktuerar kraftigt väljer att ladda min batterier under de 2 billigaste timmarna och sedan nyttjar elen för egenförbrukning när elpriset är som högst, då gör jag ju en stor nytta, och använder dem i mina ögon fortfarande så gott som uteslutande för lagring av egenproducerad el. (15 000 kWh egenproducerad el, 300 kWh från nätet importerad el)
Jag efterlyser en solklar definition av "Så gott som uteslutande".

Hur kollar myndigheterna detta?
Kan det vara så att energibolagen ska bli angivare och rapportera alla som "Verkar" ha en konstig profil på sin import av el så man kan misstänka att det köps billig el på natten, för att användas senare under dagen?
Eller, kommer man att fokusera på att hitta de som EXPORTERAR el när solen inte skiner, och på något sätt automatisera detta så att de åtalas för skattebrott om de sökt bidrag för batterier?

Med tanke på att reglerna är så usla och luddiga så känns det väl rätt troligt att ingen kommer åka dit som läget nu är, och att införa ny lagstiftning retroaktivt på en sak som denna vore ju helt enkelt kriminellt, när jag säkte bidrag för mina batterier fanns inga sådana regler satta i alla fall.

Oavsett detta kan man väl tycka att det kan vara tveksamt med bidrag till batterier om de används för balansering av elnätet, ersättningen från svenska kraftnät (eller vem som nu köper via "Checkwatt", är så pass hög att det borde göra det lönsamt även utan bidrag.

Bidrag är aldrig bra, det snedvrider marknaden och riskerar slå ut annars lönsamma bolag till förmån för inte sällan bedrägliga bidragsutnyttjare.
Bidrag till batterier och värmepumpar är dock två av de saker som jag skulle prioritera om jag satt i regeringen och nödvändigt skulle slösa skattepengar på bidrag.