|
Skrivet av: Rickard« skrivet: 25 mars 2015, 07:12:29 »Jag vill tillägga att jag själv aldrig skulle ödsla pengar på vedalternativet.
Hellre lite extra solceller och en datalogger som kunde visualisera det fantastiska i att vara helt självförsörjande på el. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 24 mars 2015, 18:19:43 »Tack för svar!
Verkar som alla är inne på BVP, kamin samt förnybar energi från sol. Citera Vad menar du med självförsörjning? Självförsörjande på mat, eller energi?Purjo: Syftade på energi. Skrivet av: Rickard« skrivet: 24 mars 2015, 18:13:17 »Håller med Svenske Kocken.
10 kW soceller "klimatkompenserar" nog nästan helt för den el som värmepump och övrig elförbrukning kräver. Borde gå få alltihop för mindre än 300 000 kr. Skrivet av: svenske kocken« skrivet: 24 mars 2015, 17:13:26 »Bergvärme, solceller, kamin endast för myseldning och nödvärme. Ved dyrt och skitar ner.
Skrivet av: karlmb« skrivet: 24 mars 2015, 16:50:49 »Bvp, nån solfångare för vv, en-två trevliga kaminer, öppna spisar. Köksvedspis ev med möjlighet till vvberedning...?
Skrivet av: purjo__« skrivet: 24 mars 2015, 16:42:41 »Vad menar du med självförsörjning? Självförsörjande på mat, eller energi?
Komplettera med solceller för att kompensera för den el VP'n förbrukar. Med hänsyn tagen till miljön så röstar jag för bergvärme som drivs av miljömärkt el. Vedeldning i villapannor släpper ut partiklar som är skadliga för närmiljön. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 24 mars 2015, 16:39:35 »Hur skulle ett energisystem i en villa på ca 200 m2 (2-plans nybygge i Norrbotten, klimatskal med låga u-värden) kunna se ut om personerna i huset kan beskrivas som:
-Intresserade för självförsörjning (båda parter) -Vedromantiker (en av parterna, den andra ej lika intresserad) -Teknikintresse för energi (en av parterna) -Intresse för energi/teknik (båda parter) -Behov av komfort samt själv kunna välja när man vill lägga tid på värmesystemet. (Båda parter) Priset kan landa mellan 200 000-300 000kr för hela kalaset inkl. installation. Ekonomi (återbetalning/Pay-off) är inte lika prioriterat som självförsörjning/miljö. Kom gärna med tips! Väljs själv typ av ventilation, värmesystem, värmebärare etc. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 04 november 2014, 11:08:35 »Jag gissar du menar här Bopakoster: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=4.0
Vet inte riktigt vad man ska kalla den, men för min del (och jag lär nog vara flitigaste postaren  med alla mina, extremt grundläggande, rookie-frågor), så är det väl nått i stil med följande som jag är ute efter:
Några förslag? Skrivet av: bopakoster« skrivet: 04 november 2014, 10:12:43 »VVS, etc -avdelningen passar väl bra?
Värmepumpsforum - Allt om värmepump och värmepumpar » VärmepumpsForum Allmänt » VVS, Acktankar, Radiatorer, Golvvärme Men det gäller att ha ett namn på tråden så folk som behöver den hittar den lätt med sökord när den inte är "aktiv" Skrivet av: villvetamer« skrivet: 04 november 2014, 10:04:22 »Gällande min och Karlmb:s diskussion ovanför, var är bäst att lägga en sådan generell nybörjartråd?
Installatörsforumet?  http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?board=2.0 Skrivet av: villvetamer« skrivet: 03 november 2014, 11:32:44 »Har tänkt i de svängarna förut.
Var lite inne på att starta en "rörmockeri/installationsfrågor från nybörjare" eftersom jag tagit upp flera sådana frågor i denna tråd. Vet dock inte riktigt var på forumet jag ska starta en sådan. Skrivet av: karlmb« skrivet: 03 november 2014, 11:20:24 »Kanske vore lämpligt om sådana här frågor fick en egen tråd på rätt ställe i forumet, istf denna mastodont-tråd...?
