Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: mackanno1
« skrivet: 24 januari 2011, 09:39:17 »

Hälften så mkt (trött)
Skrivet av: mackanno1
« skrivet: 24 januari 2011, 09:36:20 »

Nu är min kurva nere på 3,0 och temperaturen i huset är ca 20 grader :). Har varit riktigt kallt och som lök på laxen fick jag en skyhög räkning. Mitt hushåll hade förbrukat 3300kwh under december månad på 2 personer. Bor i Norrbotten har en C7 och 190 m borrhål. Om man kollar beräkningen av förväntad förbrukning ligger den på ca 1300kwh vilket inte käns så bra om man jämför med verkligheten.

Har en bättre temperatur inne nu men tror ändå att elräkningen kommer att bli dyr ett tag till. OM man ser till min förbrukning ligger jag på kostnader som kan jämföras med direktverkande el! Har jämfört med liknande hushåll med bergvärme och dessa förbrukar nästan hälften så lite  :-\ 
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 19 januari 2011, 09:12:03 »

En annan aspekt som spär på hela brytfrågan:
Om man har luft-vatten så avfrostar den som mest vid 0 och strax under. För att kompensera för de ideliga stoppen behöver man göra en 'puckel' runt 0'an.
Har man dessutom tillskott mha shuntning av vatten från VV-beredarens mantel (som, t ex CC160/290AW har) så kommer pumpen att sluta göra varmvatten när tillskottet behövs, vilket gör att det blir lite mer energi över till värmesystemet. Vilket i sin tur gör att kurvan kan planas ut lite extra vid de temperaturerna...
Skrivet av: Remo
« skrivet: 18 januari 2011, 17:12:07 »

Nu har vi utred denna fråga grundligt och  vetenskapligt det finns ingen tvivel längre!! b00k
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 18 januari 2011, 11:08:28 »

Ok. Då är vi överens  Thumbsup
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 18 januari 2011, 10:59:08 »




Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.


Skulle inte lutningen avta med minskad utetemp?

Oj.... jag trodde inte att jag skulle bli så missuppfattad att jag var tvungen att korrigera mitt påstående.

Naturligtvis så avsåg jag skillnaden mellan rumstemperatur och utetemperatur ger en ökad differens mellan värmebärare och rumstemperatur, trots att differensen mellan värmebärare och rum är linjär med differensen rum och utetemperatur. 

Mitt påstående "ökad lutning" var ett klumpigt sätt att förklara detta.

Skrivet av: Roland
« skrivet: 18 januari 2011, 10:04:39 »


Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.


Skulle inte lutningen avta med minskad utetemp?

Jo, lutningen avtar vid minskad utetemperatur om man har utetemperaturen på x-axeln och startar med +20 till vänster och har lägre utetemperaturer mot höger vilket är det vanliga.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 18 januari 2011, 09:58:41 »

"Varför ökar radiatorernas värmeavgivning olinjärt med ökad temperaturskillnad medan husets värmeavgivning ökar linjärt?"

Hos en radiator är det värmeavgivningen från radiatorns ytteryta som bestämmer värmeavgivningen. Värmeöveringen på insidan, mellan vattnet och plåten, och i plåten är mycket bra i förhållande till värmeavgivningen från radiatorns ytteryta. Det märks genom att radiatorns ytteryta har samma temperatur som radiatorvattnet minus någon eller några tiondels grader. Värmeavgivningen från ytterytan ökar, som tidigare sagts, snabbare än temperaturskillnaden radiator/rum. Konvektionen är inte linjär med temperaturen, enligt Chalmersrapporten varierar värmeavgivningen genom konvektion som deltaT^(1,25-1,33). För strålning är exponenten 4.

Värmeläckaget genom en vägg bestäms av isoleringen i väggen. Det är i den temperaturfallet finns. Ytterväggens yta har ju nästan samma temperatur som uteluften. Värmeöverföringsmotståndet mellan ytterväggens yta och omgivande luft är några procent av totala värmeöverföringsmotståndet. Värmeöverföringen genom isoleringen varierar linjärt med temperaturdifferensen vilket betyder att totala värmeöverföringen också blir linjär mot temperaturdifferensen. De få procenten olinjär värmeöverföring vid inner- och yttervägg märks inte i totalen.

