Ämne: Vilket borrdjup bör jag ha???

[Räknaren]

Det finns, som jag ser det, två sätt som ett hål kan bli för djupt på (bortsett från saltvatten och artesiskt vatten då):
1. Cirkulationspumpen för köldbäraren orkar inte hålla uppe ett bra flöde. Kan lösas med grövre slang (tyvärr dyrt verkar det).
2. På sommarhalvåret kan det bli start och stopp varenda gång nån öppnar en varmvattenkran för huset drar så lite värme. Men det problemet har man ju under sommaren med alla pumpar med små VV-beredare. Funderar på att sätta in lite solpaneler eftersom jag redan har en stor ackumulatortank. Då kan jag stänga VP under sommaren.
Eftersom jag har granit under gräsmattan så blir det nog inte så djupt hål ändå. Avgörande är egentligen om det är torrt eller strömmar grundvatten igenom berget. Står vattnet stilla eller är frånvarande så kan man pumpa ner värme under sommaren, flödar det grundvatten behövs det inte. Tyvärr lite svårt att veta innan man borrat:-(

[Hiller]

En installatör sa att det går bra att borra även där det saknas vatten (typ billingen i Skövde) han sa att dom fyller hålet med vatten efter de borrat... hur funkar det?

[25fOCUS]

En installatör sa att det går bra att borra även där det saknas vatten (typ billingen i Skövde) han sa att dom fyller hålet med vatten efter de borrat... hur funkar det?

Ja under förutsättning att hålet är till 100% torrt och berget tätt , men då ska man
en väldig tur    ( eller otur )    med hÃ¥let , vi har borrat för VP 100m det var inte en mililiter i hÃ¥let , fyllde med vatten det stod kvar , tur för kunden annars springa
och fylla pÃ¥    men det händer inte i flesta fall

[Rickard]

Om borrhålet är torrt så är det väl i de flesta fall ett bevis på just att berget är helt tätt, annars skulle det finnas grundvatten där.
För det finns väl ingenstans i Sverige där grundvattnet ligger på under 100 meters djup?

När det gäller borrdjupet så ÄR det så Hiller, att det går inte få en 100% korrekt beräkning eller sanning som säger vad som är bäst i varje enskilt fall.
Borrdjupet beror på:

1. Bergart (Det vet man inte innan man borrat och analyserat resultatet, och den analysen görs nog aldrig annat än genom en grov uppskattning genom att titta på borrkaxet)
Det kan skilja så mycket som från under 2 (lera eller lerskiffer) till över 6 W/mK (Kvartsit) för Lambda i berg.
I de flesta dimensioneringsprogram räknar man med 3.0 som ett schablonvärde, men t.ex. granit har 3.46 W/mK och gör att man kan borra rätt mycket mindre djup jämför med kalkylerna som baseras på 3.0 W/mK.

I En kalkyl jag gjorde baserad på 25 000 kW i stockholm, med en 10 Kw värmepump att borrdjupet skulle vara 154 meter med 3.0 W/mK (kyleffekt 45 W/meter) och 130 meter med granit (3.47 W/mK) (50 W/m kyleffekt).
Lägger man sig på en kyleffekt på 30W/meter så är man som regel duktigt på säkra sidan, men som sagt, det beror på många faktorer.

2. Hur långt till berggrunden?
Borrhål ovan berg, men vattenyllt, brukar man kunna tillgodoräkna sig som "aktivt borrdjup" med ca 1/3-del av hål i berg.
Har du borrat 200 meter och det är 30 meter ned till berg (men vattenfyllt) så har du bara 180 meter aktivt borrdjup.

3. Finns det vatten som strömmar genom borrhålet, och då helst in/ut på olika djup, så tillförs värme i snabb takt, ett sånt hål kyls inte nämvärt över tid.

4. Står vattnet still, då kyls det mer över tid, och är känsligare för om grannarna också borrat.

5. Ligger grundvattnet djupt, så kanske du inte alls kan tillgodoräkna dig de första 10 metrarna av hålet

Så, lita på mig, du KOMMER inte att få ett svar som kan göra dig 100% säker på vilket borrdjup du bör ha.
Det man kan vara relativt säker på är att det är OK med 30 W kyleffekt/meter borrhål, ligger du där och har normal bergart så skall det funka bra.
VET du att det är granit så är 40 w/meter ingen fara i normalfallet, om ingen av de andra 4 punkterna ovan sticker ut på ett negativt sätt.