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 03 november 2014, 08:41:58 »Som tillägg till min förra post så är det den ventil längst till vänster i den här bilden (påfyllning värmevatten) och som jag lånat från en tråd där CarlN postade bilden:gl
Syrrans sambo fyllde på systemet för varmvatten till radiatorer/golvvärme genom att vrida på ratten så trycket gick från ca 0,6 bar till ca 1,4. Funderar på om det egentligen var så bra? Hur fungerar det egentligen; ska trycket vara rätt så konstant ca 1,5Bar i systemet hela tiden eller kan det variera över dagen? Nu var det ca 23 grader C i framledning den aktuella dagen då trycket var 0,6 Bar (13 grader ute). Om det blir kallare så kommer ju trycket öka per automatik. Samtidigt gissar jag att expansionskärlet skall ta upp de största svängningarna. Synpunkter? Skrivet av: villvetamer« skrivet: 30 oktober 2014, 13:27:44 »CarlN: Det är noterat. Börjar i den ändan.
 Puckonen: Tack för svaret. Jag börjar i den lite enklare ändan att testa skruva på reglagen (5 och 7) enligt CarlNs förslag och sedan, om det fortfarande är aktuellt så kanske jag går in på dina åtgärdsförslag med CP-inställning och avluftning. Slänger in en ytterligare fråga. Försökte fotografera med bilden blev kass. Hoppas ni kan se vad som avses. Lyfte på kåpan i VPn och kollade. Då visade det sig att trycket i systemet endast var ca 0,7-0,7 Bar. Då vred syrrans sambo på ett litet svart vred (en liten kran som nätt och jämt går att urskilja till vänster i bilden här nedanför) och det verkade som det släpptes in vatten i systemet och då höjdes trycket till ca 1,3 Bar (den svarta nålen hamnade precis där den röda nålen stod, gissar den röda nålen är rekommendation). Vad var det för vred samt vad beror det månne på att systemet tappat tryck?  Är det expansionskärlet som läcker? Skrivet av: Carl N« skrivet: 29 oktober 2014, 21:40:14 »Kanon! Jag tänker mig att man öppnar upp (7) på max som grundinställning och försöker justera in värmen på golvet med (5). Båda 2 har i princip samma funktion, de stryper flödet till eller från shunten på primärkretsen, och eftersom flöde in = flöde ut så gör de i princip samma jobb. Enda anledningen till att man stryper in flödet på (7) är väl om man vill maxbegränsa flödet till/från shunten av nån anledning. Så kolla om det går att skruva ut (7) och justera sen in värmen i golvet på (5). Skrivet av: Puckonen« skrivet: 29 oktober 2014, 20:28:24 »Dimension o dimension.
 Det är ju redan på plats, här är det skruva o notera som gäller.  "aktuella golvet" avser hela källaren eller ett rum i källaren? Om jag utgår ifrån att det är hela källaren som avses så är antingen flödet för lågt (gigantiskt delta) eller så är framledningstempen för lågt ställd. Justera CP eller temp. Är det ett enskilt rum så är det luft i slingan eller för hårt strypt. Är det luft får du notera resp slingas inställning innan du stänger mågna/alla utom den med luft o får snurr på det o flyttar luften till fördelaren o avluftar. Eller så väntar du på att ngn med koll svarar istället, allt jag tar i för stunden går preciiiiis åt h-ete.  Skrivet av: villvetamer« skrivet: 29 oktober 2014, 12:27:38 »Kanon!
Tack för svar CarlN! Kan man göra någon enklare form av funktionskontroll av fördelaren? Tänker ex. att styrventil för manuell injustering av framledningstemp (nr 5 i bilden du länkade till) ej är för lågt ställd? Samt hur vet man att flödet är tillräckligt? Tänker på reglerventilen (nr 7 i LK-armaturbilden). Det finns mig veterligen inga projekteringshandlingar att tillgå. Däremot vet jag golvytans area och det kanske syns en liten snutt av Pex-slangen när det går ned i betongen så man vet dimensionen. Det har nämligen varit lite si-sådär med värmen i det aktuella golvet. Skrivet av: Carl N« skrivet: 28 oktober 2014, 22:47:04 »Hej!
Här är en bra beskrivning på grejerna: http://www.lksystems.se/Root/InRiver/pdf/SE.33.C.93_LK%20F%c3%b6rdelarshunt%20VS%202-2,5.pdf Skrivet av: villvetamer« skrivet: 28 oktober 2014, 16:12:25 »Slänger in en annan frågeställning.
