Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Värmepumpar - Märkesspecifikt => Värmepumpar - Mark/Berg och Sjövärmepumpar. => Värmepumpar och installationsfrågor. => Thermia => Ämnet startat av: Spekken skrivet 24 juli 2012, 23:26:28
-
Hej! Tänkte höra här om nån vet någon info om G3an som skall komma i höst?? Vilka förbättringar som gjorts å lite lull lull =)
-
Vid en sökning på thermia optimum G3 så får jag inga relevanta träffar.
Var har du fått info om att det är en ny variant på gång?
-
Lite "inside information" i värmlandskogarna ;) har sj åxå försökt söka efter den på deras hemsida men inte funnit något, då jag hörde om den hade de inte satt något release datum för den än, men det skulle bli till hösten nån gång.
-
Min inside info säger att det kan röra sig om R410A i den nya maskinen.
Vet inte om det tillför något bra, men man klarar sig med mindre/billigare kompressorer.
Någon annan som vet om R410A är bättre eller sämre eller likvärdigt i en V/V-värmepump?
-
Allt annat lika,då är det sämre. Sämre cop,högre tryck och hetgas samt svårare att få mer än 60 fram på vbf
-
Den enda som tjänar på det är tillverkaren eftersom man kan stoppa in klenare prylar...
-
Jag misstänker att ni har rätt om R410 men man undrar hur Thermia tänkt komma undan med det? Konkurrensen och kapplöpningen om COP är ju knivskarp, ner på sista hundradelen. Så antingen har de kommit på nåt som vi inte förstår än, eller tänker de att kunderna antingen inte fattar eller bryr sig, eller tänker de marknadsföra pumpen som en snikmodell? De måste nästan ha en bra story för att smyga in en dålig lösning kan aldrig lyckas.
-
Ivt nyaste vp tror jag kör R410 men vet inte om det är nån fördel eller nackdel.
-
Mmm... Verkar som R410 ja. Och vi som jobbar med dem vill ha R134a :(
Men det är väl som vanligt, ta in synpunkter från åf och gör sen precis tvärtemot tummenupp
-
IVT kör R410A i sin värsting och Viessmann har det i de flesta av deras maskiner, det funkar bra men är teoretiskt sämre än R407c och R134a. R134a är det bästa man kan ha i en maskin men det kräver en större kompressor för samma effekt och blir då mindre kostnadseffektivt.
Just i en G3 som har HGW så borde det funka bra eftersom man vill ha höga hetgaser, R134a funkar då sämre eftersom hetgaserna inte blir så höga och R404A funkar sämst då hetgaserna här inte ligger mer än 15K över kondenseringen.
Sedan så skulle man ju såklart hellre välja en maskin med R134a som kan tillverka 70 gradigt VV vid varje körning samtidigt som den går med bättre COP och mindre slitage.
Du har rätt Tobocop, R134a tummenupp
-
Då verkar man inte vara helt fel ute då. :) :)
-
Roligt att för första gången få läsa lite om G3an. Då jag sj inte jobbar inom vvs så är ju kunskapen begränsad, så det är roligt att snappa upp lite av den info som ni skriver. Men att dömma av er info verkar ni inte speciellt nöjda med G3an?? Jag har nyss grävt ner 2x400m slang och ska i höst investera i en Thermiapump. Men är G3an att föredra mot G2an?? Och vad är den stora skillnaden? //Nyfiken
-
Nu finns ju inte G3 än så vi kan ju bara spekulera utifrån de rykten som florerar i branschen. Vad man hör är att det är i stort sett samma maskin, då väljer jag G2 alla dagar före G3. Hellre R407C än R410A. Men helst väljer jag en Diplomat ( om jag ska välja ur Thermias sortiment) eftersom HGW funktionen bara kommer till sin rätt när maskinen går och har man då en större maskin ( som jag skulle valt) så är det inte värt pengarna att uppgradera till G2. G2 är en fin maskin inget snack om det, men dimensionerar man för till mer effekt så är det inte värt mellan skillnaden.
Diesel, du är helt rätt ute tummenupp själv har jag nu R404A i min maskin men den ska ut och ersättas av en R410A maskin nu i dagarna, skulle den funnits i R407C så skulle jag valt det direkt, den jag valde finns med R134a men den kostade lite för mycket för att det skulle vara värt de extra pengarna i den applikation jag tänkt köra den. :)
-
Slutsatsen bör då vara att du oraklet inte ser R410A som ett problem, eftersom du själv väljer en sån maskin, eller har du fått den som sponsring av tillverkaren?
-
Det beror på vart den ska monteras. I mitt hus så behöver jag sällan så höga temperaturer att jag behöver en R134a maskin.
Jag ska ha en Viessmann 300G hemma hos mig och jag köper den själv, jag köper den egentligen enbart för att jag ska kunna bli ett Orakel på viessmann´s maskiner. Dessa är styrtekniskt betydligt mer avancerade och kan göra mkt mer än de maskiner jag tidigare sysslat med, och om jag ska kunna vara ett "Orakel" på dessa så behöver jag ha en för att lära mig allt om den. att min egen maskin är för liten samt att min dubbelmantlade VVB börjar ta slut gör ju inte det beslutet svårare.
I en och samma maskin kommer R407c att ha bättre COP ( R410A kan ha bättre COP än en R407c maskin såklart beroende på hur den är byggd) så OM G3 är samma som G2 så borde den nya maskinen vara sämre än originalet om inte allt gjorts om i kyldelen, vilket det säkert har eftersom de växlare G2 har inte klarar trycket på R410A så har de ju säkert dimensionerat allt så det blir liiite bättre än original.
Jag ser väl inte R410A som ett problem direkt, och jag förstår att alla företag vill tjäna mer pengar. Men om jag får gissa så tror jag inte en sekund att Thermias, IVT`s eller Viessmann´s tekniker som bygger och designar grejerna ens för en sekund vill ha ngt annat köldmedium i en BVVP än R134a och i nödfall R407c. Resten är politik och dessa beslut tas av andra, det tror jag i alla fall. Sedan så kommer ju R410A mer och mer, nu och det finns liksom inget vi kan göra åt det. Viessmann körde R407c i ett par maskiner förut men inte längre, IVT kom med det förra året och nu då kanske Thermia.