Skrivet av: sepahewe
« skrivet: 18 januari 2011, 08:36:16 »


"Varför ökar radiatorernas värmeavgivning olinjärt med ökad temperaturskillnad medan husets värmeavgivning ökar linjärt?"

Ni som är skolade så jag frågar er, att står detta att läsa någon vetenskapligt undersökning eller är det något som någon tror att det är så, för ärlighetens namn så jag erkänner min okunnighet och läser gärna om man får en länk till.

En radiator avger värme på två sätt, konvektion och strålning. Konvektionen är det luftflöde som skapas av att radiatorn värmer upp den närmast liggande luften, och strålning är värme som strålar direkt från radiatorytan. Konvektionen är linjär gentemot temperaturdifferensen radiator-luft, emedan strålningen är tilltagande med ökad radiatortemperatur (egentligen ökade gentemot differenses radiatortemperatur och yttemperaturen på kringliggande ytor).

En snabb googling hittade följande text från Chalmers: www.tfd.chalmers.se/~hani/pdf_files/Rapport12.pdf, se sid 7.

Jämför man då med den tidigare diskussionen om isoleringen i yttervägg så även om deltaT över ytterväggen är jämförbar med deltaT på en radiator-luft så är temperaturen i på ytterväggen så låg att strålningen är försumbar. Samma resonemang gäller för golvvärme då yttemperaturen är för låg för att ge någon nämnvärd strålningsvärme.
Skrivet av: Remo
« skrivet: 18 januari 2011, 00:28:27 »


"Varför ökar radiatorernas värmeavgivning olinjärt med ökad temperaturskillnad medan husets värmeavgivning ökar linjärt?"

Ni som är skolade så jag frågar er, att står detta att läsa någon vetenskapligt undersökning eller är det något som någon tror att det är så, för ärlighetens namn så jag erkänner min okunnighet och läser gärna om man får en länk till.
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 17 januari 2011, 23:10:48 »


Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur  och radiatortemperatur? 
Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?
Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller…..  jag kan ha fel
Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.

Visst ökar det men ökningen är linjär vilket den inte är för radiatorer som arbetar under normala förhållanden. För en radiator ger en fördubbling av övertemperaturen från 15 till 30 grader en ökning av värmeavgivningen med en faktor 2,5. Sådana effekter finns inte för värmeläckage genom en vägg. Dubbla temperaturskillnaden ger där dubbla värmeläckaget.

Varför ökar radiatorernas värmeavgivning olinjärt med ökad temperaturskillnad medan husets värmeavgivning ökar linjärt?



Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.


Skulle inte lutningen avta med minskad utetemp?
Skrivet av: Remo
« skrivet: 17 januari 2011, 21:47:44 »

Ok, jag har radiatorer små sådana enrörssystem, slingan gutet på betongplatta på nedre plan som fungerar delvis som golvvärme misstänker jag. 
Övrigt var förra inlägget mest som reaktion till det som jag fick uppleva något år sedan, som jag nämnde i början av förra inlägget. Det tog bara tid att smälta det, nu vet jag något av egen erfarenhet, men samtidigt är detta ett bra forum att ventilera,  ta och ge erfarenheter man lär sig mycket, trots olika skolor på vissa frågor.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 januari 2011, 20:40:58 »

Det är nog också en fråga om det är radiatorer eller golvvärme. Värmeavgivningen från golvet bör variera mer linjärt än från radiatorer men det är bara min förmodan.
Skrivet av: Remo
« skrivet: 17 januari 2011, 20:23:58 »

Det här med krökningen av kurvan och linjäridet har jag märkt att det finns flera skolor och uppfattningar.
Jag själv hade krökt kurva efter att hade följt debatten här i forumet på början av VP karriären, och föreslog krökning till en annan som frågade om detta. Då fick jag bakslag av tidigare och troligtvis mer erfarna medlemmar av detta forum. Man skulle absolut inte behöva kröka kurvan, då blev jag väldigt konfundersam, men samtidigt tänkte jag att okey jag kan ju prova vad som händer. Jag har både Temperaturlogger och StatLink på min pump.
Första jag gjorde var att rätta till kurvan att den är rak.
Sedan följde jag på StatLink vilket håll och hur mycket rumsgivaren behövde ändra parallellförskjutningen om det blir varmare eller kallare ute.
Sedan började jag  parerade parallellförskjutningen och kurvlutningen där efter.
Som regel fick jag höja parallellförskjutningen när det blir mildare/varmare ute, (om jag hade höjd kurvlutningen hade det inte hjälpt mycket på den nedre änden på kurvan.)
Och sedan när det blivit kalt så ändrade jag kurvlutningen om jag behövde det.
Det har varit jätte enkelt men tar naturligtvis långtid för att komma rätt på alla temperaturer.
Men nu har jag kört med samma inställningar cirka  2år och ser att det går bra att köra med raklinje.

