Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: sansun
« skrivet: 14 februari 2010, 16:00:34 »

Nu lämnar jag det här tillsvidare och får fortsätta att sväva i ovisshet varför ni matar in ett årsmedelvärde av utetemperaturen i era bräkningsprogram.  *vinkar*
sansun


Gissningsvis är det så att DUT och årsmedeltemperaturen bestämmer formen på det varaktighetsdiagram som tillsammans med värmebehov och pumpens effekt används vid beräkningen av hur mycket tillsatsel som behövs.

Jag tycker inte man skall överdriva behovet av information. Det är som VPoraklet skriver, de flesta skaffar en värmepump för att spara pengar och bryr sig sen inte så mycket om den. Det är rimligt att det fåtal som blir värmepumpnördar skaffar separat loggningsutrustning.

Oraklet och Roland!
Lunkan 2 har kanske inte så mycket nytta av de senaste citaten. Låt mig få återkomma i en egen tråd vad det gäller felsökning av värmepumpen. Under tiden kan vi ägna en liten omtanke om Sara 87 vars värmepump inte når upp till COP 2 trots att förutsättningarna finns.  studs
sansun
Skrivet av: Roland
« skrivet: 14 februari 2010, 14:13:56 »

Nu lämnar jag det här tillsvidare och får fortsätta att sväva i ovisshet varför ni matar in ett årsmedelvärde av utetemperaturen i era bräkningsprogram.  *vinkar*
sansun


Gissningsvis är det så att DUT och årsmedeltemperaturen bestämmer formen på det varaktighetsdiagram som tillsammans med värmebehov och pumpens effekt används vid beräkningen av hur mycket tillsatsel som behövs.

Jag tycker inte man skall överdriva behovet av information. Det är som VPoraklet skriver, de flesta skaffar en värmepump för att spara pengar och bryr sig sen inte så mycket om den. Det är rimligt att det fåtal som blir värmepumpnördar skaffar separat loggningsutrustning.
Skrivet av: sansun
« skrivet: 14 februari 2010, 12:49:22 »

Jag menar bara att det inte finns ngt problem med programmen. DUT är väl det enda som behöver bestämmas. Otroligt att det inte redan är standariserat. Sedan gäller det bara för inst att lägga in uppgifter. 

Oraklet och Roland!
Tack för era kommentarer. En av orsakerna till Effsys projekt var att tillverkarnas beräkningsprogram inte kunde anses objektiva och att kunderna inte kunde jämföra olika offerter. Jag har inga illusioner om att kunna påverka hur dem olika tillverkarna av värmepumpar väljer att utforma sina beräkningsprogram med tanke på att dem också var representerade i effsys projektet. Som jag påpekat i ett citat lite högre upp så skapades beräkningsprogrammet PRESTIGE som ett resultat av effsys projekt, dvs. det beräkningsprogram som idag finns ute i kommunerna.
Jag vet inte om ni har orkat läsa en del av mina andra inlägg som har rört de problem som jag har upplevt att jag har med min värmepump. Vad jag för närvarande håller på med är kunskapsinsamling för att förstå hur värmepumpen är tänkt att fungera, hur den dimensionerade, vad den mäter och hur den styr på de värden som den får. Jag skulle vilja göra följande påstående: Om ni som ombud för respektive tillverkare av värmepumpar inte kan avgöra om en värmepump fungerar hur skall då en kund kunna ha en uppfattning? Det betyder att ni kan göra precis vad ni vill i samband med dimensioneringen och ingen kan egentligen ifrågasätta resultatet. Jag  köper inte ett sådant koncept. Jag vill också gå längre i min kritik än vad Martin Forsén gör i sin rapport vad det gäller det styrsystem som tillverkarna tillhandahåller. Det är omodernt, ogenomtänkt och tillhandahåller inga diagnostiska funktioner eller loggning av mätvärden över längre tid tid. Jag skull kunna räkna upp ytterligare ett tiotal funktioner som bör finnas i den här typen av system. Nu lämnar jag det här tillsvidare och får fortsätta att sväva i ovisshet varför ni matar in ett årsmedelvärde av utetemperaturen i era bräkningsprogram.  *vinkar*
sansun
PS. Det här klippet var intressant eller hur - kan det finnas två Martin Forsén?
"Trots lågkonjunktur och en lång rad år med mycket hög försäljningsvolym har värmepumpbranschen ytterligare stärkt sina marknadsandelar på värmemarknaden, säger Martin Forsén, VD Svenska Värmepumpföreningen, SVEP".DS
 
Skrivet av: bclcarlsson
« skrivet: 14 februari 2010, 12:34:07 »

 Intresant att läsa det här, men alltså man kan inte enligt min uppfattning bestämma DUT för en viss ort, jo på en höft. Det område jag bor på ligger lite lägre, medan ett annat bostadsområde ligger högre, mellan dessa är det 2-3gr. diff, vi har det alltid kallare, å det skiljer 1km. fågelvägen. Ett ex. är Växjö, dom har 2st. temp. stationer, en inne i stan, å en kanske 3-4 km. därifrån i en förort!?,det skiljer oftast någon grad mellan dessa.Så därför är DUT specifikt för i princip nästan varje hus, eller iallafall mindre område.
 Novisen
Skrivet av: Roland
« skrivet: 14 februari 2010, 11:13:37 »

Sorry Roland!
Det blev fel länk. Här är den rätta:
http://effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/eff-Sys_H9-Simulering_v%C3%A4rmepumpssystem_dec2004.pdf

Det skall bli intressant att höra om du även har invändningar mot det sätt man genomfört fältproven.

Jag har inga kommentarer till fältproven eller vad som i övrigt står i rapporten mer än att formeln för värmeövergång vid laminär strömning Nu = 1,86(Re x Pr x di/L)1/3 inte fungerar för köldbärarslingor som är hundra meter eller mer. Formeln är framtagen för värmeväxlare där L är kanske några meter.

Skummade lite.Det är mkt text.  Jag kan inte se vad problemet är? Det är i mina ögon inte fel på ngt program, utan på ointresserade installatörer. Om man får fram ett nytt jättebra program, så öppnar det bara möjligheter för de ointresserade att fortsätta sitt arbete. Medans de som verkligen är seriösa kommer att få det ännu svårare att göra affärer. Att det skiljer på uppgifter i programmen beror i mina ögon på att installatörerna väljer att lägga in olika för att få sälja.