-
Det handlar väl i Thermias fall att få in så mycket Danfossprylar i pumparna som möjligt.
Byta en Copeland kompressor mot en snarlik Danfoss. Se till att det är Danfoss plattvärmeväxlare, pressostater, expansionsventil etc.
Det är snart bara cirkulationspumparna som inte är Danfoss.
Danfoss styrka är att de har hela kylkedjan inom huset, vilket inte är så bra för konkurrenterna då Danfoss i deras fall är en leverantör. Men även fast det är marknadsmässiga priser konkurrenten handlar för så är det ändå en liten vinst för Danfoss i alla fall, och ännu större om man väljer en Thermia direkt.
Danfoss har ganska många varianter och storlekar på R410A kompressorer. De har även en liten serie kompressorer för R407C som är anpassad speciellt för värmepumpar och låga temperaturer. Dvs samma betingelser som för Therma Atec (Danfoss DHP-AQ) och där passar den kanske bäst. Därför sätter man istället in en R410A kompressor i G3 är min gissning.
Om en R410A scroll är sämre än en R134a eller R407C scroll vet vi först om 10, 15 eller 20 år.
Så jag håller med om att det antagligen handlar om intern företagspolitik och att ge aktieägarna största möjliga vinst, som vanligt. Men förhoppningsvis även bättre prestanda åt konsumenten.
-
Vore ju bra om de satsade på 410 i alla maskiner så slapp de ju Optimumpumparna. Är ju ingen, eller väldigt låg åtminstone, glide på 410 och då inte så viktigt med 8 :dt: över kondensorn heller a:gl
Det är skillnad på att åka ut till kund och byta en cirkpump om den kostar 600:- istället för 4400:-......... :-\
-
Nu finns G3an upplagd på Thermias hemsida, om man jämför databladen mellan G2an och G3an så har Cop värdet blivit något lägre så det verkar inte någon förbättring i allafall.Något högre Cop enligt EN 14511.
R407C är utbytt till R410A
Kanske någon kan se om det finns några andra skillnader.
-
Vikten verkar vara rejält bantad iaf tummenupp
-
En Thermia väger 137 kilo och en motsvarande Nibe väger 325 kilo hur kan det skilja så mycket bygger dom Nibe i bly Sc:,h
-
Stod precis i begrepp att beställa en Optimum G2, 12kW för grundvatten. Frågan är nu om man skall köra på en G3 istället? Något bättre verkningsgrad men det är kanske lite riskfyllt att köpa en helt ny modell? Vad anser ni? Sc:,h
-
En Thermia väger 137 kilo och en motsvarande Nibe väger 325 kilo hur kan det skilja så mycket bygger dom Nibe i bly Sc:,h
Ja, och en vanlig Diplomat väger 229 kg... Sc:,h
-
Ja, och en vanlig Diplomat väger 229 kg... Sc:,h
pdf:en verkar bättre korrekturläst, 223kg:
http://www.thermia.se/docroot/dokumentbank/Thermia_Varmepumpar_G3.pdf (http://www.thermia.se/docroot/dokumentbank/Thermia_Varmepumpar_G3.pdf)
-
Stod precis i begrepp att beställa en Optimum G2, 12kW för grundvatten. Frågan är nu om man skall köra på en G3 istället? Något bättre verkningsgrad men det är kanske lite riskfyllt att köpa en helt ny modell? Vad anser ni? Sc:,h
Jag hade nog satsat pengarna på en vanlig Diplomat 16, djupare borrhål och en tank tummenupp
Sen tror jag inte det är så riskfyllt att köpa en ny G3:a. Den lär vara testad några timmar. Inkopplingsmässigt lär det inte skilja sig från övriga pumpar.
-
Skiljer ju ändå 100 kilo mot en Nibe har dom fyllt vv beredaren med helium på Thermia och med bly på Niben bör väl sitta ungefär samma grejer i dom antar jag Sc:,h
-
Skiljer ju ändå 100 kilo mot en Nibe har dom fyllt vv beredaren med helium på Thermia och med bly på Niben bör väl sitta ungefär samma grejer i dom antar jag Sc:,h
pdf:en verkar bättre korrekturläst, 223kg:
http://www.thermia.se/docroot/dokumentbank/Thermia_Varmepumpar_G3.pdf (http://www.thermia.se/docroot/dokumentbank/Thermia_Varmepumpar_G3.pdf)
De har angett vikterna på Duo i dokumentet... Men det står ändå 180 l beredare...
Någon hade brått... tummenupp
-
Jag hade nog satsat pengarna på en vanlig Diplomat 16, djupare borrhål och en tank tummenupp
Sen tror jag inte det är så riskfyllt att köpa en ny G3:a. Den lär vara testad några timmar. Inkopplingsmässigt lär det inte skilja sig från övriga pumpar.
Skall pumpa upp grundvatten som värmer brine:t via en mellanväxlare så djupare hål är inte lönt, har inget bra berg här på sydkusten (kalk).
Tank? tänkte köra med flytande kondensering för bättre COP.
Riskfyllt, ja det borde inte vara någon fara men är ändå lite allergisk mot nya produkter med ev barnsjukdomar, trots 3-års garanti
-
Man kan använda tank utan att välja fast kondensering antar att Topocop menade arbetstank då kan man överdimensionera utan att få problem med flödet.
-
Man kan använda tank utan att välja fast kondensering antar att Topocop menade arbetstank då kan man överdimensionera utan att få problem med flödet.
Okej, då är jag med. Jag ligger på ca 160 liter på radiatorkretsen, kanske lite lite? Behöver jag en arbetstank?
-
att man inte kan hålla sig att läsa om den "nya" ...
på 10Kw ger den 0,80Kw mer, g2 = 9,4Kw G3 = 10,2Kw
COP 4,6 och 4,24
det låter som en hyffsad uppgradering
-
Nu har de lagt in G2 på sin hemsida igen, igår var den borttagen och ersatt med G3:an. G3:an är också satt till säljstart till v34. Verkar inte som man har haft säljstategin klar riktigt. Om G3:an blir säg ca 5000:- dyrare tar det 10 år innan den betalt sig för mig jmf med G2:an, blir nog en G2 ändå, beprövad är den också.
-
Om G3:an blir säg ca 5000:- dyrare tar det 10 år innan den betalt sig för mig jmf med G2:an, blir nog en G2 ändå, beprövad är den också.