När det gäller tanken, så skulle jag dra rör så att jag kunde växla mellan inkoppling 1 och 3 om jag märkte att det fanns behov (om knäppningar uppstår).
Har du inga knäppningar så är annars sätt 1 effektivare för verkningsgraden.

[Hiller]

VÃ¥r berggrund

[Rickard]

granit och gnejs har båda 3.47 W/mK

[Räknaren]

Rickard, dessa 30 eller 40W/m, vilken tid ska de räknas över? Med en inverterpump är det ju inte långa tider man ligger på toppeffekt, å andra sidan blir väl hålet kallt om man håller på och tar ut nära max under flera dagar eller veckor i sträck en kall vinter?

[Rickard]

Tror inte att detta är en exakt vetenskap.
Tittar man på Nibes kalkyler så står det i kalkylen t.ex.
Värmepumpens uteffekt vid DUT: 7.2 kW (på en 10 kW maskin)
"Specifikt effektuttag" på borran anges vara 50 W/m. (Granit som bergart valt)

Om COP vid DUT (55 grader på framledningen) är runt 3.0 så är kyleffekten 4800 W
Deras rekommenderade borrdjup är 130 meter.
4800 W / 130 meter blir 36.92 W/meter.

Räknar man istället effekten vid +35 på fram så ligger den på ca 10 kW med COP ca 5, alltså 8 kW kyleffekt eller 61.5 W/meter.

Så exakt hur de gör sina beräkningar vet jag inte.
Kanske är det ett viktat värde där de tar hänsyn till graddagar, vilket genomsnittlig framledningstemp och KB-temp som det ger, och räknar fram 50 W/meter från detta.

Nibes beräkningar för borrhål brukar vara baserade på -0.5 grader KB-medel
I denna kalkyl som jag hänvisar till hade jag ökat detta riktvärde till +-0 grader inkommande KB medel.

Jag kan inte heller definiera vad KB-medel betyder, men det är väl rimligt att anta att det är genomsnittliga tempen på inkommande KB sett över hela säsongen.
I praktiken kanske det ger -2 som mest. 

Ändrar jag börvärde för KB-medel till +2 grader så vill kalkylprogrammet att det borras 190 meter.
Specifikt effektuttag blir då 39 W/m.

Ändrar jag till +4 på KB-medel så blir det 277 meter borrdjup, 29 W/meter

[ace]

Jag vet inte om det programmet är åtgärdat, men många slutade använda det för alla buggar.
Förr så sjönk energibehovet om man höjde inomhustemp i programmet, för att nämna en av alla buggar

[Rickard]

Provade göra en kalkyl i dera senaste webbaserade, och det gav 137 meter borrdjup med samma förutsättning.
49 W/meter.
Men i detta program som blinkar "49" rött för att indikera att det kanske är för hög effekt/meter.
Frågan man kan ställa sig är varför de inte ändrar programmet istället för att det skall larma?

Det jag vill komma fram till är att det är små skillnader, jag tror inte att det är orimliga borrdjup som föreslås med de förutsättningar som givits.
Så att skylla resultatet på buggar känns inte riktigt relevant.

Sen kanske andra tillverkare har inkommande KB-min istället för medel i sina program (det hade jag gärna velat ha istället för KB-medel) och lite andra formler, men i huvudsak så tror jag nog att programmet stämmer.

[25fOCUS]

Bästa sättet att räkna på borrdjup utan att ta hänsyn till en massa parametrar hit och dit
som framförs av olika fabrikanter ,
Vad behöver du för att hÃ¥lla huset varmt vid DUt  + VV   X antal KW
GÃ¥ aldrig över  35W /m   dÃ¥ kallnar hÃ¥let kanske av sÃ¥ det blir minus pÃ¥ KB inget bra dÃ¥lig
verkningsgrad , VP ska aldrig gÃ¥ under  + grader , kan finns hÃ¥l som tÃ¥l lite över uttaget
men det vet ingen förän hålet är där , så dags då , svarte petter kom in
Därefter kolla vad det finns för VP  som kan passa till det , där finns det inte sÃ¥ mycket
att missa på

[Hiller]

Enligt en borrare gick gränsen på 40mm slang vid 260m när det gäller tryckfall, fixar 40mm så pass djup borra? Eller hängde det på pumparna och hur stora värmeväxlare de har?