Besökte syrrans hus häromdagen. De har en Bosch luft/Vattenvärmepump (tror den heter Rego) samt har golvvärme i källaren samt radiatorer i övriga huset. Systerns sambo vill lära sig lite mer om deras värmesystem då han vill spara in energi och få ordning på komforten. Jag tänkte därför se om jag kan nysta ut visa delar, där vi är osäkra, med er hjälp.  Börjar med några (extremt  ) grundläggande rörmockarfrågor:Gällande de olika delarna i denna bild: A. Det stod "flow" på detta reglage. Styr det flödet ut till golvvärmeslingan? B. När bilden togs var framledningstemperaturen ca 23 grader (13 grader utomhus). Temperturen i fördelaren visade ca 20 grader C på båda mätarna (dvs. markerade B och E på bilden samt bilden längst ned). Är inte det lite konstigt? Borde väl vara 23 grader på framledning och kanske 20 grader på returen(?) C. Är detta någon form av temperaturreglering? dvs. maxreglering så man inte får för varmt vatten i slingan? D. Vad är detta? finns två stycken. F. Har jag fattat rätt att det är retur/framledning som jag ritat? Skrivet av: villvetamer« skrivet: 03 oktober 2014, 15:59:24 »Funderar lite på att köpa en egen strömtång.
Hur viktigt är det att den klarar mäta likström? Jag tänker använda den lite till allt möjligt ex. hemmet, stugan, morsans bostadsrättsförening där de håller på se över energin (pumpar, fläktar) etc. Fler och fler elmotorer går ju idag på likström. Men det kanske inte spelar så stor roll? I de fall pumpen/fläkten har egna faser att mäta på i styrskåp, så kan man ju mäta (växelström) på fasen där även om motorn går på likström(?) I något fall vet jag att vi mätte på faserna i en fördelningsbox som satt på väggen intill pumpen och även i ett sådant fall så är det väl växelström som går in i motorn och där sedan likriktas? Skrivet av: villvetamer« skrivet: 02 oktober 2014, 13:54:38 »Roland: Tack för svaret. Jag läste detta dokument från en energiteknikkurs, kolla övning 1 under stycket luftvärmepump: http://web.kristinehamn.se/skola/anders/energiteknik/energiteknik_verkningsgrad.doc
Där skriver de: "En elmotor avger effekten 340 W på drivaxeln. Motorn förbrukar dock 490 W. Bestäm motorns verkningsgrad. Svar: eta=0,69=69 %". Om vi tar pumparna (2st) som vi mätte så har de enligt märkplåten en effekt på 260W. De använde 0,7 ampere vid strömtångmätningen. Jag hittar inga siffror för Cosfi men enligt vad jag läst mig till kan man anta Cosfi till 0,7-0,9 för elmotorer/pumpar/fläktar. Det står bl.a. i följande dokument på sidan 20: http://www.lrf.se/PageFiles/155774/Handbok%20del%203%20Elmotorer%20och%20elektricitet.pdf Om vi då antar cosfi till 0,8 som är ett värde mittemellan så blir formeln: 1,73 x 400V x 0,8 x 0,7 amp = 387Watt. Då blir förhållandet att 260W/387W = 0,67 dvs. den verkliga effekten är 33% större än den på märkplåten. Är detta ett orimligt värde?  Dvs. bör vi göra om strömtångsmätningen? vad är i så fall vanliga fel? Skrivet av: Roland« skrivet: 02 oktober 2014, 13:51:32 »Det du har räknat fram är inte verkningsgraden utan förhållandet mellan vad som står på märkplåten och uppmätt effekt beräknat utifrån ett antaget värde på cosfi. Verkningsgraden är tryckuppsättning gånger flöde dividerat med elförbrukningen.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 02 oktober 2014, 13:42:46 »Jag gjorde en strömtångsmätning häromdagen med en bekant. Mätte på en större cirkulationspump (3-fas) samt mätte alla tre faser och tog medelvärdet. Det blev 0,7 ampere. Den formel för effekt jag lärt mig (3-fassystem) är:
1,73 x 0,8 (antagen Cosfi) x 400 volt x 0,7 amp = 387 Watt Enligt märkplåten på cirkpumpen står det att den drar 215 Watt i högsta läget. 215W / 387W = 0,55 dvs. 55% verkningsgrad. Kan det verkligen stämma?  Enligt länkade skriften nedanför står effektformeln på sidan 7 samt att om värdet skiljer sig mycket mellan beräknat värde och effekt på märkplåt så kan det vara fel Cosfaktor. Samtidigt brukar Cosfaktorn vara mellan 0,7-0,9 för de flesta pumpar jag sett. Vi gjorde en liknande mätning för två pumpar som hade samma kosfaktor och ampere (0,7) och där det stod 260W på märkplåten (där blev verkningsgraden ca 67%). Det råkar inte finnas någon strömtångsexpert där ute som kan kasta lite ljus i beräkningarna? Länk till info om effektformeln, se följande rapport s. 7: https://energimyndigheten.a-w2m.se/Home.mvc?ResourceId=2249 Skrivet av: villvetamer« skrivet: 01 oktober 2014, 14:16:56 »Ok. Det är noterat.
