Ämne: Varför går kompressorer sönder på Nibes 310P värmepumpar?

[BigGitt]

När man kollar Folksams statistik, syns det tydligt att det är det vanligaste felet på 310P.

Någon som känner till orsaken?

[Josth]

Det sägs bero pÃ¥ det miljövänliga köldmediet R290 propan i kombination med den typ av kompressorolja som används. Propanet kan lösa sig i smörjoljan som dÃ¥ fÃ¥r sämre effekt. Kring Ã¥r 2003 införde man en separat elektrisk kompressorvärmare runt nederdelen av kompressorn för att minska detta problem när temperaturen sjunker i kompressorn. Ser ut som ett kraftigt buntband i metall runt kompressorn om det finns monterat. Hela 13 Ã¥r med samma kompressor är dock bra. Man fÃ¥r räkna med kompressorbyte nÃ¥gon gÃ¥ng efter 10-15 Ã¥r pÃ¥ en värmepump. Här höll dock den första kompressorn bara 4 Ã¥r medan den andra höll i 9 Ã¥r. 

[xxargs]

Blir sÃ¥ när man gÃ¥r 10-20 Ã¥r förväg före resten av marknaden och använder kompressor för R22/R402A  med propan och inte tar rätt mÃ¥tt och steg med val av olja, värme pÃ¥ rätt ställen etc. och fel som syns först ett ett antal Ã¥r dyker upp. - man kan heller inte helt skylla pÃ¥ Nibe dÃ¥ det pÃ¥ den tiden inte fanns nÃ¥gra kompressorer byggda specifikt för R290.

I stort sett alla köldmediebyte har medfört högre risk för kompressorhaverier - det skedde när man gick ifrån R12 till R134a (och hundratusentals kompressorer rasade världen runt) , R600a-maskiner havererade i en masse för att man körde på R12-kompressorer innan man byggde kompressorer specifikt enbart för R600a inom vitvaru-världen.

idag är läget annorlunda i och med förbudet mot R22/R402A i EU så är enda sättet att kunna leverera resturangmaskiner, dryckes-kylar, kylkabinet och mindre frysdiskar är att använda R290 som köldmedie och därmed har kompressorer som från början är avsedd för R290 ända från konstruktionsritning tagits fram och förhoppningsvis håller längre.

Skulle Nibe ta fram motsvarande 310P idag med dagens R290-kompressorer sÃ¥ kulle haverierna förmodligen knappt synas alls i statistiken, de (och kunderna)  har tagit skit för att de var pionjärer med miljövänliga köldmedier... och som alltid är det lätt att vara efterklok när man lärt sig vad och varför kompressorena havererade och vilka Ã¥tgärder man kan ta för att förhindra det.

 

[BigGitt]

Ska man tolka det som att antalet drifttimmar påverkar livslängden? Eller antalet starter?
Kan man förlänga livslängden genom att använda elpatronen sommartid?

[Josth]

Har sett uppgift om att ca 70.000-80.000 gÃ¥ngtimmars livslängd är "normalt" för en kompressor. Beror säkert pÃ¥ typ av kompressor med mera men är i alla fall ett grovt mÃ¥tt. Antal starter har troligen mindre betydelse för livslängden om det hÃ¥ller sig inom ett inte orimligt antal som t.ex. absolut max 2 ggr per timme. Även pÃ¥ sommaren är det bra om kompressorn fÃ¥r gÃ¥ regelbundet, det gör att den behÃ¥ller värmen bättre och givetvis att man fÃ¥r ut den Ã¥rliga energibesparing den ska ge. Kompressorn i 310P är ganska liten men den kan ändÃ¥ ge ca 7.000 kWh besparing per Ã¥r om den fÃ¥r gÃ¥ mÃ¥nga timmar.   

[torbjorn_forsman]

Ska man tolka det som att antalet drifttimmar påverkar livslängden? Eller antalet starter?
Kan man förlänga livslängden genom att använda elpatronen sommartid?