Det tar nog 15 år att tjäna in de extra kostnaderna för en G2 jmf med en Diplomat wave
Du förstår vart jag står va? Men den är jävligt läcker 3some
-
Det tar nog 15 år att tjäna in de extra kostnaderna för en G2 jmf med en Diplomat wave
Du förstår vart jag står va? Men den är jävligt läcker 3some
Haha, jag förstår. Men ärligt talat vad är prisdiffen mellan G2 och diplomat? Svårt också att jämföra värden då Thermia visar samma COP för hela serien.
Jag tänker att varmvatten produktionen för mig kan bli extra bra då jag kommer värma inomhuspoolen med "radiatorkretsen" som sen laddar varmvatten via HGW. Dock är allt bara känsla eftersom jag varken har prisskillnad eller COP-värden.
(som du förstår vill jag ha det senaste och därför jag velar på G3:an)
Tack för synpunkterna!
-
Den redovisade COP siffran kan man inte göra något åt! Viktigare är det med årsverkningsgraden.. Standarden EN14511 tar varken hänsyn till varmvattenproduktion. Det spelar heller ingen roll vilka cirkulationspumpar som används, eftersom pumparnas drivenergi beräknas efter flöden och tryckfall. Därför får du samma COP på en G2 som diplomat. Inte mycket att göra åt Standarden tyvärr!
-
Från G3 broschyren
"Det innebär att du får varmvatten på köpet när ditt hus värms av värmepumpen."
Lite av evighetsmaskin över det.
Synd att de inte försöker vara mer seriösa.
-
Nja, det ligger ju något i det.
Värmepumpen arbetar med hög COP mot radiatorkretsen, men en del av hetgasen värmer tappvarmvattnet samtidigt.
Man får inte tappvarmvatten på köpet, men man får tappvarmvatten producerat med hög COP, till skillnad mot hos värmepumpar som alltid växlar över till vv-produktion för att generera tappvarmvatten.
-
Det är väl en ren lögn att man får vv på köpet men man får vv till samma cop som värme. Thermia får nog pris för mest fantasifulla produktblad hittills (av de stora tillverkarna) tidigare lovade Nibe att dom kunde spara 80% av uppvärmningskostnaden men nu Kan Thermia spara 85% och man får vv på köpet seriös branch det här.
-
Finns det ingen gräns för vad man får lova? Om man lovar "upp till" 80-85% besparing måste man då inte kunna visa upp åtminstone ETT hus där så har skett?
-
Det går ev att hitta ett sånt hus men ett hus med vv på köpet det hittar dom inte hur mycket dom än letar.
-
Om man man har 2 hus som värms av samma värmepump och det ena går på värme och det andra värms på tappvattenslinga, har man då gratis värme i det sista huset?
Nä, Thermia borde plocka bort den meningen i sin broschyr.
Det är inte seriöst.
-
Nja, det ligger ju något i det.
Värmepumpen arbetar med hög COP mot radiatorkretsen, men en del av hetgasen värmer tappvarmvattnet samtidigt.
Men skillanden är inte så stor, vid varmvattenproduktion är COP runt 3, vid radiatordrift höst och vår runt 4. Gör man av med 6000 kWh varmvatten går det att spara maximalt ca 500 kWh/år.
Men eftersom den värme som kan tas från hetgasen är låg i förhållande till kondensationsvärmen kan varmvattenförbrukningen i kWh vara högst ca 1/3 (om jag har tänkt rätt) av husets värmebehov för att hetgasens värme skall räcka till för att slutvärma varmvattnet. I ett välisolerat hus bör det vara enbart vintertid som största delen av varmvattnet produceras med högt COP. Besparingen över ett år kanske inte blir mer än 200 - 300 kWh. Det är vackert så men inget revolutionerande.
I mitt fall, ett dåligt isolerat hus, med två personer som inte gör av med så mycket varmvatten skulle besparingen bli betydligt bättre. Tyvärr har vi ett 55/45 radiatorsystem så COP kommer inte att bli så bra även när pumpen gör "gratis" varmvatten.
-
COP 3 vid varmvattenproduktion? Bra maskin i så fall..
-
mm jag brukar nog mäta upp lägre än 3 när jag gör VV i alla fall, men då mäter ju jag också COP....
Jag börjar med en framledning på 50 och slutar på 65. där uppe är det inga pheta COP vill jag lova.
problemet med G-maskinerna som jag ser det är att dom ger mest VV när det är kallt och maskinen går ofta.
om värmepumpen är stor, typ 100% effekttäckning så går maskinen lite för sällan för att ge det där extra VVt.
Om värmepumpen är adekvat dimensionerad för en G maskin så är den så klart mindre och då kommer den ta mer spets, allt annat lika.
Speciellt givet att HGW funktionen i alla fall på G2 är aktiv även när huset behöver all värme det kan få. Dvs risk för ett onödigt och tvingat spetsköp.
-
Sammanfattningsvis kan man väl säga att hetgasvärmningen inte är någon nackdel, men inte heller något som gör att man sparar mer än max några hundra kWh/år.
Den största fördelen kanske är att man får tillgång till en stor mängd tappvarmvatten när det är riktigt kallt ute, värmepumpen går ofta, och temperaturen i toppen av vvb kan bli hög, 70-80 grader?
-
Ja bortsett från de som anser dom får onödig elpatron genom HGW och en dimensionering som passar HGW så är det ju bara positivt.
-
Det känns som HGW också ger lite varmare vv än "vanliga" diplomaten även på sommaren.
Den ger 60 °C vid vv körning som jag har som stopptemp, detta utan spets.
För mig känns det bra att vv tempen lyfter vid varje värme körning.
Har inte haft någon spets ännu a:gl för värme, bara vid legionellakörning.
så här års blir det en vv körning om dygnet ( efter morgonduscharna) sedan bumpar HGW upp tempen vid värme körningarna.
-
Ja JockeBs eminenta installation är helt uppenbart väldigt väl fungerande och ett exempel på att det går att få till en G-installation väl med mycket bra VV kapacitet och kvalitet som resultat!!
Nu mins jag inte om JockeB har en duo-installation vilket i så fall också kan ligga till grund för en del av potentialen.
