Hittade denna intressanta artikel på nätet, från ngt nyhetsbrev från Kylma:
http://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:http://slussen.blob.core.windows.net/newspdf/I_7991_NewsPdf_4829.pdf

Det gäller en större anläggning på Mölndals sjukhus som nu presterar betydligt bättre än med R22 och vad jag förstår en fyllnad av 8x8=64 kg Propan jfrt med tidigare 1600 kg R22....
Även matnyttig info om hur man löst läckagedetektering och forcerad ventilation.

Den är inte kvar i sin ursprungliga form länge till så jag passar på att spara texten här:
Page 2
När påfyllningsförbudet för R22 trädde i kraft blev ett byte av kylmaskinerna på Mölndals Sjukhus akut. I kylcentralen stod två luftkylda STAL-skruvar på vardera 700 kW kyleffekt och med en total fyllning av 1 600 kg köldmedium.Västfastigheter som äger sjukhuset  har en mycket ambitiös miljöplan och i den står att naturliga köldmedium skall väljas där så är möjligt. Det naturligaste valet för en så pass stor an-läggning är ammoniak, men eftersom kylcentralen ligger centralt placerat på sjukhusområdet så avskrevs det alternativet på ett tidigt stadium såsom alltför riskfyllt om ett utsläpp skulle inträffa. Nytt kylmaskinrum på taket

Det som återstod var propan, R290. Den befintliga kylcentralen var trång och låg i källaren så ett nytt kylmaskinrum fick projekteras på taket där kondensorerna var placerade. De be-fintliga köldmedierören från taket nertill källaren byttes ut mot köldbärarrör och de nya kylmedelkylarna, tre AIADXP-120-15 med plats för en fjärde,placerades på taket till det nya kylma-skinrummet.Här stötte man på det svåraste pro-blemet. Planen för området medger bara en viss byggnadshöjd och här behövdes lite mer. Genom att minska takhöjden i maskinrummet, minskad taklutning och ändrad takkonstruk-tion kunde vi få in alla kylmaskiner.Sett så här i efterhand så undrar manvad det skulle spelat för roll om huset hade blivit 40 cm högre. Med högretakhöjd i maskinrummet hade mycketkunnat göras bättre och billigare.

Propan, R290, för säker drift I kylcentralen placerades åtta Kylma CVKP hopbyggda parvis. För att säkerställa att inget propan skulle kom-ma ut i maskinrummet vid en eventuell läcka är varje aggregathölje ventilerat.Det sitter också en gasvarnare i varje hölje för att varna vid stora utsläpp.Genom att ha så många system är det inte nödvändigt att vidta någon akut åtgärd om ett system skulle få driftstörningar, utan det kan skeplanerat vid lågt kylbehov. Skulle en läcka uppstå som är kraftig nog att ge en brännbar blandning i höljet så räcker inte köldmediet mer än någon timme och sedan är maskinen tomoch åtgärder kan vidtagas utan riskför antändning. Ventilationen inomhöljet vid aktiverad gasvarnare är 300omsättningar/timme och i normalfallet150 omsättningar/timme.

Lönsam investering Projektet är troligvis det största i Sve-rige med propan som köldmedium.Några egentliga svårigheter att pro-jektera en anläggning med propanär det inte och merkostnaden är isammanhanget mycket blygsam. Dentotala kostnaden för projektet blev ca12 miljoner och merkostnaden för denextra utrustning som behövs på grundav propanet överstiger inte 300 000:-.Ser man till de mycket höga COPsom vi mätt upp och som till en del be-ror på propanets goda egenskaper somköldmedium så kommer merkostna-den snart att betala sig i form av en lågdriftkostnad. Följande data har mättsupp med en kyldator typ Climacheck.Det som överraskade vid mätning-arna var den mycket goda energieffek-tiviteten.
I argumenten för propan harmiljöargumentet använts flitigt men ettminst lika starkt argument är den lågaenergiförbrukningen.

Tabell:
Kyleffekt142 kW
Kraftförbrukning28 kW
COP5,07
KompressorBitzer 6F-50.2P
KöldmediumR290
Mängd köldmedium8 kg
Köldbärartemperatur+7 /+12°C
KöldbärareVattenFörångningstemperatur+2,4°C
Kylmedeltemperatur+29 / +35°C
Kondenseringstemperatur+36°C
Utetemperatur+24°C
KylmedelEtylenglykol 35%



KYLMAGASINET NR 4 2004

Fyll gärna på med andra artiklar ni ser i ämnet HC!