Ämne: Enklaste inkoppling av ack.tank till kombipanna? Tips mottages

[MaK1]

Har en CTC-kombi som är ca 10år gammal. Den har använts med elpatron fram till vi köpte huset för två år sedan. Efter att ha eldat sporadiskt i den de senaste vintrarna har vi nu kommit över följande: 2st 500l acktankar (ingen vvb) samt 120kbm björkved. Vill därför göra en så enkel/billig installation som möjligt av tankarna. Kan jag "haka på" en termoventil typ ESBE eller måste jag skaffa en laddomat 4030? Min önskan är att behålla så mycket som möjligt av det gamla systemet för att spara tid/pengar. Alla tips och länkar mottages tacksamt!

[MaK1]

Fick precis en offert från "LK armatur" i Helsingborg. De har en pump som heter "LK 970" som kostar 3400. Laddomat 4030 kostar ca 5000.... Någon med erfarenhet av av LK970?

[claese]

Bra blir det inte men ev något bättre(kanske). När pannan, som egentligen är den sämst isolerade delen i hela värmesystemet. är varm försvinner ca 1 - 1,5 kw ut i skorstenen och pannrummet i form av värmeförkuster när alla luckor är stängda. Allteftersom pannan kyls ner minskar naturligtvis värmeförlusterna men vad händer då du kopplar in en tank till denna? När tanken efter många om o men och mycken ved blivit laddad med värme och du slutar elda (och stänger luckorna) så startar urladdningspumpen och skickar tillbaka tankens lagrade värme till pannan vilket resulterar i att pannan hålls varmare mycket längre och de 1-1½ kw i värmeförluster pågår mycket längre än förut.När du ändå tänker göra ingrepp i systemet, ta en funderare på vad som egentligen vore vettigare. Ett fungerande o vedsnålt vedpannesystem har beredaren i tanken och radiatorkretsen går även den ut från tanken och behöver bara 1/3 av din vedhög och ett besök/dag i pannrummet för att klara dygnsbehovet när det är riktigt kallt. Att behålla en dålig panna till varje pris kan vara dyrare. En kombipanna är som en bäddsoffa: den går varken att ligga eller sitta ordentligt i.

[MaK1]

Haha jag gillar liknelsen med bäddsoffan!!!
Det är sant som du säger. Jag tänker så här: Pannan har varit/är husets primära värmekälla. Den har mao. alltid kylts ned via skorstenen. Tidigare har en elpatronen gått in och värmt vattnet/skorstenen någon timme efter senaste ilägget.... Acktankarna kommer att förhindra elpatronen att gå in. MEN visst är det eg. idiotiskt att det fungerar så... Jag kommer att bygga ut pannrummet för tre tankar. Installerar två "rena" tankar nu i vinter. Ser hur bra/illa det funkar. Är jag inte nöjd så finns möjligheten att installera en tredje tank med vvb. och ev. en ny panna... En av anledningarna till att jag avvaktar, är att vi ev. kommer att riva huset om ca. 5år för att bygga ett nytt. Om så är fallet så känns ny panna+tank med vvb. som en installation som inte betalar sig...

[Smurfen.]

Skaffa en tank med beredare redan nu och koppla in shunten på tanken och köp en laddamat 21 så slipper du förlusterna genom skorsten när du inte eldar.

[MaK1]

Japp. Precis som du säger smurfen så är det ett lockande alternativ. Laddomaten blir dessutom ett par tusen billigare om man kan köpa en 21´a istället för 4030.... Bäst av allt hade varit att hittat begagnad tank med ladd21´a... Blir dock förvånad att förlusten endast beräknas till 1-1,5kW genom skorsten...? Antar att det är 1,5kW per dygn? Om man antar att man behöver 30kW till varmvatten så är ju 1,5kW endast 5%.... Säg att du köper ved för 10 000SEK / år så "vinner" du endast 500SEK/år på att installera/flytta vvb.´n till tanken... Men visst, eldningsintervallerna blir väl lite glesare om man flyttar vvb. till tanken och det är ju värt MYCKET...

[purjo__]

Du måste skilja på kW och kWh! 1,5kW blir 36kWh per dygn.

[MaK1]

"Claese" skrev 1,5kW.... Mycket diffust såklart, 1,5kw/dygn eller timme eller vecka uppgav han ju inte... Jag förutsatte att han menar/dygn.... Om det är 1,5kW/h så måste jag säg att jag är väldigt förvånad.... För det är mer energi än vi puttar in i pannan .... En riktigt kall vinter så puttar vi in 70kwh/dygn... Tror inte (men vet inte heller) att hälften blir förluster genom skorstenen.... OM det är så, så förstår jag behovet av att flytta ut beredaren till tanken... En annan fundering (som jag tror har minst lika stor betydelse), hur mycket bättre är verkningsgraden i en någorlunda modern panna med "återförbränning" osv. jämfört med en standard gammal kombipanna?