Ändå kan  jag inte säga  vilken skola som har rätt eller fel eller om båda har rätt eller fel.
Detta är bara mina iakttagelser rätt eller fel? 
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 januari 2011, 13:43:12 »


Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur  och radiatortemperatur? 
Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?
Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller…..  jag kan ha fel
Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.

Visst ökar det men ökningen är linjär vilket den inte är för radiatorer som arbetar under normala förhållanden. För en radiator ger en fördubbling av övertemperaturen från 15 till 30 grader en ökning av värmeavgivningen med en faktor 2,5. Sådana effekter finns inte för värmeläckage genom en vägg. Dubbla temperaturskillnaden ger där dubbla värmeläckaget.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 17 januari 2011, 13:14:11 »

Men ökar inte utstrålningen av värme  från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä?
Så att värmestrålningar jämnar ut varan?


Ytterväggen yta ligger bara tiondels grader över omgivningens temperatur så variationer i temperaturskillnaden yttervägg-omgivning ger en rent linjär förändring av värmeavgivningen. Det måste till temperaturskillnader på tiotals grader för att ökningen i värmeövergångstalet vid högre temperatur skall märkas.

Spikrak kurva och rumsgivare skall fungera bra, mer än en halv grad från önskad temperatur skall det inte behöva bli.

Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur  och radiatortemperatur? 
Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?
Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller…..  jag kan ha fel
Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.



Värmekurvans uppgift är att återställa de ökade ventilation och transmissionsförlusterna som uppstår när deltaT ute/inne ökar. Det är därför som värmekurvan ökar i lutning vid sjunkande utetemperatur.

Om man tittar på t.ex. Nibes fabriksinställda värmekurva, så ökar den med från 41° vid ±0° till 56° vid -20° d.v.s. 15° vid 20° kallare utetemperatur eller 0,75° framledning per 1° utetemp. Den temperaturökning är ämnad som kompensation för ökade förluster.


Skrivet av: Remo
« skrivet: 17 januari 2011, 12:44:09 »

Men ökar inte utstrålningen av värme  från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä?
Så att värmestrålningar jämnar ut varan?


Ytterväggen yta ligger bara tiondels grader över omgivningens temperatur så variationer i temperaturskillnaden yttervägg-omgivning ger en rent linjär förändring av värmeavgivningen. Det måste till temperaturskillnader på tiotals grader för att ökningen i värmeövergångstalet vid högre temperatur skall märkas.

Spikrak kurva och rumsgivare skall fungera bra, mer än en halv grad från önskad temperatur skall det inte behöva bli.

Man kan alltså inte jämföra inomhustemperaturen med utomhustemperaturen, som man gör inomhustemperatur  och radiatortemperatur? 
Men lägaget måste ju öka med ökat temperaturskillnad mellan in- och utsidan av huset?
Det är väll därför radiatorer måste bli varmare? Eller…..  jag kan ha fel
Min inomhustemperatur brukar skilja som mest 0,3 grader om det inte är mycket sol.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 januari 2011, 11:37:18 »


Jag frågade om inte det kunde vara en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkade värmeavgivningen i större utsträckning vid låga utetemperaturer d.v.s. varmvattenladdningarna sker inte på "ledig" tid. Under en arbets/skoldag uteblir egenvärmen på dagtid och varmvattenladdningarna koncentreras till kvällstid d.v.s. VV stjäl tid för värmedrift. Det kompenseras möjligtvis med elpatron, men blir laddningarna täta kan det ändå fattas energi till rumsvärme.