Jag tycker det skulle vara till allas fördel om leverantörerna var överens om vad det var för klimat på en ort och vilken värmeledningsförmåga berget har (om det nu är möjligt att standardisera på den nivån). Dimensioneringsprogrammen måste ändå vara olika eftersom olika tillverkares pumpar har olika prestanda. Det finns många parametrar som inte går att få med i ett dimensioneringsprogram. Vilken verkningsgrad har oljepannan? Är kundens förbrukningssiffror relevanta eller behöver de normalårkorrigeras? Kommer en värmepump att fungera tillsammans med kundens radiatorer? Skall källaren börja värmas nu när värmepumpen gör att kilowattimmarna värme blir billigare? Vilken innetemperatur vill kunden ha?

Har man en lösning med mer kringutrustning krävs det mer text i offerten där man argumenterar för sin lösning och förklarar varför förslaget ser ut som det gör, men det gäller oavsett hur dimensioneringsprogrammet ser ut.

Skrivet av: sansun
« skrivet: 14 februari 2010, 00:49:19 »


Den som vill veta mer om dimensionerande beräkningar av värmepumpar bör läsa den rapport från Effsys som ligger till grund för det opartiska beräkningsprogrammet PRESTIGE som alla Sveriges kommuner har tillgång till:
http://www.effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/Infodag%201999_projekt%20H9.pdf


Den rapporten skulle jag vilja sätta en varningsflagga på. Enda sättet att få de resultat som presenteras i rapporten är att förutsätta att värmebärarflödet är konstant oberoende av pumpens effekt. Då når man maxtemperatur fram på 55 grader vid en högre utomhustemperatur när pumpens effekt ökar vilket gör att elpatronen tar över helt vid högre utomhustemperatur = lägre års-COP.

Men så kör ingen i praktiken. Man ställer in 5-10 grader deltaT oberoende av vad pumpen har för effekt, man ökar hastigheten på värmebärarpumpen så att man får optimalt deltaT. Det och det faktum att man har räknat med konstant köldbärartemperatur gör att jag tycker rapporten är en intressant räkneövning utan praktiskt intresse.

Sorry Roland!
Det blev fel länk. Här är den rätta:
http://effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/eff-Sys_H9-Simulering_v%C3%A4rmepumpssystem_dec2004.pdf

Det skall bli intressant att höra om du även har invändningar mot det sätt man genomfört fältproven. Jag hade sparat undan själva rapporten men inte Internet länken. Rapporten är för stor för att bifoga och jag har nu tillbringat en stor del av kvällen att försöka hitta tillbaka till den adress där jag hittade rapporten. Inte helt bortkastad tid att gå in och ut på massor av resultat från Google-sökningar eftersom jag stötte på en uppgift som i det här sammanhanget är mycket intressant. Jag måste först göra ytterligare kontroller men får säkert anledning att återkomma.  :o
sansun
Skrivet av: Roland
« skrivet: 13 februari 2010, 22:30:39 »


Den som vill veta mer om dimensionerande beräkningar av värmepumpar bör läsa den rapport från Effsys som ligger till grund för det opartiska beräkningsprogrammet PRESTIGE som alla Sveriges kommuner har tillgång till:
http://www.effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/Infodag%201999_projekt%20H9.pdf


Den rapporten skulle jag vilja sätta en varningsflagga på. Enda sättet att få de resultat som presenteras i rapporten är att förutsätta att värmebärarflödet är konstant oberoende av pumpens effekt. Då når man maxtemperatur fram på 55 grader vid en högre utomhustemperatur när pumpens effekt ökar vilket gör att elpatronen tar över helt vid högre utomhustemperatur = lägre års-COP.

Men så kör ingen i praktiken. Man ställer in 5-10 grader deltaT oberoende av vad pumpen har för effekt, man ökar hastigheten på värmebärarpumpen så att man får optimalt deltaT. Det och det faktum att man har räknat med konstant köldbärartemperatur gör att jag tycker rapporten är en intressant räkneövning utan praktiskt intresse.
Skrivet av: sansun
« skrivet: 13 februari 2010, 20:05:37 »


 Enligt vad jag hört så räknar någon inte in cp för Brine.
Jag tvivlar på att det finns något dimensioneringprogram som inte räknar med köldbärarpumpen. Däremot brukar elförbrukningen som anges i produktbladen vara utan cirkulationspumpar.


2. Om orten inte återfinns i menyn ombeds du då mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?
3. Måste du alltid mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?


DUT och årsmedeltemperatur är enligt min mening inte så intressanta när man dimensionerar en bergvärmepump. DUT är mer intressant när man dimensionerar golvvärmen eller radiatorerna.

Det viktiga när man väljer pump är att ha en uppgift på årsvärmebehovet (exkl. varmvatten) ett normalår. Multiplicerar man årsvärmebehovet i kWh med 0,0004 hamnar man rätt nära värmebehovet vid DUT. Sen betyder en del om det är typiskt inlands- eller kustklimat men för de allra flesta orter i Sverige hamnar man mindre än 10 % fel.

Roland!
Det här är inte riktat speciellt till dig utan lika mycket till mig själv och andra som kommenterar och ställer frågor på Forumet. Jag tror att vi borde uppdatera oss lite bättre vad det gäller vissa vedertagna begrepp och storheter inom området värmpumpar, energi och effektbegrepp. Det blir lätt missförstånd om vi inte pratar samma "språk". Jag ställde också 3 frågor och fick inte svar på någon av dem. Vad vi än tycker om myndigheternas inblandning i dimensionering av värmesystem så har vi inte så mycket att välja på än att använda vedertagna begrepp. Här är ett utdrag ur .....Boverkets Handbok om Energihushållning enligt Boverkets byggregler.

"DVUT – dimensionerande vinterutetemperatur
När man beräknar husets effektbehov måste man känna till den lägsta utetemperatur som normalt inträffar under ett
år. I detta sammanhang avses inte den absolut lägsta temperaturen utan medeltemperaturen under minst ett dygn.
Vad som är normalt varierar från ort till ort och det beror också på vilken tidsperiod som används för beräkningen.
SMHI gör kontinuerligt sådana mätningar på ett stort antal orter i landet. Med utgångspunkt i dessa mätdata över en
längre tidsperiod har SMHI beräknat den dimensionerande vinterutetemperaturen, DVUT, för ett antal orter, i enlighet
med standarden SS-EN ISO 15927-5. SMHI:s beräkning enligt denna standard utgår från att redovisade temperaturer
underskrids högst 30 gånger på 30 år.... se: http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/2009/Energihushallning_enligt_Boverkets_byggregler.pdf

DVUT (dimensionerande vinterutetemperatur) är efterföljaren till DUT. DVUT baseras på en internationell standard. Beräkningen av de olika temperaturerna har gjorts av SMHI för ett antal orter i landet.

