Mekanisk manometer räcker inte om du skall börja mäta vakum under 20-30 mBar och nedåt - mekanisk manometer påverkas dessutom av rådande barometertrycket för dagen vilket i sig kan ge felvisning på flertal 10-tal mBar bara där. De mekaniska manometrar som kan mäta 10 mBar och nedåt i absoluttryck kostar en arm och ett ben eftersom de måste byggas in i en liten vakumkammare för att inte påverkas av barometertrycket och förstås utsökt tillverkad finmekanik.

Att ta elektroniska tryckmätare använda inom bilindustrin (de sensormodeller som mäter mot absolut vakum)  fungerar inte heller då de är i ändkanten av mätområdet och stannat innan du är inom intressant vakumområde... 

I 90% av fallen så mäter man istället med Piranimätare baserad på upphettad tråd eller termistor och känner av hur de kyls av omgivande luften/gasen. De i sin tur kan arbeta med konstant ström (och mäter spänningen), konstant spänning (och mäter strömmen) konstant effekt (mäter spänningen eller strömmen) eller konsttant temperatur (mäter spänningen eller strömmen) och alla dessa ger lite olika kurvor även om man använder samma glödtråd/sensor i alla dessa testfallen.

Det som ger bland de brantaste kurvorna är om man kör med konstant spänning och mäter ström men ger istället mer komprimerad mätområde och inget händer innan man är under 10 mBar än om man tex. mäter med konstant temperatur (som används i sensorer som mäter även en bit över 50 mBar och tom högre då de även använder värmekonvektion kring tråden för att bedöma lufttätheten när trycket är högre än några 10-tal mBar)

(glöd)-tråd är att föredra framför termistorbaserad sensor då tråden anpassar inom delar av sekunden (och tex. ser variationer när gasbubblor i oljefilmen i tätytan till en O-ring pruttar igenom...) medans en termistobaserad mätare kan behöva halv minut på sig pga. sin stora termiska massan gentemot sin yta. 

När man titta i efter vakummätare så fins dessa i olika nivåer med allt från en koppling och några lysdioder (bör undvikas pga. sin väldigt låga upplösning), med digital visning på display - och om man har möjlighet få tag på mätare med riktiga vridspoleinstrument från någon högvakumlabratorier som skrotar gamma utrustning då nålens darrning och gungningar klart skvallrar om bubblor som spricker upp och annat som läcker i tätningar och som är nästan omöjligt att tolka med digitala siffror som fladdrar konstant på decimalerna och missas helt med lysdiodsbaserade enkla vakummätare, det intressanta är att sensornerna är analog i alla dessa fallen, men presentationen av värdena är helt olika och olika användbara...

för typ 7 år sedan var jag i samma läge som du, dock med inköpt vakumpum - hade turen att få låna en industriell vakummätare med diagram och byggde mig en egen DYI-vakummätare baserad på dåvarande biltemas ljusstaksglödlampa 34 Volt 3 Watt.

om detta kan du läsa här:

http://forum.saabturboclub.com/showthread.php/51096-A-C-g%C3%B6r-det-sj%C3%A4lv/page19?p=876950&viewfull=1#post876950

Det baseras på att man har en multimeter som kan mäta 30 mA med helst 2 decimaler värdesiffror och en spänningsskälla som kan ställas 1.4 eller 2.0 Volt tämligen exakt

diagrammet den refererar till har dock försvunnit men tabellen är kvar så att man kan se strömmen vid olika vakumnivår vid 2.00 Volt respektive 1.40 Volt matningspänning. (att man inte kör med högre spänning beror på att tråden blir så varm att den börja glöda och därmed riskerar oxideras när man är nere mot 0.1 mBar i vakum medans vid atmosfärstryck till lite under 0.1 Bar så är den inte ens 100 grader C varm)

hittar man motsvarande ljusstaksglödlampa med samma spänning, effekt och resistans så kommer tabellen förmodligen att stämma rätt bra och är vakumet under 1 mBar absoluttryck så ändrar och varierar strömmen mycket med vakumet då man ligger i branta delen av 'backen'  medans ligger man över 3-10 mBar så händer det nästan inget alls eftersom man är på den nästan vågrätta delen av 'backen'.   