Som nämnts i en tidigare tråd är ju en optimal installation en fulleffektsvärmepump som jobbat mot en arbetstank och har en separat VV beredare (typ duo) på 300l.
-
Det är möjligt att COP 3 vid varmvattenproduktion är väl högt. Temperaturerna vid varmvattenproduktion i min pump år betydligt blygsammare än i Davids. Hetgastemperaturen håller sig alltid under 80 grader vid varmvattenberedning, har inte koll på utgående värmebärare, bara ett diffust minne av 57 grader. Räknar man med COP 2,5 blir skillnaden 900 kWh i stället för 500 på ett år.
Det bör kanske påpekas att värmen i hetgasen under normala driftförhållanden bara är 1/6 av kondensationsvärmet. Att jag räknade med antalet kWh till varmvattenvärmning kunde vara 1/3 av husets uppvärmningsbehov beror på att jag antog att varmvattnet bara slutvärmdes av hetgasen. Men jag börjar bli osäker på om det fungerar så. Thermias hemsida är inte speciellt klar på den punkten. Där står också att man kan producera varmvatten till COP 5. Det förutsätter att pumpen arbetar mot ett lågtemperatursystem och då är frågan om hetgastemperaturen blir tillräckligt hög. problemet med G-maskinerna som jag ser det är att dom ger mest VV när det är kallt och maskinen går ofta.
om värmepumpen är stor, typ 100% effekttäckning så går maskinen lite för sällan för att ge det där extra VVt.
Varför måste maskinen gå ofta, det är väl antalet kWh värme som produceras, något som bestäms av huset som värms och inte pumpen, som bestämmer hur många kWh värme det finns i hetgasen. Börjar undra om jag har missat något i hur HGW fungerar.
-
mm jag brukar nog mäta upp lägre än 3 när jag gör VV i alla fall, men då mäter ju jag också COP....
Jag börjar med en framledning på 50 och slutar på 65. där uppe är det inga pheta COP vill jag lova.
problemet med G-maskinerna som jag ser det är att dom ger mest VV när det är kallt och maskinen går ofta.
om värmepumpen är stor, typ 100% effekttäckning så går maskinen lite för sällan för att ge det där extra VVt.
Om värmepumpen är adekvat dimensionerad för en G maskin så är den så klart mindre och då kommer den ta mer spets, allt annat lika.
Speciellt givet att HGW funktionen i alla fall på G2 är aktiv även när huset behöver all värme det kan få. Dvs risk för ett onödigt och tvingat spetsköp.
Dessutom krävs det väl en viss temp för att HGW'n skall aktiveras om jag inte minns fel. Har man golvvärme eller ett radiatorsystem som klarar sig på låg framledningstemp så går inte HGW'n alls stora delar av året...
-
vore intressant att förstå bättre. och då framför allt huruvida gångtiden är en faktor eller om det bara har att göra med effekten.
Är det bättre att ha 5kw som kör i en timma eller 10kw som kör i 30 minuter utifrån ett HGW perspektiv så att säga.
-
Nån som har lust att posta lite bilder på hur G3:an ser ut innanför skalet? Är det samma styrning som på G2?
-
Min vv framledning ligger ca 30 °C över framledningen.
Jag kör på kurva 34 och HGW lyfter min vv temp vid varje körning ca 1 °C.
vv tempen pendlar mellan 54-55 °C
-
Innebär det att man slipper vv start pga av förluster samt små tapp men vid större tapp som tex dusch bör väl tempen bli så låg så den kör vv som vanligt. Nu har ju en G3 högre hetgas så den bör ge lite varmare vv.
-
vp'n (g2) körde vv den 19/11 efter morgonduscharna
men igår & idag klarade den sig tummenupp
jag har 300l vv så den klarar väl en del tapp men volymtanken (100l) med förvärmning är inte inkopplad än.
-
På 5 veckor har min G3.a producerat varmvatten 10 timmar till 5 personer
-
En 17 kw vp behöver inte gå så många timmar för vv framförallt inte tidigt på säsongen när brine är högt men det borde inte bli fler vv timmar när det blir fler timmar till uppvärmning och hetgasen ger mer vv.
-
totalt 190 vv timmar på drygt 15 månader, vad får en "vanlig" vp på den tiden ?
-
Gissar på minst dubbla kan kolla i kväll.
-
ca 500 timmar per år ligger jag på för varmvattenproduktion med min 'vanliga' värmepump.
-
543 timmar vv drift de senaste 15 månaderna och då har jag förvärmt vv i tanken en stor del av tiden så egentligen skulle det vara mer vv tid men vv tiden skiljer nog antagligen mycket mellan olika hushål samt storlek på vp.
-
Har klockat pumpens gångtider ett par kvällar nu, och får mellan 28-32 minuter.
Kör på kurva 38 och har 22-22,5 grader i hela huset. Även källaren.
Låter det normalt, eller skall jag ändra nån inställning?
-
Hur länge står vp still ungefär lika länge eller ?
-
Den står still längre. För total drifttid inkl vv per dygn är ca 9,5 timme
-
Start stopp är helt ok tummenupp du kan ju hålla koll på framledningens börvärde och hur högt vp jobbar över börvärde i slutet av en värme körning.
-
Hur högt över börvärdet bör pumpen stanna?
-
Det beror på årstiden, ju kallare det blir ute desto mindre "över" går den.
Den bör nog helst inte gå mer än max 10 grader över börvärde, 5 är riktigt bra. (När det är milt ute)
-
en vägledning kan vara att den stannar när returtemperaturen är i linje med framledningens börvärde.
Då ligger framledningen så många grader över börvärdet som du har i vb-delta.
-
Nu har jag kollat upp det ni tipsade om och fick dessa siffror när pumpen stannat.
Gångtid: 37 minuter
Ute: +1
Framledning: 46 (39)
Returledning: 41 (55)
VV: 65 grader
Brine in: 4
Brine ut: 1
Temp inomhus: 23 grader
Vad tycker ni? Bör jag justera nåt, eller bara låta pumpen gå som den går
-
Du skulle kunna minska värder för gradminuter med 10-15% (närmare 0), då får du lite mindre översvängningar och högre COP.
Så länge du inte har mer än 20 starter/dygn så bör det fungera bra.
-
Nu har jag kollat upp det ni tipsade om och fick dessa siffror när pumpen stannat.
