0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
COP 2 är nog normalt vid -25°C.Ser att min Panasonic HZ9RKE-5 ligger på COP 2 även nyare HZ25TKE och senaste HZ25UKE.
Det är luft/luft värmepumpar det handlar om och det är ovanligt att man når hela fastigheten, en luft/luft bör ses som ett komplement och att det finns andra värmekällor som täcker behovet dit den inte når eller där effekten inte riktigt räcker till om det tex blir ovanligt kallt en period.Till skillnad mot en luft/vatten, bergvärme , jordvärme eller vad man nu har som behöver täcka hela behovet, ibland med hjälp av elpatron.Som Rickard skriver är det självklart för många men inte för alla
Ja, men då behövs andra värmekällor som direktverkande el.Ja, visst, det fungerar såklart. Sen ska man ju också tänka på varmvattenberedningen.
Precis, som jag skrev så behöver man andra värmekällor dit den inte når eller om den inte räcker till riktigt när det är kallt ute.Tappvarmvatten berörs inte vid installation av en luft/luft så det är en annan sak
egentligen tycker jag att siffrorna i rapporten har väldigt små diffar och torde hamna inom statistisk felmarginaldet verkar ju som om bara en pump av varje modell testats så tillförlitligheten är väl lite si o så.dessutom använder de sig av en egen? testmetod.de beskriver att de testar genom bla.-kompensationsmetod och beräkning-men statistik är ju....
Problemet är att alla tillverkare har använt sig av olika P-design. P-design är det effektbehovet som huset kräver vid en viss utomhustemperatur.MvhDaikinKVI: Daikin, Samsung, Canvac, Toshiba, Panasonic, Fujitsu, Mitsubishi Electric, Mitsubishi Heavy (Clima), Ahlsell
... och om vi nu fortsätter ...... säg vi har nu en effektbehovsberäkning för en villa t.ex. 6,5 kW. då måste jag nu välja en värmepump, säg en luft/vatten värmepump eller bergvärmepump. Då väljer man en tillverkare och tittar på de data som anges för värmepumpen.Då anger tillverkaren vissa effektdata vid vissa driftpunkter (enl en standard). För en bergvärmepump B0/W35 och en effekt 7 kW och i detta fall kan man nu välja denna pump. Så man dimensionerar för dessa förhållanden.Det betyder att värmepumpen levererar 7 kW vid B0/W35. Står det t.ex. A2/W35 7 kW och det betyder att luft/ vattenvärmepumpen ger en värmeeffekt på 7 kW vid 2 grader utomhustemperatur och 35 grader framledningstemperatur i systemet.Sen anger man ofta fler driftpunkter t.ex. vid -7 grader eller 7 grader.och här ska man dimensionera optimalt.... någon mer som vill skriva ngt kring det?
Nu blir det intressant!!Vilka då?För att man bruka ange en effekt för t.ex. en bergvärmepump som är relaterad till B0/W35För en luft/ vatten har man ofta A2/W35Men dessa effektuppgifter ska alltså vara relaterade till en viss driftpunkt.Men du pratar ju om luft/luft värmepumpar
Finns det något bra sätt att gissa eller enkelt beräkna hur stor täckningsgraden blir, när effekten avtar med sjunkande utetemperatur? Detta har ju stor betydelse för besparingen. Det skulle också vara intressant att veta hur COP ändras när utetemperaturen sjunker.När det gäller avgiven effekt så är det ju speciellt viktigt att VP:n klarar att avge effekt vid DVUT om man vill klara BBR:s effektkrav. Hur kan man kolla detta på ett enkelt sätt?Finns det någon sammanställning över våra vanligaste värmepumpar, som visar avgiven effekt och COP vid olika temperaturer?
Dimensionering värmeEn effektbehovsberäkning ska egentligen vara utförd enl. standarden (EN 12831) ... vid DVUT för respektive platsen såklart.Man räknar då ut effektbehovet för varje rum (för att kunna dimensionera radiatorer eller golvvärmen) och hela huset/byggnaden för att kunna dimensionera värmepumpen/pannan (eller vad det nu är).Då tar man ju hänsyn till ex fönsterareor, U-värden, Infiltration, lätt/tung byggnad etc.sen ska man lägga till 0,5 kW för varmvattenberedning.men visst kan man kanske också utgå från schablonvärden om det ska vara enklare.
Ja, jag pratar om luft/luft då det är en sådan tråd. Vad gäller luft/vatten som en parantes så är norm 7/35 på dem.MvhD
Dimensionering värmeEtt hus börjar normalt få värmebehov vid ca +17 grader utetemp, och här i Piteå är DUT -31°C, det innebär i praktiken att värmebehovet ökar i ett område mellan +17 och -31°C eller totalt sett i ett område på 48°C. Om man har ett effektbehov på 50W/m2 vid DUT (-31°C) och 0 W/m2 vid +17 grader så innebär det att husets effektbehov stiger med 1.04W/m2 för varje grad det blir kallare ute. Vid -15 grader skulle vårt hus i exemplet ovan alltså ha ett effektbehov på 33.28 W/m2.En maskin som kan ge 5 kW uteffekt vid -15°C ute och skulle alltså kunna värma ett hus på 150 m2 vid -15°C utetemp!Vid -25 grader har samma maskin kanske 4 kW uteffekt och kan med samma formel hålla ca 80 m2 varmt på egen hand.
Normalt använder man sig av uteffektsiffror vid +7 ute och +20 i rummet när man uppger luftvärmepumparnas uteffekt.En 6 kW värmepump ger alltså normalt 6 kW vid den utetempen, och avsevärt mindre vid -20 grader.På senare tid har allt fler tillverkare börjat sätta in större kompressorer som de begränsar varvtalet på vid plusgrader för att sedan varva upp mer när det blir kallare ute, på det sättet kan idag en "6 kW värmepump" ge uppemot 4 kW uteffekt även vid -25 grader...För 15 år sedan gav en 6 kW värmepump i bästa fall 2.5 kW vid -25 ute.
Allmänt rådByggnaden bör, vad avser reglering av tillförsel av värme och kyla, delas ini zoner bl.a. med hänsyn till användning, orientering och planlösning.Värmeinstallationer i byggnader som innehåller bostäder bör förses medanordningar för automatisk styrning av värmeavgivningen i varje bostadsrum.Samtidig värmning och kylning av utrymmen bör undvikas.