tänkte lite på Rolands exempel ovan
i första exemplet så tillför kompressorn 40 kj/kg  (452-412)
i det andra exemplet så tillförs 44 kj/kg (472-428) på den extra kompressoreffekt vi tillför på 4 kj/kg så erhåller vi 20 kj/kg extra så det borde bli cop 5 som ska adderas till cop 4,75 tycker jag.
kanske bara en tankevurpa 

Jag håller med om att suggasväxling har fördelar när man vill producera kyla vid låga temperaturer. Utan det som motsvarar suggasväxling (värmeväxling mellan gas till expansionsventilen eller expansionsturbinen och kall lågtrycksgas från ventilen eller turbinen) skulle luftseparationsanläggningar, anläggningar för förvätskning av naturgas och andra typer av cryogena processer överhuvudtaget inte fungera.   

Men när det handlar om värmepumpar, då är jag som sagt inte med. Antag att vi har en process med 40 grader i kondensorn och -5 grader i förångaren, R407C som köldmedium och att kompressionen är sker med 100 % verkningsgrad. Det finns inte heller någon överhettning eller underkylning.

Mediets entalpi för kompressorn är 412 kJ/kg (alla siffror med reservation för att det inte är så lätt att läsa av i de diagram jag har), efter kompressorn 452 kJ/kg och efter kondensorn 262 kJ/kg. COP för processen blir (452-262)/(452-412) = 4,75.
Om nu köldmediet i stället är 20 grader överhettat när det kommer in i kompressorn (samma tryck som tidigare) är entalpin 428 kJ/kg och efter kompressorn 472 kJ/kg.

Entalpin före kompressorn är alltså 16 kJ/kg och efter kompressorn 20 kJ/kg högre än i fallet utan överhettning. Man kan därför säga att överhettningen är en värmepumpprocess med COP =  20/16 = 1,25 som adderas till processen med COP 4,75. Överhettningen minskar alltså COP.
Därför tycker jag att överhettningen vara så liten som möjligt för att värmepumpprocessen skall få så bra COP som möjligt och att suggasväxling i en värmepump ur termodynamisk synpunkt inte är bra.

Sen kan det kanske finnas några praktiska skäl för en suggasväxlare som möjligheten till mindre överhettning i förångaren utan risk för vätskeformigt köldmedium in i kompressorn. Men suggasväxlaren är en pryl till och man kan fråga sig om inte dess funktion kan uppnås på annat sätt till lägre kostnad, t.ex om man vill minska risken för vätska in i kompressorn, lite större förångare som tillsammans med lite ökad överhettning.

Överbliven värme från kondensorn växlas till sugsidan som är kallare än trycksidan varpå trycket ökar med temp, (precis som om man värmer en flaska med kork på). Man skulle kunna säga att man kör samma enegi genom kondensorn en gång till. Samtidigt minskar ju då trycket och temp på trycksidan vilket underlättar för ett större enegiupptag i evaporatorn ( förångaren).

Den förklaringen köper jag inte. Trycket på kalla sidan bestäms av temperaturen i förångaren. När köldmediet kommer in i suggasväxlaren är det redan förångat. När gasen värms i suggasväxlaren ökar inte trycket, det bestäms ju av temperaturen i förångaren, utan gasen expanderar vid konstant tryck. Massflödet genom kompressorn minskar då gasen innehåller färre molekyler per volymsenhet. Det som händer är att man får ut mer kyla för ett visst köldmedieflöde i kg/s då köldmediet är kallare när det kommer in i förångaren. Förmodligen är det så att ökningen av kyleffekten är större än minskningen av massflödet genom kompressorn så att det totalt sett blir en ökning av kyleffekten, det måste ju finnas en anledning till att suggasväxling används. Att det skulle leda till högre COP i värmepumpfallet har jag mycket svårt att förstå. 

Det var en intressant skrift. Jag reagerade över att kostnaden för att borra var så hög. 50-60 Euro per meter, rätt hutlöst tycker jag.

Har problem att förstå suggasväxlingen på sidan 8, begriper inte hur det kan leda till högre tryck på kalla sidan och lägre tryck på varma sidan. Trycket på kalla sidan bestäms av temperaturen i förångaren och den bör inte ändras nämnvärt tycker jag.