Gångtid: 37 minuter
Ute: +1
Framledning: 46 (39)
Returledning: 41 (55)
VV: 65 grader
Brine in: 4
Brine ut: 1
Temp inomhus: 23 grader
Vad tycker ni? Bör jag justera nåt, eller bara låta pumpen gå som den går
skiljer det bara 5 grader mellan retur och framledning brukar inte optimum eftersträva 8 grader ?
-
Min håller mellan 6-8 :dt: slutar nästan alltid på 6 :dt:
circpump 60%->77% varierande
-
skiljer det bara 5 grader mellan retur och framledning brukar inte optimum eftersträva 8 grader ?
Men han tog siffrorna efter pumpen stannat... ::)
-
Jag kollade nu, den håller hela tiden 8 grader (också precis när den stannar) mellan retur och fram, kan vara 7 grader några sekunder.
När den stannat, efter 15 sekunder skiljer det 5 grader och efter en minut är det samma värden.
Cirkpump varierar naturligvis eftersom det är Optimum, typiskt värde i mitten på körningen är 70% brine och 73% radiator.
-
vid mitten av körning har jag mellan 7 - 8 grader mellan framledning och returledning. Det är dom sista 5 -7 minuterna temperaturskillnaden minskas.
Hur minskar jag värder för gradminuter, som Rickard föreslog?
En sak till jag undrar över är hur mycket el min 17 kw pump drar
-
gissningsvis drar den i snitt strax över 4kW
Dvs tar du gångtiden och multiplicerar med detta värde så får du rimligen en ganska korrekt bild av hur mycket värmepumpen har dragit över den tidsperiod du räknar på.
-
Jag förekom er experter och fick hit polarn som är elektriker att installera en elmätare igår. David prickade rätt. Runt 4 kw i timmen första dygnet.Det låter rätt mycket. Men jämför jag hur mycket pellets som gick åt innan, så jublar jag. Minus 10 grader ute och + 23 grader inne. 78 kw/h på ett dygn på 5 personer är för mig himmelriket. En sak jag kanske oroas över är Brine ut som minskat från 5 in 2 ut till 2 in och - 1 ut. Men det kanske inte är nån fara på taket.
-
Låter fint!
För varje kwh du förbrukar genererar du ju mellan 3-4kwh!
-
Brine sjunker för de flesta rätt snart till ca 0 grader på inkommande när man börjar behöva mycket värme, för att sänka tempen från 0 till -1°C krävs 80 ggr mer energi än för att sänka från +4 till +3... (Fasomvandling flytande till fast)
För de flesta stannar det på +-0°C på inkommande, och -2 till -5 på utgående.
-
EN bild på vv & framledning, som vi pratade om tidigare i tråden
Jag ändrade max vv temp, från 60 -> 65 °C den 30/11
vv körning den 29/11 på kvällen
-
tummenupp
-
Det här kanske inte har just med g3`an att göra. Men Hgw`n gör varmvatten hela tiden. Även när du inte behöver det.
88 grader var min på och pumpen ville fortfarande göra varmvatten. Pratade med supporten som sa att det var ok att sänka tempen. Satte den på 70 grader och pumpen har kortare gångtider. :dt:ändrades från 6 grader till 8 grader med en gång.
-
Så länge inte rätt vv temp är uppnådd så ska ju Hgv vara igång och vad jag har hört så tror jag det var ca 20% av effekten som gick till vv men antar att det minskar till 0% när vv tempen stiger och ligger ungefär som hetgasen.
-
Det var faktiskt en av dom viktigaste kriterierna när vi valde leverantör. Att vi hade varmvatten. Men 300 liter 88 gradigt varmvatten är väl ändå lite overkill. Thermia hade i alla fall rätt med att varmvatten kom på köpet. 400 timmars körning på pumpen sen start varav 10 timmar vv.
-
Visst vv till samma cop som värmen men det är stor skillnad mot på köpet så Thermia ljuger.
-
Skit samma :) svärmor kommer ikväll, så jag slipper tjatet om ( det finns inget varmvatten i duschen )
-
Visst vv till samma cop som värmen men det är stor skillnad mot på köpet så Thermia ljuger.
300l 88 grader är ju sjukt nice :)
slipper legionellabränning och räcker typ till en mindre arme. Och med fint COP på VV så behöver man inte snåla heller.
MEn visst en övre gräns finns ju. Annars ligger man och kör onödigt mycket.
-
slipper man legionella bränning ? har vp koll på tempen så smart är inte en Nibe i alla fall den kollar endast tempen den aktuella tiden och är den för låg så kör den en bränning. När vv är 88 grader borde den inte kunna ge så mycket mera för för hetgasen ligger ju normalt inte så mycket högre så den stänger liksom av sig själv och varmare vv lär ju inte behövas.
-
man slipper ju inte legionella för evigt.
Hade jag en VP som under värmesäsongen ofta kom upp i 60 grader skulle jag inte ha legionellabränning aktiv.
Om jag byggde ett styrsystem där man angivit att legionellabränning skall ske var 7e dag hade jag gjort en legionellakörning 7 dagar efter att varmvattnet senast hade samma eller högre temperatur än legionellatemperaturen är inställd på i det aktuella styret.
Även om jag tycker thermia är bra och att deras styrsystem i vissa sammanhang är helt ok så tror jag inte dom har gjort så. Det finns MYCKET att önska när det kommer till thermias styrdator.
Hur framledningsökningen på RUM kan vara hårdkodad är för mig ett totalt mysterium och innebär ju i praktiken att man bara kan paralellförskjuta kurvan i steg om 3 :)
1800-talet är tillbaks
-
Fast ska man vara ärlig så är våra stora problem ganska små tror de flesta vp har en hyffsad styr som fixar jämn värme och varmt vatten i duschen men man vill ju ha en perfekt styr som inte slösar en enda kwh tummenupp
-
mm men jag vill ha ett styr där jag kan få samma temp inne oavsett ute-temp och det är svårt med en miniförskjutning på 3 grader. :)
-
och det är bara vid -5 0 och +5 jag kan knäcka. såååå 1800tal
-
Kan du inte göra en egen kurva ? visserligen har jag för mig att man endast ställer framledningen med 10 graders ute temp intervall på Niben också men framledningen ställs varje grad men ev fel fixar innegivaren i så fall bort för tempen är jämn men inga 23 grader då öppnar jag dörrn brukar ligga på drygt 21.
