Två arbetare som dog av trauma vid explosionen. Och ett antal dog i samband med evakueringen.
Sex fick signifikanta stråldoser, men ingen har blivit sjuk eller dött av strålning.
Betydligt fler bedöms ha dött över tid om Japan använt fossila bränslen istället för kärnkraft.
Man har nu ersatt alla stoppade reaktorer med importerad gas.
20000 dog av jordbävningen.
https://en.wikipedia.org/wiki/Fukushima_Daiichi_nuclear_disaster_casualties

Finns bara ett exempel på denna "totala ödeläggelse" (som är ett hjärnspöke) och det är Tjernobyl. Som är undantaget som bekräftar regeln.
Om hundratals dött och skadats i vindkraftsrelaterade olyckor och ingen, med undantaget Tjernobyl, dött eller skadats i kärnkraftsrelaterade olyckor, så är det väl så. Statistiken är offentlig. Problemet är hur den förmedlas av media.

Du har redan glömt Fukushima?

Det är ju dock lite skillnad på om 2-3 st stryker med pga extrem otur när ett lossnat vindkraftsblad trillar ner där de vistas, och den totala ödeläggelse och personskador som ett rejält reaktorhaveri kan ställa till med.
Därav problemet med försäkringskostnaden för kk.

Effektskatten infördes när elpriserna var höga för att man då tyckte att ägarna till kärnkraftverken gjorde för höga vinster. Man ville att en del av vad man kallade övervinsterna skulle indirekt komma konsumenterna till godo genom att de hamnade i statsbudgeten i stället för i ägarnas till kärnkraftverken bokslut. Nu när elpriserna har sjunkit har skatten tjänat ut sitt syfte. Det finns inte längre några övervinster att beskatta. Jag har väldigt svårt att se hur man kan kalla det för en subvention att avskaffa en sådan skatt. Med det sättet att resonera kan man lika väl hävda att varje skattesänkning är en subvention, att alla inkomster egentligen tillhör offentliga sektorn som i sin godhet låter oss behålla en del av dem.

El producerad i kärnkraftverk har beskattats sedan år 1984 och var från början en produktionsskatt. Under år 2000 omformades den till en effektskatt. Det innebär att skatten baseras på reaktorernas termiska effekt. Skatten är således oberoende av hur mycket el som produceras. Effektskatten uppgår från den 1 januari 2008 till 12 648 kr/MW och månad, vilket motsvarar i genomsnitt cirka 5,5 öre/kWh. Om en reaktor varit ur drift under en sammanhängande period av mer än 90 dygn, får avdrag göras med 415 kr/MW för det antal kalenderdygn som överstiger 90. I förslaget till vårändringsbudgeten finns förslaget att höja effektskatten med 17 procent från den 1 augusti 2015, vilket innebär att effektskatten stiger med nästan 300 miljoner kronor under år 2015. Under år 2015 väntas effektskatten därför inbringa cirka 4,7 miljarder kronor till statskassan." Går att läsa här.
http://www.svenskenergi.se/Elfakta/Elpriser-och-skatter/Skatter-och-avgifter-pa-produktion/
Kärnkraftsbolagen säger själva att efektskatten som står för ca: en femtedel av produktionskostnaden av elen inte är avgörande för nedläggningen av kärnkraften. Ett annat problem med kärnkraften är att kärnkraftsägarna bara är skyldiga att betala samhället 2 miljarder vid en eventuell olycka vilket inte räcker långt i dessa sammanhang och slutförvaringsfonden är underfinansierad vilket gör att vi får betala det som fattas vilket kan bli mycket.  Och läser man i Ny Teknik så ökar inte förtroendet för kärnkraften .
http://www.nyteknik.se/energi/komponenter-i-ringhals-kommer-fran-fuskande-stalgjuteri-i-frankrike-6574800

Vilka bolag på börsen är inne i det?
Jag har ju Hafslund i norge, men de har nog bara vanliga vattenkraftverk, trodde de hade vind, sol och vågkraft också,  men hittar inget om det på deras hemsida. 

Hur vi än vänder och vrider på det så kommer elproducenterna och nätbolagen att vara vinnarna, vill man säkra upp sig ekonomiskt skall man därför köpa aktier i energibolag.
Och bankerna.

OM man varit smart när man var ung skulle man sparat på sig några miljoner och levt på förräntningen som aktier långsiktigt ger.
Det måste vara den absolut bästa affärsiden. 