Jag skulle tro att det är antalet svåra kallstarter som ställer till det i detta fall, i synnerhet på de exemplar som inte är försedda med kompressorvärmare. En start då kompressorn fortfarande är varm och kylmediet inte har fått tillfälle att kondensera i oljan, är nog inte så skadlig.
Har man inte kompressorvärmare så vore kanske bästa skyddet för en sådan kompressor att styra den så att stopptiderna sällan är så långa att kompressorn hinner kallna mellan körningarna.

Ett alternativ till den fabriksbyggda kompressorvärmaren skulle kunna vara samma lösning som i många äldre luftvärmepumpar som saknade vinteranpassning från fabrik och modifierades i samband med installationen, nämligen att man lindar en värmekabel ett antal varv runt kompressorns nedre del. I luftvärmepumpsfallet behövdes ju ändå en värmekabel för trågvärme, och då var det lätt gjort att ta en lite längre kabel och linda överskottet runt kompressorn.
Lämpligen kopplar man en termostat eller klixonkontakt, som monteras så den känner av kompressorns temperatur, i serie med värmekabeln. Då behöver den inte vara igång och förbruka energi då kompressorn ändå är varm.

[xxargs]

Det är kallstarterna som är svåra - dvs har stått still länge och mycket av köldmediet löst sig i oljan och vid start skummar, är uttunnad, till detta kondensering i cylinderväggarna som tunnar ut oljefilmen första minutrarna innan det börja vara värme i systemet.

Kyl och fryskompressorer brukar starta och gå runt 3-4 ggr i timmen år ut och år in utan problem (Det som slits är startapparater, mjukstartare och kontaktorer - inte själva kompressorn - däremot kan fel i kontaktorer och mjukstartare vara det som gör att kompressorn går sönder pga. att 3-fas motor inte längre matas med 3-fas etc. och brinner, i enfasmotor-varianterna att start/driftkonding inte fungerar, strömreläet inte kopplar in startlidningen pga. brända kontakter etc.)

Det är kyl/frys har varit avstängt länge och kanske en flytt ovan på alltihop som är den största faran för haveri kort efter händelsen.

Egentligen skulle kompressorn värmas upp ganska lång tid (timme eller mer) med värmare och koka ur en del av köldmediet ur oljan innan den startas om systemet har varit ur drift en tid och kompressor blivit helt kall.

Större maskiner i alla fall förr brukade suga ned systemet genom att en ventil spärrade innan expansionsventilen/kapillärröret och körde till sugsidan gick ned under en viss nivÃ¥ i tryck sÃ¥ att det garanterat inte löste in köldmedie i oljan i nÃ¥gon större mängd. Detta gällde ocksÃ¥ i gamla R12/R22-maskiner förr i tiden där köldmedie gärna löste sig i oljan precis som med dagens  R290 och R600a

 

[krambriw]

Ur en annan betraktelsevinkel, inte bara för värmepumpar....

Samspelet mellan produktförsäljning och service är något som måste vara i harmoni för att hjulen skall rulla. För oss konsumenter är det i vissa fall önskvärt med en produkt som alltid fungerar som utlovat och som aldrig går sönder. Tex en värmepump. Men dessa önskningar är i viss månmotstridiga med vad som är bäst för producenter och deras egna eller anlitade serviceorganisationer.

Produkter som aldrig går sönder och som inte behöver service är ur företagsekonomisk synvinkel rena katastrofen. Ett produktproducerande företag som sålt en produkt har oftast störst inkomstpotential från den framtida förväntade service och reservdelsförsäljningen.

I Nibes fall har man partners för servicen så om deras produkter skulle "hålla för evigt" vore det naturligtvis inte så kul varken för dessa eller reservdelsavdelningen. Och eftersom prylarna faktiskt går sönder så är alla, förutom vi konsumenter och möjligen försäkringsbolagen, nöjda, det ger en jämn ström av reservdelsförsäljning (som producenten uppskattar) och tillräckligt med serviceuppdrag (som partnern uppskattar)

mvh