Har också en fråga om kondenseringshistorian.

Om man har separat varmvattenberedare och kör en oljepanna dockad mot en värmepump och flytande kondensering, bör det inte vara någon skillnad i förbrukning gentemot en elpanna frånsett ev. värmeförluster via höljet.

Alltså man kan väl köra antingen fast eller flytande kondensering på en oljepanna, då man använder den som ack. Ingen skillnad gentemot en el-mackapär.
Ska även varmvatten beredas lär en modern elpanna vara mer ekonomiskt....Eller beror det bara på höljets isoleringsgrad??

Det var någon här i en annan tråd som hört att man kunde öka besparingen med 30 % om man valde flytande kondensering istället för fast kondensering. Att verkningsgraden blir bättre med flytande är helt klart men så stora skillnader som sagts ovan verkar orimliga.

Här är min egen besparing med fast kondensering, sedan ett och ett halvt år tillbaks kör jag en 2020-10 mot elpanna med fast kondensering, panntempen ligger på ca 51 . Med enbart elpanna var förbrukningen tidigare ca 37000 KWh inkl hushållsel och ca 30500 KWh exkl, nu är årsförbrukningen ca 18300 KWh inkl HH, utan HH ca 11800 KWh. Det ger en besparing på värme och varmvatten på ca 61 %.

Skulle vara roligt att testa vad skillnaden hade blivit i mitt fall med en VVM300 och flytande kondensering, högst några procent tror jag.

Om man kör fast kondensering mot en gammal olje eller elpanna som inte är anpassad för värmepumpsdrift jämfört med en värmepumpsanpassad elpanna med flytande kondensering, då kan nog skillnaden bli större, men ändå inte så mycket som 30 %.

/preset

Hur funkar en vedpanna med flytande kondensering 

iofs brukar väl såna pannor arbeta mot en inre tank.

Förr i världen fanns det ju dock tillochmed vedpannor som eldades mot flytande kondensering.

Från FAQ :

Fast kondensering
Fast kondensering innebär att värmepumpen värmer ett värmemagasin (vanligen en ackumulatortank) till en i förväg inställd (hög) temperatur. Denna temperatur är under större delen av året betydligt högre än vad som krävs för det värmebehov som för tillfället behövs. Radiatorkretsen kopplas till ackumulatorn via en sk shunt som reglerar ut rätt temperatur till radiatorerna. När temperaturen i ackumulatorn sjunkit till ett lägsta värde startar värmepumpen igen och höjer temperaturen till det inställda värdet. Fast kondensering var tidigare vanligt vid dockning av värmepumpen till el och oljepannor då dessas reglersystem då kunde användas.

Flytande kondensering
Normalt ordnas flytande kondensering så att värmepumpen startar och stoppar "runt" ett av reglerdatorn framräknat börvärde (baserat på utetemp).
Numera används nästan uteslutande sk flytande kondensering i värmepumpssammanhang. Denna metod bidrar till klart förbättrad verkningsgrad. Eftersom verkningsgraden hos värmepumpen sjunker i takt med att temperaturen ut ökar så strävar man efter att inte producera varmare vatten än vad effektbehovet kräver. I ett system med flytande kondensering arbetar värmepumpen normalt direkt mot radiatorkretsen och ingen ackumulator behövs om vattenvolymen är tillräckligt stor. Nackdelen med flytande kondensering är att tappvarmvattenproduktionen blir lite knepigare men detta uppvägs av den energibesparing som görs. Flytande kondensering används numera även vid dockning då värmepumpens styrsystem ersätter eventuellt existerande shuntstyrning.
Förhoppningsvis kommer så småningom värmepumpar för Vätske/Vatten att ha varvtalsstyrda kompressorer som kontinuerligt ge den effekt som krävs i varje enskild stund. Moderna s.k. inverterstyrda luft/luft-värmepumpar har redan idag den funktionen och det gör att de alltid arbetar med optimalt varvtal samt levererar den effekt som krävs för att hålla huset varmt - varken mer eller mindre

Det är alltså uppvärmningstemperaturen, som är fast respektive flytande.

//Ronnie

Jag undrar vad som menas med Fast eller flytande kondensering kan någon ge mej en förklaring på skillnaden
har själv en 2020-8 med EVP270 vad är det? b00k