Den som vill veta mer om dimensionerande beräkningar av värmepumpar bör läsa den rapport från Effsys som ligger till grund för det opartiska beräkningsprogrammet PRESTIGE som alla Sveriges kommuner har tillgång till:
http://effsys2.se/Tidigare%20program/EFFSYS%201/2.%20V%C3%A4rmepumpssystem/Simulering%20H9/eff-Sys_H9-Simulering_v%C3%A4rmepumpssystem_dec2004.pdf



Skrivet av: sansun
« skrivet: 12 februari 2010, 14:36:24 »

quote author=Lunkan2 link=topic=30541.msg295011#msg295011 date=1265914345]
Ja, det måste finnas en lunkan, för jag blev tvungen att väla lunkan 2.

Ju mer man lär sig, desto fler frågor blir det.

När jag studerar Nibes offert uppstår frågetecken. De beräknar mitt värmebehov till cirka 18 000 kwh (efter att ha dragit av 950 kwh för den tidigare elpatronens egen förbrukning). Deras pump levererar ungefär 17 500 kwh. Men de annger bara tillsatsnergin till 15 kwh. Med mitt sätt att räkna finns en differens där på 500 kwh.

Nibes försäljare svarar på en fråga om vid vilken temperatur elpatron går in "vid mellan -7 och -13 kwh". Det borde ju innebära en betydligt högre tillsatsenergi. Nibe räknar dessutom med en grad lägre inomhustemperatur, 20 c, Thermia med 21 c.

Nibe kommer i sin beräkning upp i en årsverkansgrad på 4,0, vilket är betydligt högre än den tekniska specifikationen på 3,3. Thermia 3,3 i sin beräkning.

Nibe har borrhål 130 m och Thermia 140 m.

Vidare vårt värmebehov: nuvarande 21 500 är efter två milda vintrar, då dessutom radiatorerna i 3-4 rum har låst sig och inte gett någon värme. När vi får ordning på dem blir nog värmeåtgången högre. Energirådgivaren i min kommun säger att med vårt hus och hushålls storlek (184 kvm, 5 pers) är 7-8 kwh rimligt, även om vår nuvarande förbrukning tyder på 6 kwh. ( I praktiken är det inte så jättestor skillnad mellan offerterna; Nibes 1245 är på 6,3 kwh och Termias G2 8 är på 7,2 kwh.

Slutligen; vad är en bra/acceptabel årsmedeltemperatur på köldbäraren? Nibe anger -0,5 och Thermia -1,4. Även lambdavärdet skiljer; Nibe 3,45 och Thermia 2,8.
[/quote]
Hej Lunkan 2!
På energimyndighetens hemsida finns en jämförelse mellan Thermia och Nibe som kanske är intressant eftersom du är i valet och kvalet mellan Expressen och Aftonbledet. (Bifogad pdf-fil)
Det mesta som rör värmepumpar verkar finnas beskrivet på nätet men det tar tid att hitta.  b00k
sansun
Skrivet av: Oppti
« skrivet: 12 februari 2010, 13:27:39 »

Borrdjup:
Grannen borrade igår -över 200 m djup. Borraren kom igång vid niotiden och tystnade kring 18 tiden. Antar att de debiterar per meter-men borde kanske lägga mer på etablering och mindre på m kostnaden. Hur ser det ut i offerterna?

Egna erfarenheter av borrdjup:
Kolla nedan! Har väl insett att det hål vi har är lite underdimensionerat-men ännu så funkar det utan att inkommande temperatur dyker under noll.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 12 februari 2010, 11:33:14 »


 Enligt vad jag hört så räknar någon inte in cp för Brine.
Jag tvivlar på att det finns något dimensioneringprogram som inte räknar med köldbärarpumpen. Däremot brukar elförbrukningen som anges i produktbladen vara utan cirkulationspumpar.


2. Om orten inte återfinns i menyn ombeds du då mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?
3. Måste du alltid mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?


DUT och årsmedeltemperatur är enligt min mening inte så intressanta när man dimensionerar en bergvärmepump. DUT är mer intressant när man dimensionerar golvvärmen eller radiatorerna.

Det viktiga när man väljer pump är att ha en uppgift på årsvärmebehovet (exkl. varmvatten) ett normalår. Multiplicerar man årsvärmebehovet i kWh med 0,0004 hamnar man rätt nära värmebehovet vid DUT. Sen betyder en del om det är typiskt inlands- eller kustklimat men för de allra flesta orter i Sverige hamnar man mindre än 10 % fel.
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 12 februari 2010, 11:10:19 »

Såg att länken jag skickade inte funka men här kommer en sammanfattning:

Linköping temp ute
 
Period 2009-12-01  -  2010-01-31

Max:    5,20C
Min:   -250C
Medel: -5,30C

 *vinkar* SP
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 12 februari 2010, 10:38:20 »

Jag vet faktiskt inte vad som händer om en stad inte finns i programmet,dethar inte hänt ännu ;D
Programmet uppdaterar sig titt som tätt med sådan info.
Jag har säkert missat många kunder, sist så torskade jaag mot IVT med sin vinterrabatt fiR: Förut var det för att IVT gav bort gräsklippare. _/-

Jag vet inte om NIBE visar en verkningsgrad, men om du säger det så är det nog så.  Jag kommer att fortsätta att använda de verktyg Thermia ger mig. För jag anser att Thermia är den ärligaste av alla vp tillverkarna.  Som exempel så ville Autotherm(när de fanns) att vi skulle börja sälja deras pumpar och vi hade ett möte. De visade sitt program och gjorde en körning på vårat hus. De hamnade på en täckningsgrad
på 75% resten tillsats. Thermia hamnade på 95%. Resultatet blir ju att de blir billigare men får mer tillsats. Detta kan man ju fixa själv. Men jag tycker att Thermia ligger i framkanten vad gäller utveckling och samarbetet med oss ÅF funkar bra. Visst kan det bli bättre men det jobbar
vi på.
Skrivet av: sansun
« skrivet: 12 februari 2010, 10:20:15 »

Det är väl inte konstigt att det inte finns en standard!!  Det är fel,  men inte konstigt. Precis likadant med massor av saker. 

Hej Oraklet!
Du skulle kunna bespara mig lite besvär och besvara några frågor om Thermias beräkningsprogram. Vad jag förstår så är du ÅF och har tillgång till programmet.
1. När du gör en beräkning matar du in orten för installationen?
2. Om orten inte återfinns i menyn ombeds du då mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?
3. Måste du alltid mata in DUT och utetemperaturens årsmedelvärde?