Tack för alla svaren! Skrivet av: Carl N« skrivet: 30 september 2014, 18:59:17 »De där är troligen gjorda i kromad mässing, det finns klämringskopplingar i stål men de är oftast avsedda för hydralik och tryckluft.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 30 september 2014, 16:42:52 »Rocas: Tack för svar. Då är jag med på noterna!
CarlN: Tack till dig också! Citera 3 o 4. Jepp, inga problem, på kalla ledningar kan man få kondens och det kan då bli fula fläckar på mässing, kromningen förhindrar detta.Är de kromade rördelarna mässing eller järn? Om de är av järn, gör kromet att det skyddas mot galvanisk korrossion? Läste lite på Wikipedia: http://sv.wikipedia.org/wiki/F%C3%B6rkromning Skrivet av: Carl N« skrivet: 30 september 2014, 15:41:28 »1. Jepp, det är en säkerhetsventil.
2. Ser ut att vara en termostat, troligen för att reglera temperaturen i VVC-kretsen. 3 o 4. Jepp, inga problem, på kalla ledningar kan man få kondens och det kan då bli fula fläckar på mässing, kromningen förhindrar detta. Skrivet av: rocas« skrivet: 30 september 2014, 15:25:12 »Termostatventilen på bild fem ger extra säkerhet.
Vill det sej illa, kan systemet eldas med ved till ex 80 grader och termostaterna till golvslingorna samtidigt stå fullt öppna............. ......och golvet skadas. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 30 september 2014, 14:40:55 »Jag kollade med Rinkabyrör och alla mässingskopplingar är avzinkningshärdig
Postar några bilder där jag har lite funderingar. Bild 1: Fotade ett ventilrör som sitter under en varmvattenberedare som stod uppochnedvänd utomhus. Är det säkerhetsventil (längst till vänster)? (det var ett temperaturreglage längst till höger och avstängning i mitten utifrån vad som stod på rattarna). Bild 2: Vad är detta för röd ventil, med termometer, och som sitter på returen för en mindre VVC-ledning? Det står TA samt temperaturer från 40-80 grader. Är det nån injusteringsventil? Bild 3 och 4: Fotade lite rörkopplingar. På bild 3 så verkade det vara kopparör med vit färg på som skarvats med kromade kopplingar. Bild 4 verkar vara prisol som skarvats med kromade kopplingar. Är detta verkligen OK utifrån diskussion om galvanisk korrossion? Bild 5: Vad är syftet med att ha en termostat med en givartråd på golvvärmefördelaren? Har sett detta men inte förstått riktigt hur det fungerar. Skrivet av: Carl N« skrivet: 29 september 2014, 15:45:24 »Hej!
Nu vart jag lite osäker här, söker jag på avzinkningshärdig på Rinkaby så får jag följande träff: http://www.rinkabyror.se/sok/?sok=avzinkningshärdig Det skulle då innebära att övriga mässingsdelar inte är avzinkningshärdiga, men att man räknar med att det funkar ändå på grund av att de sitter i värmeinstallationer där vattnet blir så pass syrefattigt att grejerna klarar sig ändå. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 29 september 2014, 11:32:40 »OK. Det är noterat.
