Ämne: Nytta med en ny bergvärmepump?

[i]

Jag har f n en Thermia Solid bergvärmepump. Den har en värmeeffekt på ung 22kWh och förbrukar som mest ung 9kWh.
Den installerades 2012.
Den räcker inte riktigt till när temperaturen sjunker under ung -14 grader. Mest beroende på relativt dåligt isolerat hus med många fönster.

Det jag funderar på är om det finns någon vinst med att ersätta den med en modern bergvärmepump?
 
Tänker på sådant som ekonomi, effektivitet och funktioner.

[25fOCUS]

Att byta för att dom nya är modernare är inget att tänka på, den är inte gammal. Räcker den inte till så är det bara en större som behövs. Då gäller att borrhålen räcker. Djup på dom och hur många har du.

[i]

Borrhålen är på 2 x 200 meter.

[Josth]

Om värmepumpen klarar sig ner till -14 °C utan elpatronen så är det väldigt bra kapacitet när man bor i Mellansverige. Sala har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -19,1 °C och Heby borde vara lika. Det blir väldigt få timmar per år som el-patronen behövs statistiskt så det lönar sig inte att skaffa en ny värmepump för bara det. Först när nuvarande värmepump är utsliten kan man fundera på dimensioneringen när man ska skaffa en ersättare.

[i]

Om värmepumpen klarar sig ner till -14 °C utan elpatronen så är det väldigt bra kapacitet när man bor i Mellansverige. Sala har dimensionerande vinterutetemperatur DVUT på -19,1 °C och Heby borde vara lika. Det blir väldigt få timmar per år som el-patronen behövs statistiskt så det lönar sig inte att skaffa en ny värmepump för bara det. Först när nuvarande värmepump är utsliten kan man fundera på dimensioneringen när man ska skaffa en ersättare.

Nu har jag ingen elpatron i bergVPn, vilket är en nackdel med den. Tänker då mest på legionella.

Annat jag hade funderingar på bl a är om nyare vp har bättre COP.

[Josth]

Ok, på stora värmepumpar behöver man normalt sätta en yttre el-kassett bredvid. Väldigt konstigt att det inte finns installerat Den behövs ju när det blir som allra kallast på året men också finnas där som en back-up den dagen kompressorn ger upp eller det blir annat fel på värmepumpen och så blir det ju alltid med åren. Har man tur sker det på sommaren.

Nya varvtalstyrda inverter-modeller har lite bättre SCOP sett över hela året och cirkulationspumparna blir lite effektivare med åren men det skiljer inte så mycket från 2012 i det stora hela. Viktigast är att den anläggning man har är bra installerad och kan arbeta optimalt. Två borrhål á 200 m borde räcka till mer än väl och det är bra att följa KBin och KBut temperaturerna särskilt vid denna tid på året. Men vilken framledningstemperatur från värmepumpen krävs vid t.ex. -14 °C och ±0 ° C ute för att hålla 20-21 grader inne? Viktigt att försöka ta reda på det.

[944_Driver]

Se om det går att minska energiförbrukningen istället (isolering, fönster, ventilation) för att köpa en kraftigare vp. Det betalar sig troligen bättre.

// Magnus

[i]

Ok, på stora värmepumpar behöver man normalt sätta en yttre el-kassett bredvid. Väldigt konstigt att det inte finns installerat Den behövs ju när det blir som allra kallast på året men också finnas där som en back-up den dagen kompressorn ger upp eller det blir annat fel på värmepumpen och så blir det ju alltid med åren. Har man tur sker det på sommaren.

Nya varvtalstyrda inverter-modeller har lite bättre SCOP sett över hela året och cirkulationspumparna blir lite effektivare med åren men det skiljer inte så mycket från 2012 i det stora hela. Viktigast är att den anläggning man har är bra installerad och kan arbeta optimalt. Två borrhål á 200 m borde räcka till mer än väl och det är bra att följa KBin och KBut temperaturerna särskilt vid denna tid på året. Men vilken framledningstemperatur från värmepumpen krävs vid t.ex. -14 °C och ±0 ° C ute för att hålla 20-21 grader inne? Viktigt att försöka ta reda på det.

Framledningen håller jag på ung 45-50 grader. Det ger lätt varma golv. Golven består av massiva golvplank, minst 45mm tjocka. Misstänker att golvvärmen sjunkigt lite, dvs att det har blivit luftgap upp till golvet. Det är Wirsbo golvvärme.

[i]

Se om det går att minska energiförbrukningen istället (isolering, fönster, ventilation) för att köpa en kraftigare vp. Det betalar sig troligen bättre.

// Magnus

Det är inte praktiskt aktuellt pga hur huset är byggt.
Möjligtvis extra innanfönster eller gardiner hjälper. Men det skulle bli väldigt fult mtp befintlig stil.

[svenske kocken]

Isolering uppe på vinden kanske? Det är ju en stor del av värmen som försvinner den vägen om man inte har ordentlig med isolering där.

[Josth]

Framledningen håller jag på ung 45-50 grader. Det ger lätt varma golv. Golven består av massiva golvplank, minst 45mm tjocka. Misstänker att golvvärmen sjunkigt lite, dvs att det har blivit luftgap upp till golvet. Det är Wirsbo golvvärme.

Mycket för att vara golvvärme men håller man sig under 50 °C med värmepump så är det helt okej. Bra att veta att det inte behövs riktigt höga temperaturer uppåt 60 °C. Har huset källare under golvvärmen? Den borde bli hyfsat varm av bara farten så att säga.

[i]

Isolering uppe på vinden kanske? Det är ju en stor del av värmen som försvinner den vägen om man inte har ordentlig med isolering där.

Det är förstås ofta ett lönsamt alternativ.
Men jag tror inte det i det här fallet. En tid efter bygget av huset blev vinden inredd/vinterbonad, den blev på ung 120m2. Ovan på det finns det kvar en mindre vind med vad jag ser som god isolering. Just nu är gånghöjden i den just så att det går att komma ut på taket och sota etc. Med högre golv/isolering där misstänker jag att sotaren kommer att vägra. Redan nu är det rätt bökigt att komma fram.

[i]

Huset har krypgrund. Kan finnas risk att isoleringen på sina ställen fallit ner. Åtgärdade dessa ställen för några år sedan men det kan ha hänt igen.
Får kolla när det är varmare.

[svenske kocken]

Normen på takisolering säger i dag ca 50 cm och sotaren nöjer sig med en "landgång". Lösull är enkelt att spruta på tex vindar.
Isolering "köper" man en gång sedan kan man ha en avskrivning på 100 år, den slits inte ut.