Men när det gäller kärnkraften så tror jag absolut att Löven kommer att fixa till så den blir kvar så länge den behövs, även om staten skall garantera bolagens ekonomi på något sätt, via skattesänkningar eller ersättning för kraftreserven.

Du får gärna förklara hur vi kan få effektbrist på sommaren om vi ersatt reaktorerna med lika mycket installerad förnybar effekt för vintertid.

Skulle ifall vara under avställningsperioder för reaktorerna, men de är ju borta i detta scenario.

Tanken är ju inte att laga mat med vp, utan att stänga av dem någon timme vid behov. ..
Är det inte eldningssäsong så lär väl inte Sverige riskera effektbrist?

Bigfoot:

Hur skulle det driva spisarna och industrierna?
Visst det sparar energi vid vissa tider och fördelar förbrukningen jämnare över dygnet.
Men det kommer inte att spara in 4 kärnkraftverk om man nu skall hårddra det.

Jag skrev den omtalade effektreserven. Den som av kk-kramare brukar anföras som argument mot att sol o vind på allvar skulle kunna ersätta den kära "baskraften".
VSB.

Fast jag ser hellre att vi satsar helt på förnyelsebart, och i så fall exporterar vårt utbrända kärnbränsle till länder som inte har samma förutsättningar som oss att vara självförsörjande på förnyelsebart.
De får mer än gärna bränna vårt avfall så det bara är livsfarligt i 300 år.
Och gärna så långt från Sverige som möjligt, jag fick nog av Tjernobyl, vill inte vara med om det igen.
Det var många älgar o renar som grävdes ned i marken här...
Vad vi och våra barn fått i oss står skrivet i stjärnorna.

Ja, frågan liknar den om Samerna och rennäringen, gruvnäring, skidanläggning, skoterturism o.s.v. skulle alldeles säkert generera mångdubbel mer ekonomiskt för landet än vad rennäringen gör...
Samma med fisket, det skulle vara en bra affär att förbjuda fisket efter lax i Östersjön, restaurera ett antal älvar, och utveckla fisketurismen istället, men även här finns grupper att människor som skulle bli av med sitt hävdvunna fiske i Östersjön, ingen lätt balansgång för våra politiker.

till Bigfoot:

Precis som Roland skriver så kommer även de som inte bryr sig att bli tvungna att anpassa sig, nu stramar hela världen upp sin flyktingpolitik, så det kommer att bli väldigt svårt att fly den dåliga miljö som fortsatt miljöförstöring orsakar.
Att bygga ny miljövänlig energiproduktion i länder som Sverige är ingen stor kostnad om bara energipriserna tilläts stiga.
Med dubbla priset på energi (där har vi ju varit redan utan att folk knorrade nämnvärt) så skulle det säkert explodera med olika typer av förnyelsebar energiproduktion.
Vem vet, blir elen nog dyr så kanske vi t.o.m kan bygga ny bättre kärnkraft om nu det är nödvändigt.
Om inte annat för att upparbeta det avfall som nu lagras ovan mark runt om i världen.

Vindkraftutbyggnaden har lett till överproduktion när det blåser sommartid.
När vår reservkraft läggs ner och antagligen också fyra reaktorer stängs får vi effektbrist, när förbrukningen är störst.
En regering som säkrar vårt effektbehov vore önskvärd.
Ännu bättre en politisk ledning som ser långsiktiga möjligheter till ren energiproduktion och export till länder som använder kol (Tyskland, Polen, Danmark, Baltstaterna).
Som VDn  för ASEA/ABB sa:
" I Sverige har vi ren, säker och billig el och vårt största problem är hur vi skall ta oss ur denna situation".

 överproduktion  är inget problem så länge vattenmagasinen inte är helt fulla  i hela landet.
Resten borde kunna hanteras med en intelligent omkonstruktion av det sjuka  spotsystemet till ett  lagrande system med vattenmagasinen som batteri.
   Rundstyrning med acktankar  på några hundra vp i skåne kan elliminera
större delen av effektreserven.