Om man beställer mässingrördelar, ex. från Rinkabyrör: http://www.rinkabyror.se/artiklar/ror-och-rordelar/massingsrordelar/ ...är dessa då avzinkningshärdiga? Skrivet av: Carl N« skrivet: 29 september 2014, 11:25:07 »Hej!
Jag tror nästan alla mässingskopplingar för rörinstallationer som säljs i sverige idag är avzinkningshärdig. Den lilla mängden arsenik/antimon är troligen så liten att risken för utfällning i en mängd som kan påverka är obefintlig. Koppar är ju också giftigt i för stora mängder och finns i betydligt större mängder i rörledningsnätet, jag tror att risken för kopparförgiftning är betydligt större. Ren Zink är lite oädlare än järn, men just mässingslegeringen ligger ganska mitt emellan järn och koppar. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 29 september 2014, 07:14:08 »CarlN: Jag hittade följande text om avzinkningshärdig mässing på Nordic pipe:s hemsida: http://nordicpipe.se/koppar-kopparlegeringar
En typ av specialmässing är avzinkningshärdig mässing. Genom att vid svåra korrosionsförhållanden använda en mässing där man tillsatt en mindre mängd arsenik eller antimon förhindras angrepp så att avzinkning inträder. Avzinkning innebär att den oädlare komponenten zink korroderar bort och lämnar kvar porös koppar med nedsatt hallfasthet. Korrosionstypen uppkommer företrädesvis i syrehaltiga vatten. Angreppet påskyndas av hög temperatur. Några frågor: Är det sådan mässing du menar man ska använda när man skarvar järn och koppar? Är den vanligt använd idag jämfört med traditionella mässingskoppllingar? (65 % koppar och 35 % zink) Arsenik är inte en riskfaktor? Citera mässing (den måste vara avzinkningshärdig) ligger mitt emellan koppar och järn i spänningspotential.Menar du att totalen (medelvärdet av potentialen för koppar och zinken i mässingen) ligger mellan koppar och järn? Zink ligger som bekant före järn (större reducerande förmåga). Skrivet av: Carl N« skrivet: 28 september 2014, 21:18:45 »Carl N: Kan du motivera lite mer hur du menar? Jo, det stämmer. Men det han missar är att mässing (den måste vara avzinkningshärdig) ligger mitt emellan koppar och järn i spänningspotential. Skillnaden är då för liten för att galvanisk korrosion ska uppstå mellan koppar/mässing eller mässing/järn. Sen blir fysiska avståndet mellan järn/koppar för stort, såvida du inte fyller på med saltvatten. Sötvatten har relativt låg ledningsförmåga och funkar dåligt som elektrolyt över större avstånd, i sötvattensystem uppstår i princip bara galvanisk korrosion mellan metaller i direktkontakt. Skrivet av: Smurfen.« skrivet: 28 september 2014, 20:22:10 »Moderna radiatorer i järn är inte tjocka så där finns inte så mycket att rosta på.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 28 september 2014, 20:14:37 »Citera Carl N skrev: Det spelar visst roll att ha övergångar i mässing, där har Gunnarb fel.Carl N: Kan du motivera lite mer hur du menar? Jag tolkar Gunnarb:s inlägg som att han tar med potentialskillnaden i sitt resonemang men att han säger att järnrören oftast är tjocka varför det tar lång tid innan de hinner rosta sönder. Han nämner även att rören ibland är varmförzinkade och därför reduceras zinken före järnet. Skrivet av: Smurfen.« skrivet: 28 september 2014, 16:51:58 »Men har man inte alltid mässing mellan järn och koppar men löder ju inte ihop dom
Skrivet av: Carl N« skrivet: 28 september 2014, 15:27:05 »Det spelar visst roll att ha övergångar i mässing, där har Gunnarb fel.
Det handlar om hur stor potentialskillnaden är mellan de olika materialen och mässingen jämnar ut potentialskillnaden. Skrivet av: Rickard« skrivet: 26 september 2014, 10:24:26 »Sista meningen säger väl allt.