-
nej det går inte att göra en egen kurva. Bara vid +5 0 -5 som förvisso spiller över utanför så att säga.
Jag hade inte behövt en egen kurva om det gick att ställa förskjutningen i 1-gradssteg i stället för 3.
-
Kan du inte göra en egen kurva David? Känns som stenålder, du hade lika gärna kunnat sitta i en grotta med en öppen eld? ::) Skämt åsido, jag kör egendefinierad kurva och det är med intervall om 10 °C som man kan ställa sin VBf. Funkar bra men konstigt nog har jag landat med en i princip linjär kurva efter ett antal justerings-iterationer.
-
nej det går inte att göra en egen kurva. Bara vid +5 0 -5 som förvisso spiller över utanför så att säga.
Jag hade inte behövt en egen kurva om det gick att ställa förskjutningen i 1-gradssteg i stället för 3.
David
Hur påverkar rumsgivaren på parallellförskjutningen är inte den mera analog på Thermia?
-
Nej det får bli en IVT eller Nibe nästa gång ;)
Nu ska jag iofs inte klaga för jag kör ju normalt sett med thermia link och då justerar linken kurvan i realtid så att säga hehe... men just nu gör jag ett långtest utan link.
En rumsgivare skulle förstås fungera fint.
-
man slipper ju inte legionella för evigt.
Hade jag en VP som under värmesäsongen ofta kom upp i 60 grader skulle jag inte ha legionellabränning aktiv.
Om jag byggde ett styrsystem där man angivit att legionellabränning skall ske var 7e dag hade jag gjort en legionellakörning 7 dagar efter att varmvattnet senast hade samma eller högre temperatur än legionellatemperaturen är inställd på i det aktuella styret.
Även om jag tycker thermia är bra och att deras styrsystem i vissa sammanhang är helt ok så tror jag inte dom har gjort så. Det finns MYCKET att önska när det kommer till thermias styrdator.
Hur framledningsökningen på RUM kan vara hårdkodad är för mig ett totalt mysterium och innebär ju i praktiken att man bara kan paralellförskjuta kurvan i steg om 3 :)
1800-talet är tillbaks
Det är så det fungerar på min G2:a när hgw:n har fått upp vv tempen till >60 grader så räknar den från detta innan den kör legionella, så under den kalla årstiden så har jag inte regelbundna körningar var 7:e dag utan den kör var 7:e dag sedan vv var minst 60grader.
-
Låter som nån tänkt till tummenupp
-
tummenupp
inte för att jag har en G-maskin men i alla fall en punkt att bocka av på min 500-punkters lista ;)
-
När vi installerat pumpen var den fabriksinställd på kurva 40 och rum 21. Efter att ha gått med i forumet har man ju läst och lärt sig en hel del. Tex att sänka kurvan och rum grader för bättre ekonomi. Nu går pumpen på kurva 36 och rum 20. Rum tempen ändrade jag för 2 dagar sedan, och nu blev det lite för kyligt inne. Min fråga till er experter är om jag skall höja kurvan eller rum tempen? Eller kanske bägge?
Mvh Micke
-
det är enkelt.
Om det blir kallare ute och kallare inne så ökar du kurvan.
Om det blir varmare ute och kallare inne så ökar du rum
-
Jag har radiatorer som installerades i samband med värmepumpen för 1.5 år sedan. Jag kör kurva 31 och rum 22.
Jag har 22 inomhus på riktigt också så att säga.
-
det är enkelt.
Om det blir kallare ute och kallare inne så ökar du kurvan.
Om det blir varmare ute och kallare inne så ökar du rum
Hur tänker du nu?
"Rum" är väl egentligen = parallellförskjutning, och kurva = vbf vid 0°C
Eller har jag fattat funktionen för Rum fel?
Värdet för rum är egentligen ett resultat av vid vilken utetemperatur huset börjar behöva värme, om man förbrukar mycket hushållsel som blir till värme så kommer man inte att behöva ha något värmetillskott innan det börjar bli typ 12 grader varmt ute, och värdet för "rum" blir lågt.
Har man en låg tillförsel av värme från hushållsel, och ett dåligt isolerat hus så kommer värdet för "rum" att bli högt.
Kurvan bestämmer hur många grader varmare vatten som skall skickas ut när det blir kallare ute, ju högre värde desto hetare vatten krävs när det är riktigt kallt ute.
Som jag ser det skall man i princip justera kurvan när det är kallare än noll ute, och "rum" när det är varmare än 0 grader ute.
-
Tack för svaren :).
-
Hur tänker du nu?
Som jag ser det skall man i princip justera kurvan när det är kallare än noll ute, och "rum" när det är varmare än 0 grader ute.
Har man bra temp inne när det är -10 men det blir svalare inne när det blir varmare ute så justerar man det inte med kurvan.
Eller det kan bli en kombination. Exempelvis upp med rum 1 snäpp och sänka kurvan 1-2 snäpp.
Rum förskjuter framledningstemperaturen längs hela kurvan med 3 grader upp eller ner.
20 grader rum innebär 0 i förskjutning. 19 grader innebär -3 och innebär +3.
Alla kurvor utgår från +17 grader, där ser dom lika ut.
Kurvans namn (37 eller 40) är en indikation på framledningen vid 0 grader
Kurva 37 ger 37 grader framledning vid 0 grader och ett avsevärt högre värde vid -20
Kurva 31 med rum 22 ger 27 grader i framledning vid 0 grader och ett lägre värde vid -20 än ovanstående.
-
Det man egentligen ändrar med rum är "nollpunkten" vid 17 grader, alltså man bestämmer när värmepumpen skall börja producera värme.
Om man vet att den ligger vid 19, 17 eller 15 grader så skall RUM justeras för att hamna "rätt" med start av värmeproduktion.
Alla andra justeringar skall i princip göras på kurvan, men som du säger, ändrar man kurvan, så måste man även kompensera värdet för "rum" för att start för värmeproduktion skall vara oförändrad (när det blir varmare ute igen).
Att justera "rum", som du rekommenderar "Om det blir varmare ute och kallare inne så ökar du rum" blir därför , tycker jag, ett råd som kan missuppfattas och leda fel.