En EN-standard för värmepumpar och beräkning av årsverkningsgrad har inletts. I egenskap av ÅF kan jag tänka mig att du missat ett antal kunder på bekostnad av Nibe som redovisar en högre årsverkningsgrad än Thermia.  8)
sansun

Skrivet av: Bertil
« skrivet: 11 februari 2010, 22:55:55 »

Ang rumstempen.... det säger väl sig självt att "bara" där piper kalkylerna åt olika håll!!!
En så lätt fråga att svara på SKALL STÄLLAS TILL KUND  fiR: >:( :o _/-     huvuddunk
Det måste kunden få ange så det går jämföra offerterna.

Jag påstår att dom flesta installatörerna INTE HAR FÖRSTÅTT själva grundbulten i kalkylering...   >:D

Tex framledning vid DUT och genomsnittlig framledning borde kollas så det blir korrekt och lika i alla offerter, liksom alla andra "INPUT" man använder!!!
Skrivet av: sansun
« skrivet: 11 februari 2010, 22:29:07 »

Ja, det måste finnas en lunkan, för jag blev tvungen att väla lunkan 2.

Ju mer man lär sig, desto fler frågor blir det.

När jag studerar Nibes offert uppstår frågetecken. De beräknar mitt värmebehov till cirka 18 000 kwh (efter att ha dragit av 950 kwh för den tidigare elpatronens egen förbrukning). Deras pump levererar ungefär 17 500 kwh. Men de annger bara tillsatsnergin till 15 kwh. Med mitt sätt att räkna finns en differens där på 500 kwh.

Nibes försäljare svarar på en fråga om vid vilken temperatur elpatron går in "vid mellan -7 och -13 kwh". Det borde ju innebära en betydligt högre tillsatsenergi. Nibe räknar dessutom med en grad lägre inomhustemperatur, 20 c, Thermia med 21 c.

Nibe kommer i sin beräkning upp i en årsverkansgrad på 4,0, vilket är betydligt högre än den tekniska specifikationen på 3,3. Thermia 3,3 i sin beräkning.

Nibe har borrhål 130 m och Thermia 140 m.

Vidare vårt värmebehov: nuvarande 21 500 är efter två milda vintrar, då dessutom radiatorerna i 3-4 rum har låst sig och inte gett någon värme. När vi får ordning på dem blir nog värmeåtgången högre. Energirådgivaren i min kommun säger att med vårt hus och hushålls storlek (184 kvm, 5 pers) är 7-8 kwh rimligt, även om vår nuvarande förbrukning tyder på 6 kwh. ( I praktiken är det inte så jättestor skillnad mellan offerterna; Nibes 1245 är på 6,3 kwh och Termias G2 8 är på 7,2 kwh.

Slutligen; vad är en bra/acceptabel årsmedeltemperatur på köldbäraren? Nibe anger -0,5 och Thermia -1,4. Även lambdavärdet skiljer; Nibe 3,45 och Thermia 2,8.

Hej igen!
Jag skrev nyss ett citat men det försvann ut i cyberspace. Värmepumpstillverkarna beräknar årsverkningsgraden på olika sätt. Enligt vad jag hört så räknar någon inte in cp för Brine. Tror du att energirådgivaraen matade in dina värden i beräkningsprogrammet Prestige? Jag skulle ha större förtroende för beräkningar gjorda i Prestige jämfört med dem gjorda i tillverkarnas beräkningsprogram.
En av orsakerna till tillkomsten av Prestige var att man inte kunde jämföra beräkningsresultat och offerter baserade på tillverkarnas program. Det är skamligt att branchen inte kan komma överens om hur man skall beräkna årsverkningsgraden. Det skulle vara intressant att titta lite på situationen i Tyskland för att se om det råder samma brist på samarbete i Tyskland.
sansun
Skrivet av: JimGus
« skrivet: 11 februari 2010, 22:23:35 »

Aha Oraklet, det är därför Thermia dimensionerar så klena borror & VP:s   ;)
Ni har ju bugg i programmet,

temperatur.nu/ekholmen-egen_period.html?submit=yes

 *vinkar* SP
Skrivet av: ORAKLET
« skrivet: 11 februari 2010, 22:07:01 »

DUT -19, Årsmedel 6,8  Lambda 2.75W/m  Enligt Thermia HPC( Heat Pump Calculator)  KÖR FÖR FA AN I LINKÖPING *roflmao*
Skrivet av: Lunkan2
« skrivet: 11 februari 2010, 20:28:17 »

Linköping.
Skrivet av: Lunkan2
« skrivet: 11 februari 2010, 19:52:25 »

Ja, det måste finnas en lunkan, för jag blev tvungen att väla lunkan 2.

Ju mer man lär sig, desto fler frågor blir det.

När jag studerar Nibes offert uppstår frågetecken. De beräknar mitt värmebehov till cirka 18 000 kwh (efter att ha dragit av 950 kwh för den tidigare elpatronens egen förbrukning). Deras pump levererar ungefär 17 500 kwh. Men de annger bara tillsatsnergin till 15 kwh. Med mitt sätt att räkna finns en differens där på 500 kwh.

Nibes försäljare svarar på en fråga om vid vilken temperatur elpatron går in "vid mellan -7 och -13 kwh". Det borde ju innebära en betydligt högre tillsatsenergi. Nibe räknar dessutom med en grad lägre inomhustemperatur, 20 c, Thermia med 21 c.

Nibe kommer i sin beräkning upp i en årsverkansgrad på 4,0, vilket är betydligt högre än den tekniska specifikationen på 3,3. Thermia 3,3 i sin beräkning.

Nibe har borrhål 130 m och Thermia 140 m.

Vidare vårt värmebehov: nuvarande 21 500 är efter två milda vintrar, då dessutom radiatorerna i 3-4 rum har låst sig och inte gett någon värme. När vi får ordning på dem blir nog värmeåtgången högre. Energirådgivaren i min kommun säger att med vårt hus och hushålls storlek (184 kvm, 5 pers) är 7-8 kwh rimligt, även om vår nuvarande förbrukning tyder på 6 kwh. ( I praktiken är det inte så jättestor skillnad mellan offerterna; Nibes 1245 är på 6,3 kwh och Termias G2 8 är på 7,2 kwh.

Slutligen; vad är en bra/acceptabel årsmedeltemperatur på köldbäraren? Nibe anger -0,5 och Thermia -1,4. Även lambdavärdet skiljer; Nibe 3,45 och Thermia 2,8.

Skrivet av: sansun
« skrivet: 11 februari 2010, 12:41:12 »

Bor i Östergötland. Har enplanshus byggt 1990, 184 kvm, bra isolerat och treglasfönster överallt. Från- och tilluftsventilation med återvinning. Senaste två årens totala elförbrukning 21 500 kwh per år. Förmodligen något mer efter denna kalla vinter.

Tittar närmare på två offerter: Thermia och Nibe.

Thermia föreslår pump med 8 kwh effekt och ett borrhål på 140 meter. Anser att den högre effekten krävs för att klara kalla perioder, utan att behöva ta till onödig eldrift.

