Ämne: Grundvatten eller kollektorslang?

[Anders Jensen]

Hej,
jag har fått ok från Miljö & Hälsa att driva min värmepump via grundvatten.
Det slog mig att det kanske inte är meningsfullt då vattenpumpen kanske äter upp besparingen.

Är grundvatten generellt effektivare ?

/Anders

[Bertil]

Skillnader i temp finns till fördel för grundvattenvärme.
Men om man har ett djupt borrhål (djupet till grundvattennivån vid erforderligt vattenuttag) går det åt massor av energi för att "lyfta" upp vattnet

I ett slutet bergvärmesystem har man INGEN lyfthöjd oavsett borrålsdjup, detta pga av att det är en sluten krets!

I en normal "borra" skulle jag handlöst välja ett "slutet" konventionellt bergvärmesystem.
Men tex en grusfilter brunn med ringa djup och stort flöde då lönar det sig nog med grundvatten.
Men man ska ta rätt pÃ¥ returvattnet pÃ¥ ett bra sätt,  skulle det vara gas i vattnet och det släpps ut i ett öppet dika dÃ¥ kan det bli lukt. Det har jag ett axampel pÃ¥ frÃ¥n jobbet.

Sen kan man råka ut för frysning alt stopp, om flödet varierar under året. I ett slutet system behöver man inte fundera kring det.

[Martin X]

I ett slutet bergvärmesystem har man INGEN lyfthöjd oavsett borrålsdjup, detta pga av att det är en sluten krets!

Men ett slutet system kräver 2 borrhål (behöver ej vara så djupa som vanliga bergsvärmebrunnar)

[utopiazz]

I ett slutet bergvärmesystem har man INGEN lyfthöjd oavsett borrålsdjup, detta pga av att det är en sluten krets!

Men ett slutet system kräver 2 borrhål (behöver ej vara så djupa som vanliga bergsvärmebrunnar)

Jag tror Bertil avser ett slutet system med en SLUTEN kollektor. Ett grundvattensystem med två borror är ju inte "slutet" på samma sätt. Det åtgår fortfarande en "massa" energi till att pumpa upp vattnet ur den första borran.

/Johan

[Bertil]

Helt rätt jag menade ett hål med en bergvärmekollektor.
Om man tvingas borra ett hål för återledningen då är det mcyeket tveksamt pga av kostnaden.
Kör man vattnet ut i ett dike kan man få div problem, för att inte tala om resursslöseriet. Finfint grundvatten växer inte på träd överallt!

[Martin X]

I ett slutet bergvärmesystem har man INGEN lyfthöjd oavsett borrålsdjup, detta pga av att det är en sluten krets!

Men ett slutet system kräver 2 borrhål (behöver ej vara så djupa som vanliga bergsvärmebrunnar)

Jag tror Bertil avser ett slutet system med en SLUTEN kollektor. Ett grundvattensystem med två borror är ju inte "slutet" på samma sätt. Det åtgår fortfarande en "massa" energi till att pumpa upp vattnet ur den första borran.

/Johan

Går det? Ja, om man kör ut vattnet i diket. Nej, inte om du kör det ner i en anna brunn med i stort sätt samma vattennivå.

Okej, jag missförstod Bertil.

[utopiazz]

Klart du har rätt Martin-X om borrorna är att likna med kommunicerande kärl sÃ¥ Ã¥tgÃ¥r det ju ingen större mängd energi. Men kan man verkligen anta att dom är helt kommunicerande 

/Johan

[Martin X]

Klart du har rätt Martin-X om borrorna är att likna med kommunicerande kärl så åtgår det ju ingen större mängd energi. Men kan man verkligen anta att dom är helt kommunicerande 

/Johan

Ja, annars kommer returborran att rinna över

Men det är klart, om berget är så kompakt att det inte duger för "kranvattenbrun" då lär det inte fungera för grundvatten VP heller.
Och ju kompaktare berg desto mera energi drar brunnspumpen eftersom flödet mellan borrorna är sämre och därmed har en större vattennivåskillnad.

[Bertil]

Jag har två borror för vatten, med ca 10 meters avstånd.
den djupare pumpades torr i mer än två veckor det fanns ingen kommunikation...
Det grunda hålet användes under borrningen och inte ens "gråvatten" fick vi..

