Ämne: Flödesriktning i radiatorn

[hplp]

Har jag missförstÃ¥tt, eller finns uppfattningen att radiatorvattnet  skall matas i botten och ut i toppen? 

[Rickard]

Jag har i alla fall inte den uppfattningen.

Varför ställs frågan?

[hplp]

Läste några innlägg där man kunde uppfatta det så. Men det var kanske bara jag som fattade fel.
Men tanken att göra det är ju frestande, hela radiatorn blir varm och det kan tyckas bra, men resultatet blir även en varmare retur.

[Rickard]

Mmm, om man saknar kännedom om hur man "värmeväxlar" så kan det kännas mer rätt att koppla in den underifrån och upp.

[hplp]

Precis, och det kändes rätt att ta upp det så att ingen klantar till det.

[Rickard]

Om man kopplar framledningen till botten så kommer det varma vattnet att ta enklaste vägen (som vanligt), enklaste vägen blir rakt upp, detta innebär att hela radiatorn inte blir varm och att returtempen blir hög.

Ansluter man framledningen till toppen av radiatorn kommer det varma vattnet att sprida sig först i horisontalplanet - för att det är enklaste vägen, sedan vertikalt i takt med att det kyls av och tvingas nedåt av flödet, detta medför en jämn spridning av värmen över hela radiatorytan även om den del som är närmast tillopp och utlopp blir liiiite varmare.

[hplp]

Allt är ju relativt, och vad gäller radiator beror det nog mycket på systemet. Mitt är av högtempstyp och egentligen inte lämpligt till vp. Men jag har ganska stort delta t mellan topp och botten. I gengäld har jag en riktigt kall retur. Kanske tid att omvärdera högtempsystemens användbarhet tillsammans med vp.

[Bertil]

Klassisk högtemp benämndes 80-60.

80 grader fram och 60 på returen, vid DUT.

Det passar inte tillsammans med en VP. men som tur var så snålade man aldrig på den gamla goda tiden!

Jag har själv 80-60 system från 1953, nu efter div tilläggsisolering är det suveränt tillsammans med en VP.

[tipo874]

Läste några innlägg där man kunde uppfatta det så. Men det var kanske bara jag som fattade fel.
Men tanken att göra det är ju frestande, hela radiatorn blir varm och det kan tyckas bra, men resultatet blir även en varmare retur.

Jag, och flera andra här, har erfarenhet av detta, och radiatorn blir inte jämnvarm om den kopplas med tilloppet i botten.    Bortre nedre kanten blir kall.

[pricken]

Intygar att det skiter sïg med tillopp i botten, hade hela systemet felkopplat ett tag. Efter omkastning med prioslang
så kunde jag gå ned från kurva 7 till 6 med bibehållen komfort.


Felkopplat = Skiljer sig kanske från system till system, men i mitt fall funkade då inte bra.....

[PerJ]

Hej,

Vattenfördelningen i en radiator jobbar till största delen med hjälp av densitetsskillnaden mellan varmt och kallt vatten. Varmt vatten är lättare än kallt. Det varma vattnet flyter in i toppen på radiatorn och sprids i överkant. När det kyls av så sjunker det kallare vattnet ned genom radiatorn. Radiatorn i sig har i princip inget tryckfall.

Kopplar man inloppet i botten och utloppet i toppen så finns stor risk att det varma lätta vattnet som kommer in i radiatorn direkt stiger upp i de första kanalerna och sedan lämnar radiatorn. Har varit med om att ganska långa radiatorer (> 1,5 meter) endast blivit varma de första 15 centimetrarna för att resterande del vara iskalla är de varit felkopplade. (förvånansvärt vanligt fel i fastigheter...)

De flesta underkopplade radiatorerna har en stigarledning för inkommande varmvatten som går upp i toppen.

PerJ

[svenske kocken]

Jag vill bara påpeka att det kan finnas undantag.
Mina raddar består av en slinga som går fram och tillbaka ett antal gånger, rören sitter inpressadeo lammeller som går från topp till botten och värmeavgivningen sker i huvudsak via lamellerna.
Den lilla vattenmängden i raddarna samt konstruktionen gör att det inte kan bli någon skitning och då har det bara marginell betydelse hur man kopplar in dem.

[PerJ]

Jag vill bara påpeka att det kan finnas undantag.
Mina raddar består av en slinga som går fram och tillbaka ett antal gånger, rören sitter inpressadeo lammeller som går från topp till botten och värmeavgivningen sker i huvudsak via lamellerna.
Den lilla vattenmängden i raddarna samt konstruktionen gör att det inte kan bli någon skitning och då har det bara marginell betydelse hur man kopplar in dem.

Du har rätt, det finns alltid undantag, tex Gustavsbergs HE-radiatorer, urk

PerJ

[Jocke montör]

Radiatorventiler av modern typ är konstruerade för en flödesriktning, vänder man på riktningen så kan dom börja självstänga.

Oftast så kan man prova att trycka in pinnen på radventilen, hörs det ett "klonk" nä den är intryckt så brukar det tyda på att det går åt fel håll.

Gamla självcirkulationsgrejer har så bra flöde så där kan det vara riktigt svårt att avgöra om det går åt rätt håll.

Visst, sen finns det vissa konvektorer, kamflänsradiatorer och dylikt som kan kopplas annorlunda.
Men på radiatorer så ska tiloppet vara i toppen och retur i botten.