[purjo__]

"Claese" skrev 1,5kW.... Mycket diffust såklart, 1,5kw/dygn eller timme eller vecka uppgav han ju inte... Jag förutsatte att han menar/dygn.... Om det är 1,5kW/h så måste jag säg att jag är väldigt förvånad....

Vad är det för skillnad? kW anger en momentan effekt och kan inte anges per dygn eller timme*. Eftersom han skrev 1,5kW så utgår jag ifrån att han menar 1,5kW, dvs 1,5kWh per timme och 36kWh per dygn...


*  Jo, rent matematiskt kan man det. DÃ¥ blir det J/s², vilket anger en kontant förändring av effekten.

/mvh Enhetskontrollen

[claese]

Ju större tank du sätter in ju större blir naturligtvis förlusterna. Om du tex skulle sätta in 3 st 500 liters tankar skulle värmen i en av dem i princip bli förluster. Sätter du bara in en 500 literstank blir förlusterna mindre pga pannan kyls ner fortare och när pannan o tanken är nere i 20-30 grader är förlusterna betydligt mindre, men då har du förstås ordentligt kallt inne åxå. Förlustexemplen gäller då alla pannluckor är stängda. Föreställ dig hur fort pannan skulle kylas om du glömde dragluckan öppen efter sista brasan.

[Smurfen.]

Med laddomat 21 blir det bara pannan som kyls ner.

[MaK1]

laddomat 21 förutsätter att man har vvb. i en av acktankarna om jag fattat det rätt?
Låter helt klart som att det är klokt att skaffa tank med vvb inuti... Endast använda pannan till att ladda. Sen stänger man ner och låter tankarna jobba... Japp så får det nog bli. Är fortfarande nyfiken på skillnaden mellan min "Konventionella" ctc jämfört mot ex. nibes vedex 3000... Har för mig jag läst att en modern panna typ nibe ligger upp mot 90% verkningsgrad medans en konventionell (fast hyfsat ny) ligger på ner mot 80... Mycket intressant det här med panna må jag säg studs

[Smurfen.]

Men shunten ska sitta på tanken också men sen när du byter panna blir det enkelt bara att skifta.

[leifa.k]

Vedex 3000 har keramiska roster? Om jag vore som du så skulle jag försöka få fram vad ett keramiskt rosterbyte kostar bland olika pannor. Tror det kan skilja rejält i pris och livslängd. Vad heter det? Livscykelanalys? Alla kan inte komma över keramisk massa och gjuta själv (som jag). Det första jag gjorde (Vedex 2000) var att plocka ur keramiken och göra gjutformar så jag kunde gjuta själv vilket har skett 2 ggr sedan -95 till 0 kostnad. Likadant med flambaljan, den brann det hål i ganska så snart, (tog det 2 år?) någe tunnt rappel, kanske 0,7mm godstjocklek. Det blev även där ett hemmabygge med temperaturtåligt rostfritt lite tjockare material i som har hållt sedan -97/98. Senare årena har iofsig vedeldningen minskat "katastrofalt mycket" eftersom jag har bergvärme sedan ca 1 år sedan.

Vill bara sakligt belysa att de löpande serviceutgifterna skiljer nog mycket mellan olika pannfabrikat och att man skall väga in detta vid köp av vedpanna, eller nÃ¥gon annan anläggning för den delen. 

Kom i kontakt med en kille pÃ¥ västkusten för nÃ¥gra Ã¥r sedan och vi "chattade" lite. Han hade ocksÃ¥ en Vedex 2000 som jag, med samma erfarenheter. Det bar sig ju inte bättre än att när vi skulle iväg pÃ¥ semestern sÃ¥ hade jag gjutit upp ny roster, fixat flambalja, och en ny "balk" (som gärna brinner av sÃ¥ rostern faller ned sÃ¥ det blir svÃ¥rt att fÃ¥ ut flambaljan vid sotning) som ligger mellan rostersektionerna för att avlasta/ bära upp keramiken i rosterskarven. Smugglade in detta i husbilen innan vi Ã¥kte och när vi var i närheten hos han sÃ¥ tog vi en liten "omväg", det blev inte populärt hos frugan när jag pratade värmesystem med han nÃ¥gra timmar... Killen blev ju glad iaf.  Thumbsup

[Smurfen.]

Eller så köper du en Baxi då håller keramiken länge men är dyr att byta tror min gick på 4000kr men har nog eldat närmare 500 m3 med den.