Att justera rumvärdet skall egentligen bara göras när det är nära gränsen för att huset alls har något värmebehov, eller för att kompensera för en ändring av kurvlutningen.
Eller, om man tillfälligt vill höja eller sänka temperaturen i huset av någon anledning.
-
ibland kan man klara biffen genom att knäcka vid +5 0 -5. Men inte alltid.
Om det blir svalare inne när det blir varmare ute så tyder det på att man behöver en flackare kurva.
Har man justerat in systemet vid kall väderlek och då har rätt temp inne kommer man inte kunna lösa problemet genom att göra kurvan brantare för då blir det för varmt inne när det är kallt.
Således måste man göra en grundförändring genom att använda rumvärdet. och gissningsvis även göra en justering av kurvan till en flackare sådan. Men rent tekniskt kan man avvakta med detta tills kallare väderlek uppstår.
Men absolut finns det ju många fall där det går att göra nödvändig justering genom att knäcka kurvan.
Har man rätt temp vid -20 så kan man aldrig med hjälp av kurvan själv lösa att det blir för kallt inne vid -10. Därav mitt inlägg.
-
Nu kommer jag med en fråga till. Vad är det för skillnad att på köra kurva 40 och rum (20) mot kurva 37 och (rum 21)? Det blir ju samma framledningsbör?. David kör kurva 31 och rum 22. Det blir väl samma som kurva 40 och rum (19), eller är jag helt ute och cyklar. Är det bättre att ha låg kurva och högre (rum)?
-
kurva 40 rum 20 ger 40 grader i framledning vid 0 grader ute
Kurva 37 rum 21 ger 40 grader i framledning vid 0 grader ute
korrekt
Ingen kurva (nu bortser vi från rum ett tag) skiljer sig vid +17 grader. Dvs alla kurvor ger då samma framledning.
Om vi tar kurva 37 och 40 så skiljer sig dessa vid 0 grader ute med 3 grader i framledning.
Om vi skulle dra kurvan vidare till -20 så kommer skillnaden vara ännu större.
Så kurva 40 och kurva 30 skiljer 0 grader vid +17 ute men 10 grader vid 0 grader ute och ännu mer vid -20.
Rum påverkar inte kurvan den adderar 3 i framledning längs hela kurvan. Kurvans form/lutning bibehålls.
Ökar du Rum till 21 kommer framledningen vara 3 grader högre vid +17 och 3 grader högre än med rum 20 vid -20 ute.
Skillnaden mellan olika kurvor är mindre ju varmare det är och större ju kallare det är.
-
I ett tänkt thermiahus där innetemperaturen ska vara 20 grader oavsett utetemperatur och det blir så när du använder kurva 37.
Så kommer du ha 22 grader inomhus, oavsett utetemp, om du ändrar Rum till 22.
Kurva 31 med rum 22 kommer ha en lägre framledning än Kurva 40 med rum 19 när det är kallare än 0 grader ute.
Målet har alltså inte med effektivitet att göra. Det handlar bara om att få önskad inomhustemperatur oavsett ute-temperatur.
(därför kan det vara värt att notera förhållandena ute om man håller på och justera in värmepumpen.. blåser det 15m/s ute så kanske det är en bidragande orsak till att det är för kallt inne)
När man har hittat en rum/kurv-kombination som passar för ens hus behöver man inte längre justera något.
Då kan man se Rum-värdet som ett enkelt sätt att justera temperaturen inomhus.
Du kan skita i vad det står för siffra där egentligen. står det 20 och du har 22 inne så får du typ 23 inne om du ändrar till 21 på displayen.
Värt att notera är att detta inte är samma rumvärde som man anger på en innegivare.
-
ibland kan man klara biffen genom att knäcka vid +5 0 -5. Men inte alltid.
Om det blir svalare inne när det blir varmare ute så tyder det på att man behöver en flackare kurva.
Har man justerat in systemet vid kall väderlek och då har rätt temp inne kommer man inte kunna lösa problemet genom att göra kurvan brantare för då blir det för varmt inne när det är kallt.
Således måste man göra en grundförändring genom att använda rumvärdet. och gissningsvis även göra en justering av kurvan till en flackare sådan. Men rent tekniskt kan man avvakta med detta tills kallare väderlek uppstår.
Men absolut finns det ju många fall där det går att göra nödvändig justering genom att knäcka kurvan.
Har man rätt temp vid -20 så kan man aldrig med hjälp av kurvan själv lösa att det blir för kallt inne vid -10. Därav mitt inlägg.
Visst är det så, har man "prickat rätt" med kurva/vbf vid DUT så måste varje ändring av rum kompenseras med en annan kurva, och har man hittat rätt med rumvärdet vid "start av värmebehov" så måste varje ändring av kurva kompenseras med ett annat värde för rum, om man vill bibehålla rätt temperatur i hela området.
Eftersom de flesta monterar in sin värmepump under den varma perioden så brukar mitt råd därför vara att man börjar med att fokusera på rumvärdet, och om man får till det så att värmepumpen levererar värme på ett bra sätt när värmebehovet är litet (i intervallet +10 - +20 grader utetemp) så bör man notera börvärde vid en viss specifik utetemp, t.ex. vid 17 grader - och alla framtida ändringar av kurvan bör sedan följas av en kompensering av rumvärdet, så att börvärdet för vbf blir samma nästa gång det blir så varmt ute att energibehovet uteblir (vid t.ex. +17 grader).
Att rekommendera att öka värdet för rum om det blir kallare inne när det blir varmare ute är inte fel, men man kan få hålla på och justera länge om man arbetar på det sättet, speciellt om man ändrar värdet för rum eller kurva när utetemperaturen ligger i intervallet +5 till -5.
-
+5 till -5, I just det intervallet kan ju kurvan knäckas så det är också en framkomlig väg.
Huruvida man börjar ställa in sin maskin på den kalla eller varma delen är inte ett val man har. Man måste förstå hur det fungerar oavsett i vilken ända man börjar.
Kan också vara värt att påpeka att
så måste varje ändring av rum kompenseras med en annan kurva
Inte avser ett generellt påstående får jag anta. utan bara i det sammanhang man gör en justering av rum för att man anser att huset har fel basvärme vid en given ute-temp. (ex. för kallt när det blir varmt ute).
för
När man har rätt temperatur vid alla ute-temperaturer kan man ändra rum utan att ändra kurva. Tanken blir då att en förändring av rum med 1 grad upp eller ner får just den effekten på inomhustemperaturen just oavsett ute-temp.
