Ämne: Hjälp välja varvtalstryd (inverter) pump

[Rickard]

De flesta husen klarar sig med 55 fram vid DUT, så just sänkt max framledning ser jag inte som ett stort problem.

[cocacola]

Det är bara gÃ¥ in i Copeland beräkningsprogram  ,, välj kompressorer  efter vad tillverkarna har i sina värme pumpar sÃ¥ kan ni ocksÃ¥ förstÃ¥

har du kört din kollektor så hårt som ner till -12° ?
DÃ¥ ger den inte mycket  och vid varmvattenkörningen,,, ler   vad hade du för tryckgasöverhettning dÃ¥ ?
tror inte din gamla Nibe har nÃ¥gon insprutning som kyler hetgasen,,,   det är misshandel av värmepumpen Rickard ,,
cc

Nu gissar du villt va Rickard ,,   det finns massor med  hus som kräver  högre vid DUT en 55 °

[Rickard]

Att köra min gamla värmepump som maxar pÃ¥ 55 grader med nÃ¥gra minus pÃ¥ KB kan väl inte vara värre än en nyare som gÃ¥r till 65 grader ned till 0  pÃ¥ KB?
Copelands beräkningsprogram har jag inte tillgång till så vitt jag vet i alla fall.
Några mätare eller tempgivare på hetgasen finns inte på min värmepump.
Brine frös vid -12 på KB, det var vid uppstarten och jag hade dåligt blandad brine/sprit.
Det var 15 år sedan, så den misshandeln verkade den klara i alla fall.

Det som skulle vara intressant att veta är vad som skiljer en luft/vatten och en bergvärmepump åt rent kyltekniskt, är det helt andra kompressorer, eller expansionsventiler eller både och?
Gasen verkar ju i alla fall klara mycket större omrÃ¥den pÃ¥ luft/vatten än pÃ¥ bergvärmepumpar av nÃ¥gon anledning. 
COP (trots avfrostning) på en modern luft/vatten är snart i paritet med bergvärme, så frågan är om man inte borde designa om bergvärmepumpar för mycket kortare borror för att spara pengar.
(Retas bara)

Åter igen, det är inget som jag föreslår som en framtida eller önskvärd lösning, men jag skulle hellre köra med minus på brine än spets med elpatron.
PÃ¥ jordvärmeanläggningar som min finns  ju inte heller nÃ¥got problem med komprimerad kollektor även om man skulle köra ned till -15 grader.

För övrigt så finns det ju DX-jordvärmepumpar som går med -15 grader i KB-slingan år efter år utan problem.
Problemet är väl i så fall att det kan bli tjällyftning på gräsmattan.

[Roland]

Roland
Jag skulle aldrig !!!
skicka värme ner i ett borrhÃ¥l  med en elkabel!!  dÃ¥ gör man det Ã¥t fel hÃ¥ll ,,, Det är inte en lösning enligt mitt sätt att se pÃ¥ det .

Det skulle jag inte heller göra om jag inte då hade kommit fram till att det var bästa alternativet. Jag glömde nämna i mitt förra inlägg att förutsättningen var att jag funderade på att byta min 5 kW pump till en på 7 kW när femman jag har nu har tjänat ut. Med tanke på borrhålets egenskaper kändes det lite riskabelt ur frysningssynpunkt och det ledde till idé om att skapa en isfri tryckavlastningskanal genom den del av borrhålet där frysningsrisken är störst.

Tar man ut 30 W/m borrhÃ¥l fÃ¥r man en temperaturskillnad mellan berget och köldbäraren ca 7 grader. Tillför man värme till ett isolerat rör som är 15-20 mm i diameter ska det räcka med mindre än 10 W/m för att hÃ¥lla temperaturen över noll grader. Fem meter rör skulle alltsÃ¥ dra högst 50 W nÃ¥gra hundra timmar per Ã¥r, dvs ungefär 20 kWh/Ã¥r. Det är ju ingen mening med att ha värmen pÃ¥ när pumpen gÃ¥r sÃ¥ sällan att det inte är frysrisk i den kritiska delen av borrhÃ¥let. Det minskade behovet av tillsats för en 7 kW pump jämfört med den jag har nu skulle blir nÃ¥gra hundratal kWh/Ã¥r sÃ¥ vinsten skulle bli mÃ¥nga gÃ¥nger större än det antal kWh som värmekabeln skulle dra. 

Det handlar inte om att tillföra värme till borrhålet utan det handlar om att skapa en möjlighet för vattnet att ta vägen någonstans när borrhålet börjar frysa igen. Kunde man göra det utan att tillföra värme så är det bra men är det näst bästa att det behövs högst 20 kWh/år så är det näst bästa inte så dåligt.