Om vi är självförsörjande på el på årets mest krävande dag så har vi de facto överskott alla andra dagar.
Sveriges toppeffektbehov borde bara vara en spotta i havet jämför med vad kontinenten kan leverera dessa få dagar.
Rejäl överledning från Tyskland vore därför en helt möjlig lösning om det skulle uppstå effektbrist under en handfull kalla dagar.
Effektbristen finns dessutom i södra Sverige, så ser man rent krasst på det hela så blir ju transporten och förlusterna rimligen mindre än om man kör vattenkraften i norr på max och skickar elen till Skåne.
Energipriserna behöver dessutom komma upp, dels för att jag satsat i aktier i den branschen  men även för att det skall bli mer intressant med de miljövänliga alternativen som MÅSTE ersätta både fossil energi och den farliga kärnkraften.

Lågt elpris betyder överproduktion.
Det betyder dock inte att det råder överproduktion alla dagar om året eller i alla elområden.

OT, men vill ni se fram emot en riktig botteninvestering så ska ni följa Västlänken  i Göteborg..(om den till äventyrs kommer att byggas)
Det är en pendeltågstunnel i leran, 11 övergångar mellan berg och kvicklera, rakt under centrala stan. Kanaler ska korsas m diken och  akvedukt.   ...  Fullvuxna träd ska flyttas i hundratal...
Beräknad kostnad är 20 miljarder i 2009 års penningvärde men   RRV har kommit fram till att kringinvesteringar på minst det dubbla krävs.
Något liknande har aldrig utförts, det närmaste man kommer  är Götatunneln,  med endast  2 övergångar och mindre djup, för bilar, i Götebeborg. Det var med stor tur man klarade det projektet.
Nyttan är extremt liten för den enda vi får är i princip möjlighet till genomgående pendeltrafik, och en station dit få pendlar in.

Syftet sägs vara att göra kollektivtrafiken attraktivare så den massiva bilpendlingen kan minska men tom  TRV räknar med att minskningen blir mindre än 1%... Vilket inte är så konstigt, de stora arbetslatserna ligger på helt andra ställen än dit tunneln går..
Politikerna slår ifrån sig och mumlar om visioner...

Googlar man kombinationen Botniabanan och ekonomi är de fem första rubrikerna på länkarna man får som resultat:
Botniabanan blev ett fiasko
Botniabanan dyrare än väntat
För dyrt köra gods på Botniabanan
Dyraste tåglinjen en flopp
Botniabanan - som Greklands ekonomi

Nja, Botniabanan ansågs enligt Riksrevisionsverkets rapport som samhällsekonomiskt tveksam på projekteringsstadiet när den skulle kosta 10 miljarder kronor. Citat från rapporten sid 10-11:
"Den totala kostnaden för att förverkliga Botniabanans trafikupplägg kommer att
uppgå till minst 26 miljarder kronor, vilket innebär att den är 140 procent högre än
vad som uppskattades inför beslutet om Botniabanan. Orsaken är dels att Banverket
i sin uppskattning utelämnade nödvändiga upprustningar och ombyggnationer i
kringliggande nät, dels att projekten i stråket kraftigt har fördyrats. Fördyringarna
beror både på ökade samhällskrav och på underskattade kostnader."

26 miljarder kr är mer än vad Öresundsbron kostade. Rapporten är så intressant att jag bifogar den.

Mer tveksamma satsningar är i så fall Botniabanan, och den våldsamt dyra tunneln genom Söderåsen.
Men int är det nå te bråk om, vi behöver satsa mycket mer på infrastruktur.
Både underhåll och nyproduktion.

Efter ha varit i kontakt med Trafikverket, Öresundsbrokonsortiets informationsansvarige och Svedab tror jag att jag har kommit underfund med hur det kommer sig att Rickard ”vet” att Öresundsbron har kostat skattebetalarna en massa pengar.

Öresundsbron började byggas 1995 och blev klar 2000. Den är lånefinansierad, bron och tillfartsvägar har byggts helt utan kostnad för svenska och danska skattebetalare. Däremot har svenska och danska staten garanterat lånen så det finns en risk att det kan bli kostnader i framtiden om trafiken minskar. Lånen för den svenska delen ska vara återbetalda 2034 för både bro landförbindelser. För den danska delen är det 2050 som slutår. Det var högre kostnader för landförbindelserna där pga närheten till Kastrup. 

Landförbindelserna på den svenska sidan hanteras av Svedab. På deras hemsida
(http://svedab.se/om-svedab/)  ser man vad som ingår i Svedabs del av Öresundsbroprojektet. 