Så ingen får för sig att börja ändra kurva när man ändrar rum. det är så att säga bara något man gör under inställningsfasen.
-
Tack! Nu fattar jag skillnaden :)
-
Jag hade ju en fråga till. Jag har kvar en 500 liters acktank (slavtank) från mitt förra värmesystem. Är det ide` att använda den till volymtank. Tanken står ju redan i pannrummet och 28mm rör och kopplingar har jag i massor. Volymtankens fördelar är väl att man får färre starter och att framledningstempen utjämnas. Nu har vi väl inte problem med för många starter(10-12) vid -2. Men finns det vinster med att använda tanken, så varför inte.
Hör av er med synpunkter.
Mvh Micke
-
Då måste vi veta hur högt du går i dina körningar.
Dvs framledningbör angivet till säg... 40 vad står framledningen på när den stoppar.. när det är minus 2 ute.
Om man inte har ett funktionsproblem är vinsten med en tank snarare komfort- och flexibilitetsorienterad och då snarare i form av en arbetstank.
-
Nu har jag kollat hur pumpen gått sista dygnet.
Drifttid: 12 timmar
Starter: 16
Utetemp -2
Kurva: 36
Rum: 21
Inomhustemp: 22
Framledningstemp vid stopp: 46 (40)
-
Oj oj, här var det mycket inlägg sen ja kolla sist :o
Skumma igenom en del av det och kör lite svar. Kan vara att någon som svarat redan. ::)
slipper man legionella bränning ? har vp koll på tempen så smart är inte en Nibe i alla fall den kollar endast tempen den aktuella tiden och är den för låg så kör den en bränning. När vv är 88 grader borde den inte kunna ge så mycket mera för för hetgasen ligger ju normalt inte så mycket högre så den stänger liksom av sig själv och varmare vv lär ju inte behövas.
Nej, det blir ingen legionella topup. Topup görs ENBART i samband med en ordinarie vv-körning. Dvs VP startar inte slaviskt var 7:e dygn och kör en legionella. Först måste startgivaren ge startsignal. Får man ingen vv-körning på 3 månader får man heller inte någon legionella topup.
Att :dt: ändrar sig har med HGW att göra, oavsett G2 eller G3. När HGW startas varvar cirkpumpen upp och håller 3 grader lägre :dt: än annars. Är inställningen 8K så blir det 5K under HGW. Detta för att man räknat ut att den effekt som hämtas upp i hetgasväxlaren och överförs till vv motsvarar 3K över kondensorn.
Max VV är satt till 95 °C från fabrik. Detta kan naturligtvis sänkas. 70 °C är väl inte fyskam heller tummenupp
-
Ok uppvarvningen vid HGW är anledningen till att termostatgubbe i en annan tråd klagade på missljud vid HGW körning.
Har man en lite stor pump och ingen tank blir ju nästan en fördubbling av flödet en ganska stor förändring av förutsättningarna. I alla fall om man redan från början är nära gränsen.
-
Nu har jag kollat hur pumpen gått sista dygnet.
Drifttid: 12 timmar
Starter: 16
Utetemp -2
Kurva: 36
Rum: 21
Inomhustemp: 22
Framledningstemp vid stopp: 46 (40)
mm du är uppe i 50% drifttid vid -2. Hur kallt brukar det bli?
-
I förra veckan hade vi mellan -12 till -17. Då gick pumpen 18 timmar på dygnet.
-
Men du David, allt vatten forsar ju inte iväg i radiatorerna... :)
Ett delflöde går ju via hetgasväxlaren och in i vvb, sedan tillbaka i returen till kondensorn igen. Alltså internt i vp. Sen ökar säkert flödet över radiatorerna också, men inte proportionerligt med varvtalet.
Edit: Detta blev mitt 500:e inlägg :) Får nog ta en Whiskey på d...
-
Tobocop. Påstår inte att jag kan G maskinen särskilt väl. Men i dag var det en person på forumet som hade testat att aktivera sina termostater. Det fungerade fint till HGW gick igång. Då började det susa och låta i alla rören. Bara när HGW gick.
Vi pratar personer utan tankar och sådant trevligt nu.
-
I förra veckan hade vi mellan -12 till -17. Då gick pumpen 18 timmar på dygnet.
Så vi kan anta att DUT ligger där någonstans?
Det innebär att du är överdimensionerad. Inte lika mycket som jag men troligen skulle du få en bättre gång i fall du använde din tank.
Vet du hur många starter du hade vid -12 till -17?
-
Om vi säger att din värmepump går 100% när du har en temp som ligger på 70% av det lägsta du brukar ha ja då är ju dimensioneringen sådan att du normalt sett inte behöver en tank.
-
Inte så många körningar tror jag. Kanske lika många, men längre.
Visst har jag kanske ett överdimensionerat system. Men i och med att vi har en uthyrningslägenhet i bostaden kan vi aldrig fastslå värmebehovet. Det skiljer en del mellan en ensamboende student till ett ungt par med barn. Jag anser att man får se det långsiktigt. Hellre en lite för stor pump, än en som är för liten. När man har läst på forumet så ser man ofta det motsatta. Man har beräknat effektbehovet efter det man har idag, men glömmer eventuella ombyggnader/tillbyggnader som kanske kommer göras/gjorts. Idag värmer vi upp 360 m2 utan problem, så nu blir det nog värme till dubbelgaraget och snickeriet nästa år :)
Det är klart att 17 kw pump är dyrare än en 13 kw pump. Men inte med många tusenlappar. Den drar mer ström, men behöver ingen spets. Jag inser att många kanske inte tycker som jag, och det är väl bra. Meningsskiljaktighet och diskution är väl forumets syfte.
-
Jag tycker din inställning är helt korrekt.
Jag anser inte att en större värmepump drar mer ström totalt sett. Den drar mer när den går men den går inte lika ofta. En värmepump som står stilla drar minst ström.
Frågan är huruvida dimensioneringen är sådan att den skulle dra fördel av en tank. Utöver eventuella komforthöjande/flexibilitetshöjande faktorer det må medföra.