Skrivet av: Rickard
« skrivet: 23 september 2015, 07:55:51 »Jag skulle personligen aldrig sätta in någon styrning i huset om jag gjuter in slingorna i sulan, du kan säkert hitta andra som skulle göra det.
OM det skulle visa sig nödvändigt med styrning i vissa rum kan du alltid komplettera m ed en liten reglercentral och ett fåtal trådlösa termostater i efterhand.
Risken med den där typen av styrning i ingjuten golvvärme är att den värme som tillförs nattetid när det är kallt avges först under förmiddan när solen börjar värma och då griper termostaterna in och sänker värmen i sulan. På kvällen/natten när det åter blir kallt ute är sulan kall, och värmepumpen börjar värma igen - nu mot fullt öppna rumstermostater - men man hinner trots detta få kallt inne.
På morgonen är golven varma, och rumstempen stiger, och solen värme - och termostaterna stänger igen...
När det gäller kollektorn:
Sjövärme är antagligen väldigt bra ur effektivitetssynpunkt (har ingen gen erfarenhet) men med tanke på att det ofta bildas is på dem (därav vikterna) så skulle det förvåna mig om man får flera plusgrader in under vintern.
En gammal våt sjöbotten är nog nästan lika bra vintertid.
Sommartid torde dock sjövärme vara överlägset, men då har man ju som regel liten förbrukning.
Ett dilemma för dig är dessutom det lilla energibehovet som blir i ett nybygge.
Jag har räknat med 35 w/m2 på 200 m2 och det ger ett effektbehov på ca 7 kW som mest.
17800 kWh/år för värme och tappvarmvatten.
OM man sätter som mål +1 grader på inkommande KB-medel så behöver du bara ca 235 meter kollektor...
Du kommer dig alltså inte ens ned till sjön innan du skall vända.
Lägger jag in sjövärme med samma siffror i övrigt så skulle du klara dig med 100 meters kollektor...
Siktar jag på 3 graders inkommande KB-medel och sjövärme så säger programmet 217 meter...
Skulle du lägga totalt 400 meter i mark/sjöbotten så blir inkommande KB-medel 2,42 grader.
Jag gissar att 400 meter kollektor, varav 150 meter i havet skulle ge dig ca 4 grader på inkommande KB-medel (Går inte räkna på i programmet) så en vinst på ca 1.6 grader i snitt, runt 5% besparing på den förbrukning du annars skulle haft (3881 kWh/år) för att värma. Det vill säga att du sparar ca 194 kWh/år på att förlägga de sista 150 metrarna av kollektorn i vatten istället för i sjöbotten/mark.
Jag rekommenderar 400 meter kollektor oavsett val, det ger dig en mycket framtidssäker kollektor, om du skulle bygga ut eller vilja ha en pool t.ex.
Min bedömning är dessutom att det blir så pass mycket dyrare att fixa vikter till kollektorn att du aldrig tjänar in de där pengarna som du kan spara extra på att lägga kollektorn delvis i sjön.
Har du designat golvvärmen så du vet vilka flöden slingorna skall ha, hur många slingor, vad blir totala flödesbehovet?
Hur många fördelare?
Flöde/fördelare?
OM det skulle visa sig nödvändigt med styrning i vissa rum kan du alltid komplettera m ed en liten reglercentral och ett fåtal trådlösa termostater i efterhand.
Risken med den där typen av styrning i ingjuten golvvärme är att den värme som tillförs nattetid när det är kallt avges först under förmiddan när solen börjar värma och då griper termostaterna in och sänker värmen i sulan. På kvällen/natten när det åter blir kallt ute är sulan kall, och värmepumpen börjar värma igen - nu mot fullt öppna rumstermostater - men man hinner trots detta få kallt inne.
På morgonen är golven varma, och rumstempen stiger, och solen värme - och termostaterna stänger igen...
När det gäller kollektorn:
Sjövärme är antagligen väldigt bra ur effektivitetssynpunkt (har ingen gen erfarenhet) men med tanke på att det ofta bildas is på dem (därav vikterna) så skulle det förvåna mig om man får flera plusgrader in under vintern.
En gammal våt sjöbotten är nog nästan lika bra vintertid.
Sommartid torde dock sjövärme vara överlägset, men då har man ju som regel liten förbrukning.
Ett dilemma för dig är dessutom det lilla energibehovet som blir i ett nybygge.
Jag har räknat med 35 w/m2 på 200 m2 och det ger ett effektbehov på ca 7 kW som mest.
17800 kWh/år för värme och tappvarmvatten.
OM man sätter som mål +1 grader på inkommande KB-medel så behöver du bara ca 235 meter kollektor...
Du kommer dig alltså inte ens ned till sjön innan du skall vända.
Lägger jag in sjövärme med samma siffror i övrigt så skulle du klara dig med 100 meters kollektor...
Siktar jag på 3 graders inkommande KB-medel och sjövärme så säger programmet 217 meter...
Skulle du lägga totalt 400 meter i mark/sjöbotten så blir inkommande KB-medel 2,42 grader.
Jag gissar att 400 meter kollektor, varav 150 meter i havet skulle ge dig ca 4 grader på inkommande KB-medel (Går inte räkna på i programmet) så en vinst på ca 1.6 grader i snitt, runt 5% besparing på den förbrukning du annars skulle haft (3881 kWh/år) för att värma. Det vill säga att du sparar ca 194 kWh/år på att förlägga de sista 150 metrarna av kollektorn i vatten istället för i sjöbotten/mark.
Jag rekommenderar 400 meter kollektor oavsett val, det ger dig en mycket framtidssäker kollektor, om du skulle bygga ut eller vilja ha en pool t.ex.
Min bedömning är dessutom att det blir så pass mycket dyrare att fixa vikter till kollektorn att du aldrig tjänar in de där pengarna som du kan spara extra på att lägga kollektorn delvis i sjön.
Har du designat golvvärmen så du vet vilka flöden slingorna skall ha, hur många slingor, vad blir totala flödesbehovet?
Hur många fördelare?
Flöde/fördelare?