När jag frågade Trafikverket om Trafikverket hade haft några kostnader för Öresundsbron svarade handläggaren att bron var lånefinansierad (den delen av svaret var i princip kopierat från Öresundsbrons hemsida) och avslutade med ”M.h.t. ovanstående har jag svårt att se kopplingen till av staten anslagsfinansierade projekt”. Det tolkar jag som att inga skattepengar har använts för bygget av bron. Både fråga och svar är diarieförda enligt konstens alla regler så svaret är att betrakta som Trafikverkets ståndpunkt.

Svedab har upplyst mig om att deras anläggningar är lånefinansierade, inga skattepengar har använts till landförbindelserna. Däremot går järnvägen på sträckan mellan trafikplats Petersborg  och trafikplats Lockarp mellan motorvägshalvorna. Motorvägen tillhör Trafikverket (dåvarande Vägverket). För att enklast genomföra bygget kom man överens om att Svedab skulle bygga motorvägen på Vägverkets uppdrag. Vägverket betalade Svedab för detta men det är att betrakta som att Vägverket lade ut arbetet till ett byggbolag vilket som helst.

Nu kommer den intressanta delen. Till att börja med gick tågen över bron österut genom Vintrie och anslöt till järnvägen som kommer från Trelleborg. Nu är det så att Malmö C är en så kallad säckstation, spåren slutar där. Det betydde att om tågen från Köpenhamn, som ska vidare norrut, ska stanna i Malmö C måste de köra en omväg söderut till Malmö C där man måste flytta loket till andra änden av tåget. Det tar uppemot 10 minuter och det vill man inte hålla på med om det är snabbtåg. Alternativet är att resande från Malmö C får åka till någon station norr om Malmö och kliva på där när tåget från Köpenhamn passerar.

Det måste ha gått Malmös ära förnär att rikets tredje stad hamnade vid sidan av detta projekt. Man började arbeta för det skulle byggas en tågtunnel, Citytunneln, under Malmö så att Malmö C skulle bli en genomfartsstation. 2005 beslutades det att tunneln skulle byggas och 2010 var den klar. Tunneln har egentligen inget med Öresundsbron att göra. Bron invigdes 10 år innan tunneln var klar och fungerade bra utan Citytunneln. Däremot förutsätter Citytunneln att Öresundsbron finns, utan den är tunneln meningslös.

Enligt svenska Wikipedia (bra artikel om Citytunneln med karta) trodde man från början att kostnaden för Citytunneln skulle bli 3,4 miljarder men den kom att kosta runt 9 miljarder varav Trafikverkets del blev 6 miljarder vilket måste ha varit ca 4 miljarder mer är vad man räknade med från början. Den höga kostnaden ledde uppenbarligen till att man fick dra ner på investeringar på annat håll t.ex. Rickards väg. Att Trafikverkets representanter vid mötet med Rickard skyllde på Öresundsbron kan ha varit av okunskap eller att man antog att Citytunneln var så okänd på Piteås breddgrader att man tog till något som förhoppningsvis var mer välbekant.

Att diskutera Citytunneln med Trafikverket verkar vara ungefär som att börja tala om rep i hängd mans hus. Det tog 13 dagar innan jag fick svar från Trafikverket (från Svedab och Öresundsborkonsortiet några timmar) och Citytunneln som jag specifikt hade frågat om nämndes överhuvudtaget inte i svaret.
 
Enligt en artikel i SvD (såg den också i DI) för en tid sedan kommer Öresundsbron att bli en kassako för staten. Bron kommer att vara betald 2034 men resenärerna kommer att få betala avgifter fram till 2050 då det tar så lång tid innan de danska landanslutningarna är betalda. I dagens penningvärde blir det 8,5 miljarder kronor. Till det kommer momsen på broavgifterna som hittills är ca 3,5 miljarder kronor men de intäkterna ska delas med Danmark.

Jag står fast vid att Rickard inte har behövt betala något för Öresundsbron. Däremot har en tågtunnel under Malmö kostat honom och oss andra en hel del.

Nu vill Vattenfall stänga ner ännu fler reaktorer. Är det för att trycka på eller?

Alla pratar om kol som enda alternativet, men smartare är väl isåfall naturgas, de få kalla dygn när hela landet fryser?
Det finns redan gas framdraget förbi Ringhals och Barsebäck.

Se även min nya omröstningstråd om kärnkraft!

http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php?topic=59848.msg625566#new