Nibe föreslår 6 kwh och ett borrhåll på 130 meter. Anser att det är bättre att pumpen går hela tiden, än att en pump med högre effekt slår av och startar om, vilket påstås slita på kompressorn.

Vad verkar vettigt? Är Thermias borrhål tillräckligt djupt?

Någon som har en åsikt om Thermia kontra Nibe? Thermia vill framstå som att de har kommit längre i fram i sin tekniska utveckling med scrollkompressorer, varvtalsreglering och värmeöverföring via spiraler i varmvattenberedaren.


Hej Lunkan 2! (Finns det en Lunkan 1 också?)
Jag har varit ute på Internet och skaffat mer information och hittat i mitt tycke intressanta uppgifter som åtminstone inte jag har känt till men som alla värmepumpstillverkare och säkert många i den här branchen samt i det här Forumet har kunskap om.

Omkring 2004 avslutades ett projekt med medverkande från ett flertal vp-tillverkare, deras branchorganisation SVEP, Energimyndigheten, KTH i Stockholm m fl som i korthet gick ut på att likforma tillverkarnas beräkningsprogram eller snare att rätta felaktiga beräkningar. I slutrapporten pekar man på flera avvikelser som innebär att man får olika resultat beroende på vilken tillverkare man vänder sig till. Tanken var att tillverkarna också skulle ändra sina beräkningsprogram vilket inte verkar vara gjort ännu. Dessutom gjordes ett oberoende beräkningsprogram "Prestige". År 2004 gick SVEP ut med en pressrelis på sin hemsida att man tecknat ett flerårigt samarbetskontrakt med Energimyndighten STEM att förse samtliga kommuner i Sverige med beräkningsprogrammet "Prestige".

Jag tog kontakt med energirådgivaren i min kommun och han bekräftade att han har och använder Prestigeprogrammet för att hjälpa kommuninnevånarna jämföra offerter från olika värmepumpsleverantörer. Jag var välkommen att avtala en tid för att få göra en dimensionerande beräkning.

Dessutom har jag varit i kontakt med SVEP för att höra lite om hur tillverkarna av värmepumpar tagit tillvara de erfaren heter som gjordes i projektet och om dem rättat till sina beräkningsprogram. Det framkom att alla vp-tillverkare erbjöds Prestige i samband att det skickades ut till kommunerna men att det tydligen inte används av tillverkarna.

Här tänkte jag avsluta med en lämplig  smilely men det finns inga hästhuvuden så jag får avvakta.
sansun
 
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 10 februari 2010, 22:24:19 »

Värmeledningsförmåga..
Klipp från nätet:
här i norr har berget normalt sett alltid värmeledningsförmåga (Lambda)ca 3 W/mK ( i Stockholmstrakten förekommer berg med Lambda 6 W/mK)
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 10 februari 2010, 21:26:18 »

Ok..
Men du måste ange bergets värmledningsförmåga
snitttemp på varma sidan och temp fram vid DUT
mm mm

Konstigt att tom DUT är olika i kalkyler man ser  Sc:,h
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 10 februari 2010, 14:06:43 »

Normalår det finns förstås i programmet, men det jag ser är att DUT verkar inst välja själva!? osså en hel hoper input ytterligare...
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 10 februari 2010, 13:58:08 »

VP o ... vad justerar programmet själv inte bergart väl Sc:,h
Skrivet av: Roland
« skrivet: 10 februari 2010, 10:39:30 »

Thermia föreslår pump med 8 kwh effekt och ett borrhål på 140 meter. Anser att den högre effekten krävs för att klara kalla perioder, utan att behöva ta till onödig eldrift.

Nibe föreslår 6 kwh och ett borrhåll på 130 meter. Anser att det är bättre att pumpen går hela tiden, än att en pump med högre effekt slår av och startar om, vilket påstås slita på kompressorn.

Till 21500 kWh total elförbrukning, vilket borde betyda 16-17 000 kWh värme räcker en pump på 6 kW. Den i offerterna uppgivna temperatur pumpen klarar utan tillsatsel förutsätter att värmebehovet är normalårsjusterat. Är det medelvärdet för senaste två åren, som har varit varmare än normalåret, klarar pumpen inte fullt så låg temperatur som anges.

På en del håll i Östergötland finns det sedimentära bergarter som har sämre ledningsförmåga. Kontrollera att man har räknat på rätt bergart.

Skrivet av: Bertil
« skrivet: 09 februari 2010, 23:36:36 »

sansun

O faxxn räknade ja fel... 10-99 är väl 20  >:D Hmmm liiite fel kanske  tomte::

Nja statistik... du får dra av 3000 timmar när man inte har nåt värmebehov... som vi räknar tar timmarna slut....

I vilket fall påstår jag att årsverkningsgraden inkl tillskott och vv behov är högre för berg/ytjordvärmepumpar

Jag har en pump från -99 en villa 7,5 din är effektivare helt klart, ingen tvekan alls från min sida!
Skrivet av: hulta
« skrivet: 09 februari 2010, 23:26:05 »

Det är en del som är skumt i den rapporten..
För 20 år sedan hade man en uråldrig styr på sin höjd nån ratt att vrida på, man kan hoppas att man här hade lite bättre grejor  >:D
Effektivare är pumparna nu det är ställt utom allt tvivel.... och har man en riktigt låg värmekurva med en låg maxtemp för pumpen, då blir det tokbra COP.
En luft luft är inte i närheten av en berg/ ytjordpump! Under sex veckor här hade vi oftast under -20 , flera dagar var -28 det varmaste och -35 på morgon.
Nåt som var intressant att dom hade klurat ut att bästa sättet att spetsa på var att göra det "utanför värmekretsen.. tex med kamin.
Jag har ca 41 grader som maxtemp när kompressorn går och det räcker vid rejäl kyla.

Bertil!
Du vill tydligen missförstå! >:D I jämförelse med COP- faktorn för en luftvärmepump börjar du göra jämförelse för enskilda dagar när det enligt din egen definition är "svinkallt". Jag har för mig att jag skrev under "gynnsamma omständigheter".... Kolla nu den bifogade kurvan och upprepa sedan att en luftvärmepump har sämre COP under de 5000 timmar utetemperaturen är >0 ºC. Dessutom när du drog till med 20 år varför inte 30 eller 40 år på en gång (Rapporten publicerades 1999). Att lågtemperatursystem (golvvärme) ger en bättre årsverkningsgrad var väl en av de slutser som drogs i rapporten från KTH. En årsverkningsgrad för lågtemperatursystem (35/25) och Stockholm var angiven till ca 3,7 och då var cp för Brine inräknad. Jag under vad du lägger i ett begreppet  "tokbra" COP? Jag blir skyldig dig en Jäger om min Thermia Diplomat TWS 12 presterar en årsverkningsgrad på 3,7.