Jag har inte funderat så mycket över det. Vår varmvattenförbrukning är rätt jämnt fördelad över dagen och vi är inte heller några storförbrukare. Men jag har lite svårt att tro att det skulle eliminera behovet av en knäckt värmekurva. Knäckningen är ca 4 grader vid -20. Utan knäckning skulle radiatorerna ge nästan 20 % mer värme vid samma innetemperatur. Det verkar för mycket för att ett normalt varmvattenbehov skall ta hand om den ökningen. I synnerhet som tillsatsen brukar vara inkopplad när varmvatten görs vid låga utetemperaturer så varmvattenkörningarna blir kortare.
Skrivet av: Roland
« skrivet: 17 januari 2011, 11:22:10 »

Men ökar inte utstrålningen av värme  från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä?
Så att värmestrålningar jämnar ut varan?


Ytterväggen yta ligger bara tiondels grader över omgivningens temperatur så variationer i temperaturskillnaden yttervägg-omgivning ger en rent linjär förändring av värmeavgivningen. Det måste till temperaturskillnader på tiotals grader för att ökningen i värmeövergångstalet vid högre temperatur skall märkas.

Spikrak kurva och rumsgivare skall fungera bra, mer än en halv grad från önskad temperatur skall det inte behöva bli.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 17 januari 2011, 09:08:17 »


I mitt exempelhus var effektbehovet vid -20° 8 kW värme och 0,5 kW varmvatten med 3° egenvärme och 21° rumstemp.
Det i sin tur ger ett effektbehov vid -3° om 4,9 kW eller en gångtid om 54%.
En IVT 9 ger 9,1 kW med 35° på  framledningen och 8,4 vid 50°.

Radiatoreffekterna är som du säger....högre vid -20° med en linjär värmekurva. Jag frågade om inte det kunde vara en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkade värmeavgivningen i större utsträckning vid låga utetemperaturer d.v.s. varmvattenladdningarna sker inte på "ledig" tid. Under en arbets/skoldag uteblir egenvärmen på dagtid och varmvattenladdningarna koncentreras till kvällstid d.v.s. VV stjäl tid för värmedrift. Det kompenseras möjligtvis med elpatron, men blir laddningarna täta kan det ändå fattas energi till rumsvärme.

I mitt exempelhus 8 kW värme och 0,5 kW varmvatten går en 9 kW IVT 54% av tiden vid -3°, när rumstempen är 21° och egenvärmen 3°.

Skrivet av: Remo
« skrivet: 16 januari 2011, 23:19:58 »

Jag vill inte och kan inte heller så mycket av ännet här, men en sak viljag alla fall påminna att när det blir kallare ute så stiger ju temperaturen i radiatorer och värmestrålningen ökar från dom enligt Roland eller blir effektivare. Men ökar inte utstrålningen av värme  från huset ut i världen också, skillnaden blir ju högre även dä?
Så att värmestrålningar jämnar ut varan?
Jag är inte någon teoriexpert, jag tänker bara rent fysiologiskt. Jag kanske är ute och cyklar, men man seger att det finns inte dumma frågår bara dumma svar.
Jag själv kör med spikrak kurva med min rumsgivare och oavsett temperatur ute så skiljer inte temperaturen inne mer än 2 till 3 tiondelar av 1 grad så länge det inte är mycket sol inblandat.  
Skrivet av: Roland
« skrivet: 16 januari 2011, 20:09:58 »

Jag anser att radiatorerna blir effektivare vid högre temperaturer och jag tycker jag har fog för det. Det är bara att gå in i Lenhovdas beräkningsprogram och sätta in värden. Fördubblas övertemperaturen mot rummets temperatur avger radiatorerna ungefär 2,5 gånger så mycket värme i stället för 2 gånger. Grundläggande teori talar också för att så är fallet. Värmeutstrålningen är t.ex. proportionell mot absoluta temperaturen^4. Reglerkurvorna på min gamla TA213 reglercentral från oljepannetiden (jag är en sådan som sparar gammalt skräp) där givaren skulle kopplas in på framledningen planar också ut vid högre temperaturer. Så en reglerkurva måste vara krökt oavsett om det är returen eller framledningen man styr utifrån. 

