Det med att propan i vp gör den mer känslig för haveri är då troligen en myt som detta forum bör ta död på.
Så alla var ej rädda för att köpa en frånluft VP med propan se istället det som framtidens melodi vid detta val och miljömedvetenhet skall man stötta.
Så sant så sant Janne.
Lite Historik.
Användandet av propan och CO2 som köldmedium är gammalt. De användes innan Freon introducerades på 1930 talet.
Det handlade då inte så mycket om små nätta enheter avsedda för hushållen. Med dåtida teknik blev maskinerna stora och dessutom pyste de och läckte ständigt köldmedium. Särskilt svårt var det med dåtida teknik att tämja CO2, eftersom kompressorn i det fallet måste klara tryck upp till 100 bar. Sådana tryck höjer ingen i dag på ögonbrynen för, de kan enkelt hanteras med dagens teknik.
När freonerna kom betraktades de som lösningen på alla problem. Trycken var hanterliga, det spelade ingen roll att det pyste och läckte. Man ansåg gasen ogiftig och fullständigt ofarlig ur alla aspekter, den kunde utan vidare släppas rätt ut i luften. Med denna meritlista slog freonerna snabbt ut alla alternativ. Gasen hittade i rask takt nya marknader. Man jäste isolering, man drev sprayburkar och man använde t.o.m den kondeserade gasen som skölj och tvättvätska helt öppet i luften.
I början av 1980 talet började larmrapporter komma. Freonerna visade sig vara riktigt miljövidriga. Det finns inga alternativ skrek kylbranscherna världen runt. Lugn lugn sa kemijättarna och klappade kylbranscherna på axeln. Sitt bara still i båten så fixar vi det här. Vi kan blanda till vilken soppa ni vill, fast det kostar. Men följer ni bara lojalt det koncept vi erbjuder, så får ni tillgång till ett paket som eliminerar konkurrens. Om vi hjälps åt kan vi se till att regelverk byggs upp som reglerar tillgången. Om så få utvalda som möjligt har tillgång till mediet, så minskar konkurrensen i branschen.
Så föddes den nya generationen av syntetiska (HFC) köldmedier. De introducerades i början av 90-talet. Dessa är inte ozonförstörande, men är mycket kraftfulla växthusgaser. Växthuseffekten mäts i koldioxidekvivalenter. Exempelvis ger 1 kg av köldmediet R134a en växthuspåverkan som är lika med 1,3 ton koldioxid. Det ger i växthuseffekt (Global Warming Potential) GWP 1300. Som jämförelse kan nämnas att propan har ungefär GWP 3. Genom att låtsas som att inga alternativ fanns, kunde man bygga upp ett system omgärdat med regler som kraftigt begränsade tillgången. Även krav på återvinning, finns med i regelverket.
Till kemijättarnas förtret har nu inte alla aktörer varit lojala mot dem. De gamla miljövänliga och opatenterbara alternativen har plockats fram. Tillsammans med dagens teknik kan de användas framgångsrikt.
Den riktigt stora vinnaren kommer att bli CO2-tekniken. Den har GWP 1. Köldmediet är billigt, finns i övermått, är ogiftigt, obrännbart och behöver inte återvinnas. Kylteknikern kan t.o.m. ha en cigarrett dinglande i mungipan medan han släpper ut gasen. Ser med spänning fram emot hur långlivade den första generationens maskiner i modärn tid, kommer att bli.
En sak får vi alla vara klara över. De som inte går kemijättarnas ärenden, arbetar i motvind. Vi får alltså ha en beredskap mot snedvriden information, eftersom det finns aktörer som har intresse av att misskreditera de naturliga köldmedievarianterna för att samtidigt höja upp de syntetiska.
/Knut.
gäster: 406
dolda: 0
användare: 4