Men varvtalsstyrda pumpar med sofistikerade reglersystem har gjort det hela inaktuellt.

[ORAKLET]

Skillnaden mellan LVVP o bvp är förlusterna i vvx.    Typiskt tappar en bra LVVP 3k mot utetemp medan bvp tappar runt 7k mot ink brine.   20 - i evap     lägre vill inte copeland köra sin kompressorer.  Skall den sedan lyfta till 55+ grader.    Katastrof

[Rickard]

Thermia Atria är ju en bergvärmepump kopplad till en utedel som cirkulerar brine med en temp på ned till -20°.
Tycker det om något bevisar att det är mycket möjligt att göra nåt liknande med bergvärme med gott resultat, om man så vill.

[ORAKLET]

Atria är en ypperligt dålig LVVP på det sättet att den tappar 5-6 grader på utetempen ( utedelen kan ju inte växla över till samma temp som det är ute) och sedan tappar den ytterligare 5-7 grader i förångaren samma som bvp.

Om du tycker det är bra att göra som tex Thermia gör, när dem gÃ¥r utanför de omrÃ¥den copeland stipulerar och tar över ansvaret själva( viessmann vill inte göra det ) sÃ¥ är det upp till dig.  Du vill ju tex stoppa i en sladd och värme berget i hela pite vilket ju säger det mesta 

Atria har andra fördelar och är en fin sak där man kan nyttja dessa.

[Rickard]

Läs Rolands inlägg så kanske du förstår vad jag menar, jag talar inte om att köra med -25 på brine, utan under några få veckor/år kanske komma ned mot -10 grader OM man har ett borrhål som är för klent och inte kan kompletteras.
Det är bättre ekonomi i det än att begränsa kompressorn, och kyltekniskt verkar det ju inte vara några större problem då Thermia kör med till -25...

[Smurfen.]

Skillnaden mellan LVVP o bvp är förlusterna i vvx.    Typiskt tappar en bra LVVP 3k mot utetemp medan bvp tappar runt 7k mot ink brine.   20 - i evap     lägre vill inte copeland köra sin kompressorer.  Skall den sedan lyfta till 55+ grader.    Katastrof

Beror det på dimensioneringen av växlarna så det går att förbättra bvp en hel del ?

[ORAKLET]

Bra LVVP har eev och stora förÃ¥ngare och tappar cirka 3k    bra bvp gör det samma tex 300G .   Det ser man fint i RCD 

[Rickard]

Om du inte kan ge ett riktigt svar kan du lika gärna sluta svara.
Thermia atria är så vitt jag vet en vanlig bergvärmepump med R404 som köldmedium, som arbetar mot en utedel ned till i vart fall -20 grader.
Det borde inte vara ett stort problem att köra en vanlig bergvärmepump ned till -10 grader kortare perioder om man spärrar framledningen till +55 grader just då.

[ORAKLET]

Den atrior jag mätt har funkat pÃ¥ detta sätt.   Och säg att dem växlar över 100%

Vid 20 minus fÃ¥r vi 20 - in och tappar typ 5 grader i evap   25 minus alltsÃ¥.   5 under minsta värdet i Copelands program

Tro att jag ljuger om du vill    du brukar ju göra det

[Rickard]

JAG HAR ALDRIG PÃ…STÃ…TT ATT MAN SKALL GÃ… NED TILL -20 GRADER!!!!!

Det jag föreslår är att man tillfälligt kan acceptera ca -10 grader på brine om man samtidigt begränsar framledningen till 55 grader.
Det är för mig obegripligt hur du kan "gräla" om frågor som inte diskuteras, det får dig faktiskt att framstå som en idiot. (Även om jag förstår att du med ditt sätt att uppträda försöker få mig att framstå som okunnig)

[ORAKLET]

Det är mkt möjligt att jag är en idiot.   Men jag kläckte iaf inte idén att plugga in en elkabel o värma berget 

En atria kommer vid 20 - ha en förÃ¥ngning pÃ¥ runt 30-    10 grader kallare än jag kan knappa in dom kallast o Copelands program.

[Rickard]

1. Jag skulle inte värma berget.
2. Jag har aldrig påstått att Atrians lösning är bra, men man borde kunna köra brine ned till -10 grader med max 55 grader fram utan problem om man har ett borrhål som inte går komplettera. Så länge man kan säkerställa att kollektorn inte komprimeras (värmekabeln).

Än en gång påstår du saker som inte är sant och svarar på frågor som inte har ställts bara för att irritera omgivningen (jag utgår från att du inte är så dum att du inte fattat vad jag och Roland menar), och jag frågar mig vad du får ut av det.
Vore det inte bättre att försöka bidra med nåt vettigt och få cred för det istället för att få skit för totalt onödiga och intetsägande inlägg?