En värmepump, som ger full effekttäckning ner till -20 och då arbetar med ett deltaT på 7 grader, kommer när det är -3 ute att stå still ca 40 % av tiden. Radiatorerna matas då med returvatten. I snitt blir deltaT över radiatorerna lägre än vid -20 så effekten av varierande deltaT finns oberoende av pumpstorlek även om variationen räknat i antal grader blir mindre.

Visst är det omöjligt att få jämn innetemperatur med enbart utegivare men jag tyckte det fungerade rätt bra ett antal år innan jag tog mig samman och åkte till Elfa och inhandlade NTC-motstånd. Att det blev för varmt inne när vi eldade i öppna spisen eller när vårsolen kom var något som vi inte besvärades så mycket av.
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 16 januari 2011, 18:58:57 »



En 5 kW kompressor som levererar deltaT 7° och kräver tillskott vid -3°, har deltaT 11° vid -20°.
Räknar man även in varmvattenbehovet 0,5 kW så ger det nästan deltaT 12° vid drift för rumsvärme d.v.s. medeltemperaturen på radiatorn är 2,5° lägre än du hade en kompressor som täckte hela energibehovet.


Förstår inte resonemanget. Vill man ha samma temperatur inne vid samma utetemperatur måste medeltemperaturen på radiatorn vara densamma oberoende av deltaT över pumpen förutsatt att deltaT är inom rimliga gränser. 2,5° lägre, förutsätter inte det reglering med hjälp av framledningstemperaturen?

Du har gjort ett par påståenden som jag reagerade på.

Du anser att radiatorerna ger mer effekt när framledningen är högre, men hänvisning till ditt värmesystem och den linjära värmekurvan som måste knäckas med 4° vid -20°. Detta om/när du drar värmekurvan linjärt från +20° genom ±0° till -20°.

Om jag förstår dig rätt och din kurva ser ut som följande:
+20° = +20°
±0° = 35°
-20° = 50°
så måste din kurva knäckas 4° för att undvika övertempvid -20°....då komfort finns vid ±0°.

Min förklaring till din övertemp, är att du har betydligt högre deltaT över värmepumpen och radiatorerna, än en värmepump som har full kompressortäckning vid -20°.....typ en värmepump med 9 kW kompressor.
Anledningen är att flödet över kondensorn är nästan dubbelt så högt med 9 kW kompressor, som i sin tur ger varje radiator lägre deltaT och lägre effekt vid -20°, när samma kurva reglerar de bägge pumparna.

Det är omöjligt att ställa in en värmekurva som via utetempen ger jämn rumstemperatur. Det beror på t.ex. tillgång till egenvärme (TV, kroppsvärme, lampor, spis o.s.v.) vind, solinstrålning, eldning, vädring, väderomslag m.m. Det krävs en rumsgivare, för optimal komfort.

När kompressorn ger all sin effekt till radiatorerna, måste elpatron gå in och stötta efter en varmvattenladdning.


Skrivet av: Roland
« skrivet: 16 januari 2011, 14:16:12 »


En 5 kW kompressor som levererar deltaT 7° och kräver tillskott vid -3°, har deltaT 11° vid -20°.
Räknar man även in varmvattenbehovet 0,5 kW så ger det nästan deltaT 12° vid drift för rumsvärme d.v.s. medeltemperaturen på radiatorn är 2,5° lägre än du hade en kompressor som täckte hela energibehovet.


Förstår inte resonemanget. Vill man ha samma temperatur inne vid samma utetemperatur måste medeltemperaturen på radiatorn vara densamma oberoende av deltaT över pumpen förutsatt att deltaT är inom rimliga gränser. 2,5° lägre, förutsätter inte det reglering med hjälp av framledningstemperaturen?
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 16 januari 2011, 11:52:36 »


Det måste i så fall vara en gigantisk varmvattenförbrukning i förhållande till värmebehovet. Den värmekurva jag har ställt in arbetar med 4 grader lägre temperatur på returen vid -20 jämfört med en rät linje genom +20 och 0. Jag har svårt att föreställa mig en varmvattenförbrukning som kompenserar för det. Är inte heller med på att varmvattenladdningarna skulle slå så mycket hårdare när det är kallt ute. Det tar längre tid att komma upp till stopptemperaturen vid första radiatorkörningen efter en varmvattenladdning men jag har spontant svårt att se att det skulle spela så stor roll.