Då radiatorerna ändå är av järn så kan du blanda koppar, järn och mässing i ett hus utan att i praktiken ställa till med nåt som inte ändå redan skulle ha inträffat. Skrivet av: villvetamer« skrivet: 26 september 2014, 10:20:25 »OK. Då är vi två
hehe..Det jag förstått är att Oädlare metall, i elektrokemiska spänningsserien, kommer att offra sig för den ädlare metallen. Ädlare metaller i sin tur kommer att skyddas av den oädlare. Läste i denna tråd men blev inte helt säker på vad kontentan var efter diskussionerna: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=45588.0 Gunnarb skrev ett bra inlägg, men jag är osäker på om det verkligen satte punkt för att man ej behöver använda mässingskopplingar mellan järn och kopparrör? (kan tilläggas att mässingen har ca 35% Zink och 65% koppar enligt wikipedia ).Citera Gunnarb skrev: Jag tror inte att mässingskopplingar varken gör från eller till i sammanhanget. Mässing leder ström oändligt mycket bättre än vatten och det är de små galvaniska strömmarna som går genom vattnet och sedan tillbaka genom kopparn, mässingen och järnet som med tiden orsakar den galvaniska korrossionen. Skrivet av: Rickard« skrivet: 26 september 2014, 08:55:58 »DET DÄR är jag inte expert på.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 26 september 2014, 08:15:24 »OK. Tack för era inlägg rickard, smurfen, Lmf och purjo. Nu börjar bilden sakteligen klarna lite
Hur är det då med att blanda material när man drar rör, dvs. med tanke på risk för galvaniska strömmar/galvanisk korrossion? Har läst att det hänger ihop med den elektriska spänningsserien, men jag är inte på det klara med vad det innebär i praktiken? http://www.ima.kth.se/learnsys/oorganisk_kemi/kurs_kth_redox_fordjupning.shtml Skrivet av: Rickard« skrivet: 26 september 2014, 00:01:56 »Galvat idag är inte krångligare än koppar, man kör med presskopplingar till både galv och koppar.
Koppar är (om du frågar mig) bättre i alla situationer, men det är OK att köra med galv i system som är syrefria där det inte kan rosta på samma sätt som i system med tappvatten där syre och humus hela tiden tillförs och med tiden bygger upp avlagringar som kan ge grogrund för t.ex. legionella eller rent allmänt göra så att rören gror igen. Enda anledningen att dra galv, som jag ser det, är att det är lite billigare, och att det faktiskt ser rätt snyggt ut när man drar synliga rör, ser ju nästan ut som kromade rör. Men bättre än koppar är det inte. Skrivet av: Smurfen.« skrivet: 25 september 2014, 19:56:38 »Ja pex men används nog inte mellan panna tankar pga värmen och förhoppnings vis inte där det är synligt.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 25 september 2014, 19:45:39 »Smurfen: Slang? är det PEX du menar?
Skrivet av: Smurfen.« skrivet: 25 september 2014, 17:52:30 »Rörmockarna brukar köra med slang så långt det går ser för jävligt ut om den är synlig men annars funkar det säkert helt ok.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 25 september 2014, 13:17:15 »Varför är det krångligare purjo? Är rören hårdare/tyngre att bocka?
Hur brukar rörmockare/VVS-firmor göra, dvs. kör de koppar rakt av både vv, kv samt värmesystemet? Skrivet av: purjo__« skrivet: 25 september 2014, 13:01:41 »Galvat är billigare, men kan vara lite krångligare att hålla på med för 'hemmapulare'. Koppar funkar alltid.
Skrivet av: villvetamer« skrivet: 25 september 2014, 10:14:42 »Rickard: Det är noterat. Men hur är det med värmesystemet, skall jag tolka det som man ska ha galvade rör i hela sitt värmesystem eftersom man kan få syre in i det? Eller gäller även kopparör i värmesystemet?
Skrivet av: Rickard« skrivet: 25 september 2014, 09:14:44 »Jag skulle vilja påstå att det i vanliga villor skall vara koppar i allt kall och varmvatten (tappvatten) och galvade eller andra rör skall bara användas i slutna system där man har (eller med tiden får) syrefritt vatten.
Mjuka kopparrör är svåra att få raka, så de används mest i installationer där rören dras dolt, och av folk som inte är så noga.   |
|
|
gäster: 547
dolda: 0
användare: 10
