För två år sedan ersatte jag en oljepanna från 1968 med en värmepump. Första steget i processen var att bestämma lämplig storlek på pumpen.
Jag har statistik för samma brännare och panna sedan 14 år tillbaka. Medelförbrukningen för ett normalår har jag beräknat till 2740 liter. Jag räknade bort uppskattad tomgångsförlust och den mängd som krävs för varmvattentillverkning och gradtalskorrigerade återstoden enligt SCB:s graddagsstatistik för den av statistikens 4 regioner som jag bor i. Huset ligger i Stockholmstrakten.
Sommartid, när värmen är avstängd gick det åt ca 50 L olja per månad. Värmepumpens drifttid sommartid visar att varmvattenförbrukningen motsvarade ca 30 L/månad. Pannans värmeförluster måste således ha varit 20 L olja/månad = 240 L/år. Oljepannan var tilläggisolerad, den mest lönsamma tilläggsisolering jag någonsin gjort.
En gång i tiden mätte jag pannans förbränningsverkningsgrad till 91 %. Jag tror att under senare år har verkningsgraden varit lägre, brännaren har trasslat lite grand och jag har inte varit lika noga med underhållet. Den normalårskorrigerade oljeförbrukningen har under senare år varit högre än under början av 14-årsperioden. Det kan också vara så att vi numer har lite varmare inomhus.
Baserat på ovanstående värden och att 1 liter olja motsvarar 10 kWh skulle huset för värme och varmvatten behöva (2740-240) x 91% x 10 = 22750 kWh/år. De sista 6 åren med olja var den normalårskorrigerade oljeförbrukningen 2850 liter/år men då verkningsgraden förmodligen var lägre på grund av sämre underhåll tror jag att den till huset levererade värmemängden var densamma. Årsverkningsgraden för pannan blir 83 % men den var alltså tilläggsisolerad.
Baserat på detta verkade en pump på 5 kW vara det vettigaste valet.
Efter första året med värmepump märkte jag att pumpens drifttid var längre än jag hade räknat med. Inte heller klarade pumpen av den utetemperatur utan tillsats som beräknats av leverantören. Andra året började jag därför följa månadsmedeltemperaturen under uppvärmningssäsongen. Månadsmedelvärdet och normalvärdet anges i tidningens väderöversikt så det var inget problem att få tag i uppgifterna. Jag har sedan räknat om pumpens produktion till ett normalår. Huset behövet 0,24 kW mer för varje grad temperaturen sjunker. Exempelvis var medeltemperaturen i mars 1,8 grader över det normala. Jag lade då till 1,8 x 0,24 x 31 x 24 = 335 kWh till vad pumpen beräknades ha producerat för att få värmebehovet en under mars ett normalår. Metoden fungerar inte helt bra under september och april/maj. Dagstemperaturen kan då vara hög utan att man har glädje av det i form av minskad drifttid. Pumpen hade stått still även om det hade varit svalare.
Utifrån drifttiderna och pumpens och tillsatpatronens effekt har jag beräknat att pumpen ett normalår producerar 24 950 kWh. Vid beräkningen av vad pumpen har producerat har jag försökt ta hänsyn till olika köld- och värmebärartemperatur under året. Under oktober t.ex. är KBin högre än under januari och värmebärartemperaturen lägre.
Jag har mätt pumpens avgivna effekt vid olika temperaturer på utgående värmebärare genom att mäta temperaturskillanden på in- och utgående värmebärare. Sedan har jag använt elpatronen och elmätaren för att få fram relationen mellan temperaturskillnad på värmebäraren och producerad värmeeffekt.
Från de 25 000 kWh som pumpen producerar ett normalår måste man dra pumpens värmeförluster för att få värden som kan jämföras med oljevärdena. Förlusterna utgörs av läckaget från varmvattenberedaren som jag uppskattar till 700 kWh/år (skall mäta detta mer exakt nu i sommar). Huset tillförs alltså ca 24 300 kWh ett normalår.
Detta värde är ca 1500 kWh mer än vad jag har beräknat från oljeförbrukningen. Varför begriper jag inte. Jag trodde jag hade alla parametrar under kontroll och var övertygad om att oljepannans och värmepumepens siffror skulle skilja sig åt högst några hundra kWh. 6 % skillnad hade jag inte räknat med.
Man kan av detta lära sig att det är svårt för en leverantör att lämna en garanti på besparingen vid konvertering från olja.
Pumpen har sedan starten början av maj 2002 till 1 maj 2004 gått 8640 timmar med 700 timmar tillsatsel à 2,9 kW (har räknat om tiden med hänsyn till den korta tid som 6 kW tillsats har behövts). Normalt är tillsatselen urkopplad. Energiförbrukningen ligger under leverantörens kalkyl men den var baserad på en medeltemperatur av minus 2 grader in. Har som lägst haft plus 0,3 grader pga 30 % mer aktivt borrhål än i offerten. Beställde 20 meter extra borrhål, dessutom låg grundvattnet högre än kalkylerat.
Tabellen nedan visar hur förbrukningen (värme + varmvatten) fördelar sig under ett normalår. Andra kolumnen visar medelvärdet av antalet kWh tillsats under de senaste två åren i % av årsbehovet (24300 kWh).
% av årsprod. Tillsats %
Jan    17   2,2
Feb   16   0,9
Mar   14   0,08
Apr   9
Maj   3
Jun   1
Jul   1
Aug   1
Sep   3
Okt   8
Nov   12   0,02
Dec   16   0,8
gäster: 603
dolda: 0
användare: 0