Knäcker man kurvan rätt blir det bra innetemperatur vintertid utom vid snabba temperaturförändringar. Vår och höst stökar solvärmen till det. Vid snabba temperaturförändringar gör fördröjningen i väggarna att det kan bli högre temperatur inne när det blir kallt ute och omvänt.


Varmvattenbehovet är densamma oavsett om det är -10° eller -20° ute.

Om man tittar på värmeförlusterna i ett hus med effektbehov för rumsvärme om 8 kW vid -20°, så är effektbehovet 5,9 kW vid -10°.
Med ett varmvatteneffektbehov om 0,5 kW så kan man räkna ut att kompressorn har lättare att behålla komfortvärmen vid -10° än vid -20°, speciellt om det krävs tillskott vid -20°.

En 5 kW kompressor som levererar deltaT 7° och kräver tillskott vid -3°, har deltaT 11° vid -20°.
Räknar man även in varmvattenbehovet 0,5 kW så ger det nästan deltaT 12° vid drift för rumsvärme d.v.s. medeltemperaturen på radiatorn är 2,5° lägre än du hade en kompressor som täckte hela energibehovet.

Skrivet av: Roland
« skrivet: 16 januari 2011, 10:43:43 »

Är det inte en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkar rumsvärmen mer när det är kallt ute?

Nibe/Thermia med konkav värmekurva som dessutom stannar upp gradminuterberäkningen vid varmvattenladdningarna, har teoretiskt stora svårigheter att kompensera ventilation/transmissionsförlusterna vid kallare utetemperaturer och samtidig varmvattenförbrukning.

Oavsett fabrikat så krävs en rumsgivare kopplad till värmepumpen, för optimal komfort. I IVT:s fall så klarar den av att ge bra komfort trots bristande reglering/inställningar.


Det måste i så fall vara en gigantisk varmvattenförbrukning i förhållande till värmebehovet. Den värmekurva jag har ställt in arbetar med 4 grader lägre temperatur på returen vid -20 jämfört med en rät linje genom +20 och 0. Jag har svårt att föreställa mig en varmvattenförbrukning som kompenserar för det. Är inte heller med på att varmvattenladdningarna skulle slå så mycket hårdare när det är kallt ute. Det tar längre tid att komma upp till stopptemperaturen vid första radiatorkörningen efter en varmvattenladdning men jag har spontant svårt att se att det skulle spela så stor roll.

Knäcker man kurvan rätt blir det bra innetemperatur vintertid utom vid snabba temperaturförändringar. Vår och höst stökar solvärmen till det. Vid snabba temperaturförändringar gör fördröjningen i väggarna att det kan bli högre temperatur inne när det blir kallt ute och omvänt.
Skrivet av: Remo
« skrivet: 15 januari 2011, 23:28:38 »

Jag har kommit fram till slutsatsen att när det är några enstaka minusgrader ute eller båda sidor av nollan och om det blir för varmt inne  så är det bäst att sänka parallellförskjutningen eller om det är för kallt inne så gör man tvärtom.  Och sedan när det börjar bli  kalt ute så ändrar man kurvan i stället om det behövs. Om man sänker kurvan för mycket när det inte är kalt ute så räcker inte värmen till sedan när det blir kallare ute. Detta har jag lärt mig genom att följa på StatLink hur mycket och vilket håll rumsgivaren vill och behöver ändra parallellförskjutningen för dom tillfällena.

Håller med Lexus, att om man vill har bra inomhusklimat så ekonomiskt som möjligt så måste man ha rumsgivare, samt att IVT/Bosch reglersystem är bättre än Nibe/Thermia att förlåta ”inte helt perfekt grundinställning”.       
Skrivet av: Lexus
« skrivet: 15 januari 2011, 18:57:56 »


Vill man ha en värmekurva som fungerar från +15 ner till -20 måste den knäckas. Radiatorerna blir effektivare vid högre temperatur men IVT:s reglerkurva är rak. 


Är det inte en fördel, med tanke på att varmvattenladdningarna påverkar rumsvärmen mer när det är kallt ute?

Nibe/Thermia med konkav värmekurva som dessutom stannar upp gradminuterberäkningen vid varmvattenladdningarna, har teoretiskt stora svårigheter att kompensera ventilation/transmissionsförlusterna vid kallare utetemperaturer och samtidig varmvattenförbrukning.

