Drivström 36 kWh (150 dagar/år)
säg 3 graders positiv påverkan i snitt under den perioden.
det ger ca 3% högre COP/grad.
Om tappvattenförbrukningen under den perioden är runt 1750 kWh så krävs ca 583 kWh till värmepumpen.
9% effektivare drift på värmepumpen gör att man sparar ca 52 kWh under perioden.

Skulle man gud förbjude köra den vanliga cirkulationspumpen (100W?) för att värma brine så skulle det vara en gigantisk förlust.
Redan om cirkpumpen drar 20 W istället för 10W kan det bli förlust.

Jag håller med Roland, det är ingen större ide, och framförallt, det lönar sig knappast att investera i någon hårdvara som skall återföra energin.

Nu hjälper ju frånluftsåtervinningen till lite hela året, så visst blir det en större besparing än några tiotal kWh/år, men det är mer eller mindre meningslöst.

Har för mig att brine tempen ligger ca 1,5-2 grader varmare under kallaste delen av vintern. Under dom 150 dagarna lär ju vp gå en del för värme också i alla fall där jag bor.

Drivström 36 kWh (150 dagar/år)
säg 3 graders positiv påverkan i snitt under den perioden.
det ger ca 3% högre COP/grad.
Om tappvattenförbrukningen under den perioden är runt 1750 kWh så krävs ca 583 kWh till värmepumpen.
9% effektivare drift på värmepumpen gör att man sparar ca 52 kWh under perioden.

Skulle man gud förbjude köra den vanliga cirkulationspumpen (100W?) för att värma brine så skulle det vara en gigantisk förlust.
Redan om cirkpumpen drar 20 W istället för 10W kan det bli förlust.

Jag håller med Roland, det är ingen större ide, och framförallt, det lönar sig knappast att investera i någon hårdvara som skall återföra energin.

Nu hjälper ju frånluftsåtervinningen till lite hela året, så visst blir det en större besparing än några tiotal kWh/år, men det är mer eller mindre meningslöst.

Meningslöst - är inte det att ta i?  Olika borrhål återhämtar sig väl olika väl under sommaren?
Kan man värma hålet med energi från solfångare skadar det väl inte iaf...

Det är inte att ta i. Från mitt borrhål har det varje vinter sedan 2002 tagits ut ca 15000 kWh värme. I slutet av sommaren är det nu högst en halv grad kallare än 2002. Hade jag varje sommar tillfört 15000 kWh värme så att nettouttaget sedan 2002 var noll skulle jag ha haft ett borrhål som var ca en halv grad varmare. Vad är vinsten med det? Lägg därtill att det kostar elenergi att få ner värmen i borrhålet. Det är en förlustaffär att försöka ladda borrhål sommartid.

Att pumpa ner värme på sommaren är meningslöst. I september när det är dags att börja värma huset kommer borrhålet att ha värmts upp ändå.

Meningslöst - är inte det att ta i?  Olika borrhål återhämtar sig väl olika väl under sommaren?
Kan man värma hålet med energi från solfångare skadar det väl inte iaf...

Att man isolerar rören ut till borrhålet beror dels på att man inte vill att de ska kyla marken nära husgrunden så att marken inte fryser där. En annan orsak är att ofta gräver man ner slangarna så grunt att de skulle kylas vintertid. Markvärmeslangar brukar grävas ner en meter.

Permafrost är tjäle året runt och det kan det aldrig bli frågan om.

Är berget +5 och det är is runt slangen kommer det att ske en värmetransport till slangen. Förutsättningen för att is ska bildas runt slangen är att köldbäraren i slangen har så låg temperatur att den så att säga suger åt sig så mycket värme att vattnet runt slangen fryser. Din iglooliknelse är därför fel, en mer riktig variant är: Sätt dig ute när det är +20 grader och försök bilda en igloo runt dig med hjälp av kroppstemperaturen.   

Ja, men vad tänkte du göra åt det, det är ju det som är borrans hela uppgift, att ta värme ur berget, och det görs genom att sänka temperaturen närmast slangarna.
Har du is på både nedgående och uppgående slang även när det är plusgrader i luften så är temperaturen på brine på minussidan i hela systemet.
Det är ingen katastrof, men helst skall man ju borra så pass djupt att det aldrig frostar på inkommande ledning.

Ser jag rätt på bilden är det ju bara ena slangen som är påfrostad.

Bergvärme är huvudsakligen solenergi, så borran värms ju upp under sommarhalvåret.
Vid denna årstid är det som kallast.
Att det är lite is just i borrtoppen har ingen som helst betydelse.
Har man långt mellan hus och borra så kan man gärna lägga slangarna en bit ned i marken och med 1 meter mellan så fungerar den sträckan som jordvärme.

Det gör inget om det är is runt slangen. Vattnets funktion är att leda värme från berget till slangen. Vattnet kan ersättas med något annat som leder värme och is leder värme bättre än vatten.

Enligt Rolands tester på sin anläggning har deltaT ganska liten betydelse så länge man tar värmen från samma värmetag, alltså om man inte ändra borrhålets djup.
Det var väldigt marginella skillnader när han provade öka minska flöde/deltaT på sin anläggning.
Så min uppfattning är som Smurfens, det kostar nog mer att göra några åtgärder än vad du kan spara in, men rent principiellt hade det varit bättre att parallellkoppla när installationen gjordes, det hade om inte annat sparat lite drivström på cirkulationspumpen (1/4-del så stort tryckfall vid lika flöde vid parallellkoppling).

Tack för bra svar.
Varför är högt delta dåligt?
För en amatör som mig verkar det bra och att man då får ut mycket av hålet.
Eller är det så att man kyler ner hålet onödigt mycket?

Kan man inte bara öka cirkulationen i så fall om det är det som är mest negativt med seriekopplat?

Det ligger på -4,7 ut och +1 in just nu.

Upptäcket nu också då att hålen är kopplade i serie.
Frågan är om det är bästa sättet för dessa 150 meter hål.

Väldigt mycket is..