Dessutom var det en kommentar från någon som mäter Brine när vp står stilla. Då har vi nått nya höjder. För att komma vidare bör vi nog inhämta nyare utlåtande från experter på energiteknik och beräkningar på värmebalanser.  :,v(
sansun
 

Är det samma experter som räknade ut jordens värmebalans skulle rubbas dramatiskt och nu är det andra tongångar. Litar inte på experter.... :(
Skrivet av: sansun
« skrivet: 09 februari 2010, 23:15:15 »

Det är en del som är skumt i den rapporten..
För 20 år sedan hade man en uråldrig styr på sin höjd nån ratt att vrida på, man kan hoppas att man här hade lite bättre grejor  >:D
Effektivare är pumparna nu det är ställt utom allt tvivel.... och har man en riktigt låg värmekurva med en låg maxtemp för pumpen, då blir det tokbra COP.
En luft luft är inte i närheten av en berg/ ytjordpump! Under sex veckor här hade vi oftast under -20 , flera dagar var -28 det varmaste och -35 på morgon.
Nåt som var intressant att dom hade klurat ut att bästa sättet att spetsa på var att göra det "utanför värmekretsen.. tex med kamin.
Jag har ca 41 grader som maxtemp när kompressorn går och det räcker vid rejäl kyla.

Bertil!
Du vill tydligen missförstå! >:D I jämförelse med COP- faktorn för en luftvärmepump börjar du göra jämförelse för enskilda dagar när det enligt din egen definition är "svinkallt". Jag har för mig att jag skrev under "gynnsamma omständigheter".... Kolla nu den bifogade kurvan och upprepa sedan att en luftvärmepump har sämre COP under de 5000 timmar utetemperaturen är >0 ºC. Dessutom när du drog till med 20 år varför inte 30 eller 40 år på en gång (Rapporten publicerades 1999). Att lågtemperatursystem (golvvärme) ger en bättre årsverkningsgrad var väl en av de slutser som drogs i rapporten från KTH. En årsverkningsgrad för lågtemperatursystem (35/25) och Stockholm var angiven till ca 3,7 och då var cp för Brine inräknad. Jag under vad du lägger i ett begreppet  "tokbra" COP? Jag blir skyldig dig en Jäger om min Thermia Diplomat TWS 12 presterar en årsverkningsgrad på 3,7.

Dessutom var det en kommentar från någon som mäter Brine när vp står stilla. Då har vi nått nya höjder. För att komma vidare bör vi nog inhämta nyare utlåtande från experter på energiteknik och beräkningar på värmebalanser.  :,v(
sansun
 
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 09 februari 2010, 19:58:11 »

...
Angående boorhålsdjup: Thermias leverantör har inte sagt att det är något positivt med att borra mindre. Han har räknat på några olika djup. Det han rekommenderar är 140 meter aktivt borrhål,och räknar med att behöva borra 155 meter från markytan.
...
Aha, jag utgick från att installatören tyckte att det var positivt med grundare borra eftersom: "Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer."
I annat fall så erkänner han ju indirekt att scrollkompressorn är aningens mindre effektiv (lägre COP).

...
Kompressorer: Det verkar ju vara en Volvo eller Saab-diskussion. Thermia vill framhäva det som en fördel. Noterar att Nibe har det på en av sina dyrare värmepumopar.
Vilken av Nibes vp tänker du på? Det är en djungel detta. ;)
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 09 februari 2010, 17:24:10 »

Det är en del som är skumt i den rapporten..
För 20 år sedan hade man en uråldrig styr på sin höjd nån ratt att vrida på, man kan hoppas att man här hade lite bättre grejor  >:D
Effektivare är pumparna nu det är ställt utom allt tvivel.... och har man en riktigt låg värmekurva med en låg maxtemp för pumpen, då blir det tokbra COP.
En luft luft är inte i närheten av en berg/ ytjordpump! Under sex veckor här hade vi oftast under -20 , flera dagar var -28 det varmaste och -35 på morgon.
Nåt som var intressant att dom hade klurat ut att bästa sättet att spetsa på var att göra det "utanför värmekretsen.. tex med kamin.
Jag har ca 41 grader som maxtemp när kompressorn går och det räcker vid rejäl kyla.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 februari 2010, 16:02:24 »

Jag har också konstant köldbärartemperatur vintertid. I januari stod kompressorn stilla 15 timmar och då måste det bli konstant temperatur. Men det gäller inte om pumpens effekt är en stor del av max effektbehov. En klen pump, 50 % av max effektbehov som klarar, låt oss säga, noll grader utan tillsats, kommer en stor del av vintern att få, för att ta värdet från rapporten, -2,5 grader in.

Jämför vi den med en pump som klarar t.ex. 90 % av max effektbehov bör den pumpen klara -14 innan tillsats behövs. Troligtvis dimensionerar man borrhålet så att den får - 2,5 grader in vid betydligt lägre temperatur än noll grader. Den kanske har -2,5 grader in vid -10 ute, sen accepterar man att blir det -14 och lägre får KBin sjunka. Vid noll grader ute kommer pumpen att ta ut så mycket lägre effekt från berget att KBin stiger till någon plusgrad. Det har man inte tagit hänsyn till i rapporten.

Jag är också undrande över att golvvärmesystemet får en reduktion av COP vid höga effekter på pumpen. Man kommer ju aldrig i närheten av värmepumpens max arbetstemperatur. Det verkar finnas några antaganden bakom kalkylerna som inte redovisas, t.ex konstant värmebärarflöde oberoende av pumpens effekt. Man skriver att det är det faktum att pumpen arbetar on/off som sänker COP men man beskriver inte på vilket sätt. I och med att förutsättningarna för kalkylerna inte redovisas är det svårt att bedöma relevansen av resultaten. Jag tycker att kurvorna borde plana ut och inte böja av nedåt som t.ex. den för 80/60 systemet.
Skrivet av: sansun
« skrivet: 09 februari 2010, 13:17:18 »