Oavsett fabrikat så krävs en rumsgivare kopplad till värmepumpen, för optimal komfort. I IVT:s fall så klarar den av att ge bra komfort trots bristande reglering/inställningar.

Skrivet av: Roland
« skrivet: 15 januari 2011, 10:33:21 »

Låter bra. Har en utomhustempgivare och tror jag får fortsätta att sänka. Skulle gissa att jag får gå ned under 3,0 innan jag kommer på rätt inomhustemp. Är -20 grader ute så värmen lär ställa in sig relativt fort tycker jag men man får ju inte har för brått

// Marcus

Är det så kallt ute blir det låg värmekurva om värmekurvan inte är knäckt. Du kommer att få öka när det blir varmare ute. Vill man ha en värmekurva som fungerar från +15 ner till -20 måste den knäckas. Radiatorerna blir effektivare vid högre temperatur men IVT:s reglerkurva är rak. 
Skrivet av: vbkvbk
« skrivet: 15 januari 2011, 08:37:47 »

Jag kollade just och ser att jag kör värmekurva 2.0 med radiatorer i 2 rum.
Men då är det några speciella förutsättningar för dessa rum och jag har dessutom
skött dimensioneringen på egen hand för att det ska bli bra.

//Micke
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 15 januari 2011, 01:12:50 »

Rekommendationen skall nog ses som ett startläge för kommande justering. Alla hus är individuella, så tillverkaren kan ju inte ha nån aning om vilken kurva du behöver i praktiken.
Det är inte farligt att gå utanför rekommendationen. Det enda som händer är att det blir för kallt eller varmt inne.
 *vinkar*
Skrivet av: Per Lu
« skrivet: 14 januari 2011, 22:31:48 »

På mitt hus från 1974 satte installatören värmekurvan på 4,4 och finjusteringen på +2 när han installerade pumpen 2002. Samtidigt satte jag in en inomhusgivare med påverkan 10 (=max). Jag har varit nöjd med denna inställning.

Nu i vinter har jag testat (med inomhusgivaren med påverkan 0) och det verkar som om "rätt" inställning för mitt hus är kurva 2,7 och finjustering +1.

Det verkar således som om en inomhusgivare klarar av att kompensera för ganska mycket fel i grundinställningarna.

Per L
Skrivet av: mackanno1
« skrivet: 14 januari 2011, 20:44:22 »

Låter bra. Har en utomhustempgivare och tror jag får fortsätta att sänka. Skulle gissa att jag får gå ned under 3,0 innan jag kommer på rätt inomhustemp. Är -20 grader ute så värmen lär ställa in sig relativt fort tycker jag men man får ju inte har för brått

// Marcus
Skrivet av: vbkvbk
« skrivet: 14 januari 2011, 20:36:22 »

Om det är nya radiatorer som är dimensionerad för låg framledning så är det nog bara fortsätta att sänka kurvan till du är nöjd.
Har du innetempgivare? Då kan det vara den som vill ha varmare...
Jag har värmekurva 2.1 eller 2.2 och har radiator i ett rum som ändå är varmt.

//Micke
Skrivet av: mackanno1
« skrivet: 14 januari 2011, 20:28:16 »

Hej. Jag har nya radiatorer och rekomendationen ligger på en kurvlutning 4,0 till 6,5

känns som att jag sänker och sänker men rumstemperaturen förändras ej


Skrivet av: vbkvbk
« skrivet: 14 januari 2011, 20:20:02 »

Tjena!

Vad menar du med detta "rekomendationen under +5 är ca 4,0"?
Vad har du för värmesystem (typ av radiatorer) ?

//Micke
Skrivet av: mackanno1
« skrivet: 14 januari 2011, 20:09:02 »

Under hösten installerades en Greenline C7. Denna fungerar felfritt men jag har lite för varmt i huset, ca 22-22,5 grader. Jag har ställt ned värmekurvan till 3,3 (från 4,0) men skulle vilja ha ned tempen till ca 20-21 grader i huset. Är det någon som vet hur långt jag törs ställa ned kurvan när rekomendationen under +5 är ca 4,0?   

Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser

Online just nu!

Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!