Tryckkärl skall man vara försiktig med och inte ta vad som helst. Använd inte campingasol-flaskor - de har för små marginaler och 'säkerhetsventilen' är genom att botten eller toppen-falsningen som håller botten och anslutningen släpper med en fet smäll och det blir fart på prylarna vid ca 20 Bar. - är det importerade flaskor med R134a-ersättningsgas mfl. så är flaskorna ännu klenare då de amerikanska tillverkarna har lägre krav på engångsflaskor än europa och EN417

De klassiska P2000, P2006 och P2012 gasolflaskorna är nog det jag skulle köra på, eventuellt http://www.jula.se/catalog/verktyg-och-maskiner/svets-och-lod/lod/lodgas/gasflaska-218534/ i nödfall om man kan fixa anslutningar för just denna.

Alla dessa har säkerhetsventil och är avsedda för propantryck upp till 27 Bar innan det börja släppa ut gas (30 Bar för julaflaskan i och med propylen som produktgas och har högre tryck - för övrigt är denna gas av väldig ren kvalitet - 99.5% med propan som största föroreningen vilket är lika med eller bättre än kylmedieklass i renhet ).

Propan gillar inte vatten alls (dvs. att vatten fälls lätt ut som droppar i propanet) och det kan bli problem med isbildning redan vid 25 ppm vattenhalt - det gör den också relativ lätt att torka eftersom köldmediet i sig inte vill agera som torkmedel som tex R134A, R4xx-blandningar gör och konkurrerar med torkmediet och det är dragkamp när det är på vätskenivå.

Jag skulle torka med 250 grader C upphettad och helst samtidigt vakumsugen silikagel (vit kattsand baserat på silikagel) i ugn under ett  par timmar (hälls varm i glasburk med metallock efter det)  och sedan torka i slangfilter (stoppa den torkade silikagelen i slangen mha plastpåsar till hjälp och skydd för att rumsfukt och handfukt inte skall fukta upp silikagelen för mycket i hanteringen),  skall man förvara filtret mer än 12- 24 timmar  - i metallrör då silikagelet med denna torra nivå kommer att dra fukt genom plasten tämligen fort  och det kommer inte att torka till nivåer under 10 ppm längre.

Förr fanns det en del andra som också sålde vakumpump billig med manometer  i kit mm. för under 2000:- ungefär - leta man runt lite så kanske det går att hitta lite sådana säljare - en av dom är som bannerannons i forumet (fyll din AC...) har även vakumpump mm. om jag minns rätt.

vakumpumpen är dessvärre en sak som är nödvändig när man börja pyssla med sådana här ting...

Vilken vakum-kvalitet ?

Julapumpen för ganska lite pengar är en enstegs och fungerar om man skall gå nedåt 1 mBar arbetstryck - jag har faktiskt fått ned min till 0.1 mBar men är då väldigt lägeskänslig (dvs. är helt vågrätt eller lutar i någon kant) och man måste ha en vakummätare och helst av analogmodell vridspoleinstrumentviare  som kan mäta till 0.001 mBar för att hitta denna 'läge' (svårt med de digitala då det är svårt att följa tendenser när värdena bara presenteras som siffror som hela tiden växlar, medans en visarnål som går höger (sämre) eller vänster (bättre) är svåra att missförstå - och när man börja vara på dessa nivåer så varierar trycket hela tiden beroende på gasutsläpp ur icke metall material (läs slang, O-ringar, tätningar) och att oljans mer lättflyktiga delar (bl.a vatten) börja gasa både i och utanför vakum pumpen.

Skall man nedåt 0.001 mBar så börja det kosta duktigt med pengar och det handlar om vakumpumpar som används till eletronmikroskop och andra forskningsinstrument och som backend-pumpar för diffussionspumpar och turbopumpar, inte ens proffs flerstegspumpar för kylnissar går så lågt utan ligger mer på typiskt 0.007 - 0.02 mBar som max vakum en riktigt bra dag...

Är inte inloppet in vakumpumpen minst 2 cm i diameter och man använder kliniskt ren korrugerad metallslang med minst samma diameter så kan man glömma det där med 0.001 mBar vakumnivå i andra ändan av slangen en halv meter ifrån vakumpumpen...