[Räknaren]

260m låter optimistiskt. Nibe säger 200 och man kanske kan plussa på en aning. Daikin säger 230, möjligen 240 m (frågat per telefon). Det beror på cirkulationspumpen. Men det finns också en ekonomisk aspekt, det är den jag har grunnat på på sistone: med större djup följer mer tryckfall och cirkulationspumpen drar mera ström (och slits kanske ut snabbare). Det kan vägas mot att man får upp aningen högre temperatur på köldbäraren. Nånstans når man gränsen att energiutbytet blir sämre. Det vill man inte betala extra för, tvärtom bör man nöja sig tidigare.
Om man har stort värmebehov så är alternativen att byta till en kollektorslang på 45 mm, då klarar man 260 m utan problem. Men den slangen är dyrare, jag har fått en prisuppgift på 30kr/m extra, + moms. Förmodligen per meter borrhål för den enda slang jag sett på 45 mm är en turboslang som säljs dubbel med påsvetsat u-rör. Prisskillnaden var mot 40mm turbo om jag förstod rätt.
Eller så borrar man två hål.

[25fOCUS]

Hej räknaren
När jag hade borrat och satt ned slangarna tänkte jag till , vad händer slangarna när man släpper ner dom , jo dom skruvar på sig och ligger tät emot varandra , så jag ryckte upp igen
och koppla distanser på varje meter , nu är dom ca 35 mm från varandra och fullt med vatten runt , finns snäppfästen GF som jag svetsade ihop med en gammal spisplatta , samma princip
som svetsning av plastslang , tror inte att det är fel med avstÃ¥nd mellan dom , men kan inte svara pÃ¥ verkningsgrad hos mig , dÃ¥ nÃ¥gon mätning  inte  har utförts före eller efter det jag gjorde  , men jag har varmt in pÃ¥ KB

[Rickard]

260m låter optimistiskt. Nibe säger 200 och man kanske kan plussa på en aning. Daikin säger 230, möjligen 240 m (frågat per telefon). Det beror på cirkulationspumpen. Men det finns också en ekonomisk aspekt, det är den jag har grunnat på på sistone: med större djup följer mer tryckfall och cirkulationspumpen drar mera ström (och slits kanske ut snabbare). Det kan vägas mot att man får upp aningen högre temperatur på köldbäraren. Nånstans når man gränsen att energiutbytet blir sämre. Det vill man inte betala extra för, tvärtom bör man nöja sig tidigare.
Om man har stort värmebehov så är alternativen att byta till en kollektorslang på 45 mm, då klarar man 260 m utan problem. Men den slangen är dyrare, jag har fått en prisuppgift på 30kr/m extra, + moms. Förmodligen per meter borrhål för den enda slang jag sett på 45 mm är en turboslang som säljs dubbel med påsvetsat u-rör. Prisskillnaden var mot 40mm turbo om jag förstod rätt.
Eller så borrar man två hål.

De flesta cirkulationspumparna drar faktiskt lite mindre ström vid högt tryckfall/lägre flöde.
Det är nämligen det arbete de utför som ger strömförbrukningen, ju mindre de pumpar desto mindre ström drar dom.
Det kan skilja rätt mycket mellan olika pumpmodeller, men generellt gäller att ju lägre flöde desto lägre effektförbrukning.

Jag har 500 meter markkollektor till min värmepump.
Det funkar till en 8 kW värmepump, ger ca 5 graders deltaT som mest, och runt 3 grader vid tappvarmvattenvärmning när kyleffekten är lägre.

Med högre effekt än 8 kW är det nog tveksamt att man skall ha mer än 500 meter kollektor totalt.

Hej räknaren
När jag hade borrat och satt ned slangarna tänkte jag till , vad händer slangarna när man släpper ner dom , jo dom skruvar på sig och ligger tät emot varandra , så jag ryckte upp igen
och koppla distanser på varje meter , nu är dom ca 35 mm från varandra och fullt med vatten runt , finns snäppfästen GF som jag svetsade ihop med en gammal spisplatta , samma princip
som svetsning av plastslang , tror inte att det är fel med avstÃ¥nd mellan dom , men kan inte svara pÃ¥ verkningsgrad hos mig , dÃ¥ nÃ¥gon mätning  inte  har utförts före eller efter det jag gjorde  , men jag har varmt in pÃ¥ KB

Finns tester gjorda med din typ av lösning där man har så pass "tuffa distanser" att slangen trycks ut mot berget, det ger påvisbart högre kyleffekt, så det du gjort med dina distanser är säkert bra.