Man har räknat med konstant värde på KBin under uppvärmningssäsongen men så är det ju inte. Installation av en kraftigare pump betyder ju också djupare borrhål vilket leder till högre värde på KBin vid samma utetemperatur (samma värmebehov). Tydligen har man bara räknat på den varma sidan av värmepumpen vid optimeringen. 
Roland!
På ett annat ställe (tråd) är det flera som vittnat om att, dem liksom jag har konstant Brine in på vintern. Jag håller på att att försöka förstå hur tillverkarna räknar i sina simulerinsprogram. Öppenhet är inte en speciellt framträdande egenskap hos de olika olika tillverkarna men man tycker att branschen åtminstone skulle ha standardiserat hur man skall beräkna COP och årsverkningsgrad.
En tillverkare har t ex inte räknat in cp för Brine.
Jag skall kontakta SMHI ang. en del värden som matas in i beräkningsprogrammen. Om DUT för en viss ort är angiven till -29 ºC men att man själv har erfarenhet av lägre utetemperaturer vilket värde skall då användas? Sedan är det det här med årsmedelvärde av utetemperaturen som jag måste får klarhet i. Det känns helt fel att använda ett sådant värde. Vill man använda ett värde som beskriver utetemperaturen för en viss ort så är det väl en varaktighetskurva som man skall utgå ifrån?
Jag tar mig friheten att också lägga in en kommentar till Bertil som reagerade på att rapporten från KTH var skriven 1999.
Grundprinciperna och fysikens lagar lär inte ha ändrats men förhoppningsvis har värmepumparna utvecklats men jag tror inte på de tillverkare som i sina beräkningsprogram anger en COP faktor på 4 för berg/mark pumpar (möjligen för luft-värmepumpar).
Fortsättning följer.  b00k
sansun
Skrivet av: Roland
« skrivet: 09 februari 2010, 10:53:55 »

Man har räknat med konstant värde på KBin under uppvärmningssäsongen men så är det ju inte. Installation av en kraftigare pump betyder ju också djupare borrhål vilket leder till högre värde på KBin vid samma utetemperatur (samma värmebehov). Tydligen har man bara räknat på den varma sidan av värmepumpen vid optimeringen. 
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 09 februari 2010, 00:00:28 »

sansun

Det verkar vara skrivet 1999... kan iofs ha bäring fortfarande..
Skrivet av: sansun
« skrivet: 08 februari 2010, 22:12:56 »

Tack för olika kommentarer1 Några från mig.

Hur länge håller frånluftsåtervinningen? Den installerades 2001 och det är en enkel teknik, som jag tror håller länge.

Angående boorhålsdjup: Thermias leverantör har inte sagt att det är något positivt med att borra mindre. Han har räknat på några olika djup. Det han rekommenderar är 140 meter aktivt borrhål,och räknar med att behöva borra 155 meter från markytan.

Jämförbara offerter: Har bett de utgå från samma förbrukning. Märkligt nog ser Nibes 6 kwh-pump ut att ge samma besparing som Thermias 8 kwh. Men, det är något som ser märkligt ut i Nibes beräkning. De räknar bara med 15 kwh i tillsatsenergi, d v s att elpatron knappt beöver gå in. Samtidigt uppger Nibe att den startar vid mellan -7 och -13 grader.

Kompressorer: Det verkar ju vara en Volvo eller Saab-diskussion. Thermia vill framhäva det som en fördel. Noterar att Nibe har det på en av sina dyrare värmepumopar.
Hej Lunkan 2!
Jag kanske sparkar upp öppna dörrar men jag tycker du skall läsa en rapport som jag bifogar. Där skiljer man på olika intervaller av framledningstemperaturer dvs vilken typ av radiatorer, golvvärme m.fl. som kopplas till vp. Vid lågtemperatursystem så får optimeringskurvan en flack topp och det har inte så stor betydelse för driftekonomin om man väljer en något mindre värmepump. Vad man tydligen inte skall göra är att över-dimensionera Vp. Rickard förklarade detta också i sitt svar till Tompi på samma typ av frågor. Jag har själv en Thermia D TWS 12 och ingen erfarenhet alls av Nibe. Båda är "on/off" pumpar. Skulle jag skaffa värmepump idag skulle jag satsa på en varvtalsreglerad vp utan elpatroner. IVT har en sådan pump men jag vet inte hur små man kan få med varvtalsreglering. Det är många "gravade hundar" i vp-branchen och man bör nog söka sig till oberoende publikationer och simuleringsprogram om man vill ha ett opartisk utlåtande. Kolla t ex årsverkningsgraden i rapporten så får man sig en tankeställare.
sansun
Ps. Jag sitter vid en hotelldator och är inte säker på att dokumentet kommer med så här är webadressen:
 http://www.effsys2.se/Tidigare%20program/Klimat%2021/Simulering%20av%20v%C3%A4rmepumpsystem%20D9/Andra%20Klimat%2021-dagen%201999.pdf
Ds
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 08 februari 2010, 17:08:54 »

Kolla samtlig "input" som jag nämnde, det är där du har felet!?
Tex om en antar granit och den andra tex skiffer så blir det helt olika svar... ALL input måste va exakt lika!
Skrivet av: Lunkan2
« skrivet: 08 februari 2010, 17:02:46 »

Tack för olika kommentarer1 Några från mig.

Hur länge håller frånluftsåtervinningen? Den installerades 2001 och det är en enkel teknik, som jag tror håller länge.

Angående boorhålsdjup: Thermias leverantör har inte sagt att det är något positivt med att borra mindre. Han har räknat på några olika djup. Det han rekommenderar är 140 meter aktivt borrhål,och räknar med att behöva borra 155 meter från markytan.

Jämförbara offerter: Har bett de utgå från samma förbrukning. Märkligt nog ser Nibes 6 kwh-pump ut att ge samma besparing som Thermias 8 kwh. Men, det är något som ser märkligt ut i Nibes beräkning. De räknar bara med 15 kwh i tillsatsenergi, d v s att elpatron knappt beöver gå in. Samtidigt uppger Nibe att den startar vid mellan -7 och -13 grader.

Kompressorer: Det verkar ju vara en Volvo eller Saab-diskussion. Thermia vill framhäva det som en fördel. Noterar att Nibe har det på en av sina dyrare värmepumopar.
Skrivet av: 944_Driver
« skrivet: 05 februari 2010, 23:11:01 »

Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.

Kolvkompressorn är liiite effektivare än scrollkompressorn och kräver därmed aningen djupare borra.
Problemet är att Thermiainstallatören framhåller att det skulle vara positivt att grundare borra behövs pga scrollkompressorn vilket antyder kompetensproblem - ta in referenser innan du väljer den installatören.

Instämmer, tänk som så att den energi du inte kan få upp ur hålet måste du tillföra via elräkningen istället. Jag skulle snarare se det som en fördel att en viss pump kräver ett djupare hål.

Kolv eller scroll är nog som päron eller äpplen, kolv sägs gå bättre i en viss driftpunkt medan scroll kan gå bra över ett större område. Det är vad jag läst någon stans, rätt eller fel? Vet ej. Båda lösningarna funkar iaf.