[Anders Jensen]

Jag tackar för alla svar som givet leder till nya funderingar,
IVT nissarna påstår att det ger sig själv.

Deras resonemang går ungefär ut på följande:
Om grundvattenflödet är bra är det givet att köra på grundvatten eftersom temperaturen på grundvattnet (ca 8 grader) gör att värmepumpen jobbar betydligt effektivare än med ett slutet kollektorslangsystem. (som tydligen håller en lägre temperatur)
Jag har ingen aning om denna "extra effektivitetsvinst" överstiger den energi som går åt för att driva pumpen som lyfter upp vattnet, finns det någon tumregel?
I mitt fall har jag en vattenborra som utan problem kommer att kunna svälja returvattnet så det ses inte som något problem. (den blir ju överflödig om jag får bra med grundvatten i den nya borran)
I vattenborran ligger vattenpelaren ca 15 meter under markytan.

Till saken hör att det är ca 40 meter till berg och att jag inte vill gräva ner slang då jag vill kunna koppla in frikyla vad det lider.
(har hört att frikyla inte blir helt lyckat med grävd kollektorslang??)
Jag har inget emot att det kostar en del att borra etc, jag är ute efter driftsekonomi på lång sikt. Kåken är på ca 200 kvadrat och jag gör av med 35 - 40 000 kwh el i ett vattenburet system. Vi är 2 pers i hushållet.
VP´n är en IVT greenline ht plus E9 med 9kw elpatron. och 300 l ackumulatortank till varmvatten.

Ser fram emot svaren och är glad att ha hittat detta lysande forum innan borrarna dök upp (de kommer sannolikt i slutet av veckan :-)
MVH /Anders

Ps, när jag ändå öst ur mig alla frågor jag har kan jag likaväl fråga hur djupt jag borde borra om jag väljer en traditionell lösning, jag tar hellre i rejält än i underkant då jag som sagt hellre har bra driftekonomi än låg investering.

[Bertil]

har du vattnet på 15 meter trots uttag för en VP då kanske det är en bra idé.
Den anläggning jag nämnde, där var vattenpelaren kring 90 meter på vårvintern när det var som minst grundvatten.
Den fick stängas av på våren för flödet var så litet så den frös ned vattnet!!

Har man litet flöde då är det kört med grundvatten, men bergvärme går toppbra.

Djupet helt beroende på vart du bor bergtyp. Sen djupet ned till berg ger inte full effekt även om det är under grundvattenytan.
Så jag säger 200 meter, det är ungefär max vad dom kan borra.

Hur vet du att din bef borra kan ta emot så mycket vatten??

8 grader på vintern då bor du ganske långt söderut vill jag påstå.

40 meter till berg blir svindyrt, ytjord skulle bli mycket billigare. Men med sämre effekt på kylan sommartid.

[Fixaren]

Om man kör grundvattenlösningen behövs en mellanväxlare, dessutom krävs flödesvakt (tempvakt). Det brukar ta sin lilla tid att tina upp paketet när det fryst. Facit är att det gÃ¥r Ã¥t en extra pump som ocksÃ¥ drar extra energi sÃ¥ en del av den fina tempens energi  försvinner redan pÃ¥ vägen in i maskinen. Men görs det pÃ¥ rätt sätt och flödet finns sÃ¥ fungerar det alldeles utmärkt, men det finns fler felkällor och den som installerar mÃ¥ste veta vad han sysslar med.

[Anders Jensen]

Hej Bertil,
En borrfirma har filmat den befintliga borran och sedan "spräckt den" med högtryck för att få bättre flöde till dricksvatten. De påstår att det är sannolikt att borran sväljer returvattnet. Vi får väl se.
Skulle det inte räcka får det bli ett returhål till eller en stenkista.

Hoppades att den därmed skulle ge tillräckligt flöde för att driva vp´n men det misslyckades.

Du har helt rätt, Halmstad, södra Halland :-)

200 meter får det bli, IVT nissen tyckte 160 aktivt, borrarn tyckte grundvatten om det kommer bra flöde på ett rimligt djup.
Alternativt 200 m om det blir den traditionella lösningen med kollektorslang precis som du föreslog.

Ã…terigen tack!
/Anders