Vad gäller håldjupet så snåla inte här, för typ 10kkr köper du dig 40 meter till, det kan sitta fint om du vill köpa en större pump i framtiden pga tillbyggnad eller liknande. Annars ger det bara en bättre nattsömn enligt mig, man vet att det räcker till.

//Magnus
Skrivet av: digitalrobert
« skrivet: 05 februari 2010, 20:56:00 »

Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.

Kolvkompressorn är liiite effektivare än scrollkompressorn och kräver därmed aningen djupare borra.
Problemet är att Thermiainstallatören framhåller att det skulle vara positivt att grundare borra behövs pga scrollkompressorn vilket antyder kompetensproblem - ta in referenser innan du väljer den installatören.
Skrivet av: Bertil
« skrivet: 05 februari 2010, 19:29:34 »

Det där är kalkyler och som jag alltid har sagt som man frågar får man svar. Installatören stoppar in en stor mängd data en del rena gissningar.
Om du ska kunna jämför ska du ta en offert och sen se till att den andra får SAMTLIGA värden lika... det kan vara tex  lambda berg värmemoståndstal delta brine
tidigare förbrukning varmvattenförbrukning nettoenergiförbrukning inomhustemp årsmedeltemp DUT (dimensionerande utettemp)

Vilken framledning och temp på borran man räknat med och vilken temp på detta vid DUT.


Om dessa värden är likadana då kan man få jämförbara svar på storlek på pump och behov av borrdjup.

OM EN ENDA AV DESSA UPPGIFTER SKILJER SIG ÅT DÅ GÅR DET INTE JÄMFÖRA OFFERTERNA (kan dock vara små skillnader med lite tur.

men då kan du be den ena av offergivarna att stoppa in värden så dom blir likadana. Ta gärna värdena från den offert som ger dig djupaste hålet den är sannolikt mest "rätt"

Hittar du skillnader när du jämför?? kan va intressant att höra!

Jag påstår igen att det här inte har mycket gemensamt med raketforskning utan många gånger måste man helt enkelt gissa!!
jag kan nämna att ja hade två offerter från SAMMA installatör en större pump och en djupare borra gav i kalkylen HÖGRE ELFÖRBRUKNING!!!!!! Det kunde man ju räkna ut snabbt att det fanns en hoper fel i den beräkningen! I stort sett alla värden som jag nämnde ovan var "nya" i den sanare kalkylen trots att inst INTE hade fått några nya värden att tillgå!!!!
Skrivet av: Elmer
« skrivet: 05 februari 2010, 14:53:25 »

Jag har en Nibe 1230 6 kW. Total årsförbrukning innan var 24500 kWh (direktverkande el).
Upplever att min värmepump är på gränsen. Kan dock inte direkt säga att den är för liten heller, men vid mycket varmvattentappning (5 personer som duschar varje kväll) så märks det att en något överdimensionerad VP hade varit att föredra.
Klarar ca -10°C utan eltillsats.

Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.

Tror jag inte ett dugg på.
Däremot kommer en 8 kW VP att få mycket färre drifttimmar än en 6 kW VP, vilket borde innebära att borran får mer tid till återhämtning.

Ang. borrdjup så råder jag dej att kontrollera vilket lambdavärde samt inkommande köldbärartemp de räknat på. I mitt fall har jag 143 meter aktivt djup men ändå under 0 grader in vilket förmodligen beror på dåligt berg, eller rättare sagt fel lamdavärde i kalkylen. Läs mer i inlägget nedan.
http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=30319.0;all

Någon som har en åsikt om Thermia kontra Nibe? Thermia vill framstå som att de har kommit längre i fram i sin tekniska utveckling med scrollkompressorer, varvtalsreglering och värmeöverföring via spiraler i varmvattenberedaren.

Är Nibe-ägare, men tror att Thermia'n är att föredra. Nibe har visserligen alldeles nyligen lanserat xx45-serien med "spiraler i VVB" samt variabla cirkulationspumpar, men vad jag förstår så rekommenderar Nibe att man skall köra på fast hastighet.
Nån xx45-ägare kanske kan verifiera/dementera?
Skrivet av: Ville Vessla
« skrivet: 05 februari 2010, 13:52:16 »

Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.
Menar han att Niben är effektivare och plockar mer från berget?
Märkligt resonemang från Thermiaförsäljaren.
Skrivet av: Lunkan2
« skrivet: 05 februari 2010, 10:33:56 »

Enligt Thermias installatör räcker 140 m borrhåll, eftersom pumpen har scrollkompressorer. Nibes kolvkompressor kräver relativt större djup. Hur detta hänger ihop vet jag inte.
Skrivet av: mexitegel
« skrivet: 04 februari 2010, 20:41:13 »

Hur länge till håller frånluftsåtervinningen? Och tänker du investera i ny sådan då den går sönder? Om du inte gör det är det risk för att pump och borrhål dimensioneras för klent.
Skrivet av: Remo
« skrivet: 04 februari 2010, 20:18:58 »

Jag har 10 år äldre hus och något mindre men exakt samma förbrukning 21500 kWh per år
kanske beroende av husets ålder. Fick 6 kW AutoTerm installerat 2005-9, 130 m porrhål med
125 m aktivt.
Innan VB hade vi  19 till 20 grader inne och efter har vi haft 21,5 grader, förbrukning  10500 kWh/år.
Första tillsats elen 25 minuter hade vi i januari i år, när det var som kallast i samband med två personers
morgon dusch på över 4 år.

Så min slutsats blir som VB ORAKLETS gällande av storlek på pumpen.
Anser att 140 m till 8kW pump är kanske lite snålt till taget.
Bor i södra Värmland.
Skrivet av: Lunkan2
« skrivet: 04 februari 2010, 19:29:21 »

Bor i Östergötland. Har enplanshus byggt 1990, 184 kvm, bra isolerat och treglasfönster överallt. Från- och tilluftsventilation med återvinning. Senaste två årens totala elförbrukning 21 500 kwh per år. Förmodligen något mer efter denna kalla vinter.

Tittar närmare på två offerter: Thermia och Nibe.

Thermia föreslår pump med 8 kwh effekt och ett borrhål på 140 meter. Anser att den högre effekten krävs för att klara kalla perioder, utan att behöva ta till onödig eldrift.

Nibe föreslår 6 kwh och ett borrhåll på 130 meter. Anser att det är bättre att pumpen går hela tiden, än att en pump med högre effekt slår av och startar om, vilket påstås slita på kompressorn.

Vad verkar vettigt? Är Thermias borrhål tillräckligt djupt?

Någon som har en åsikt om Thermia kontra Nibe? Thermia vill framstå som att de har kommit längre i fram i sin tekniska utveckling med scrollkompressorer, varvtalsreglering och värmeöverföring via spiraler i varmvattenberedaren.

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!