Sveriges största forum om värmepumpar!

---

Hej

Jag har för ett par år sedan konverterat mitt hus som då hade vattenburen golvvärme på bottenvåningen matat av en frånluftsvärmepump och elradiatorer på övervåningen till bergvärme som matar både golvvärmen och vattenradiatorer (14 st i fyra olika kretsar) på övervåningen.

Jag behöver en del klokskap och funderingar kring att få detta system i bra balans, och jag tycker inte att installatören och rörmockaren är vare sig särskilt kunniga eller intresserade av detta. Dom tycker väl det räcker att det blir varmt, men jag är mycket mer intresserad av att det blir optimalt och energieffektivt, och att alla flöden är i balans så jag kan köra systemet på lågt flöde, stor skillnad mellan framledning och retur och låga växlar på bergvärmepumpen.

Det finns ju många ställen att justera detta system på:
1.   Cirkulationspumpen i bergvärmepumpen (som kan köras antingen proportionellt mot hur hårt pumpen går, med min- och max, eller på konstant varvtal).
2.   Cirkulationspumpen i shunten (kommer lite frågor om den längre ner)
3.   MMA ventiler i alla element.
4.   Ballofixventiler på stammarna på alla radiatorslingor.
5.   Strypventiler på returen på primärsidan på shunten.
6.   Termostat (självverkande med dykrör) på shunten.
7.   Strypventil på sekundärsidan på shunten.

Systemet består av:
1.   Thermia Atlas 12
2.   14 radiatorer i tre kretsar
3.   Thermotec Shunt Mix M
4.   30 mm huvudstam från VP
5.   15 mm stammar för radiatorkretsarna (allt är tvårörssystem).
6.   LK golvfördelare med ställdon för 6 olika slingor i olika rum.

Jag har hittills kört systemet med strypventilen på primärsidan på shunten något strypt (gjordes vid installation). Shunten har ju sedan en fast framledningstemp. till golvvärmen som sedan reglas av ställdon om rumstermostater. Fyra av radiatorerna är i en krets som går till en uthyrningsdel av vårt hus, som är ovanpå ett isolerat men ej uppvärmt garage och ngt sämre isolerade väggar och tak (vilket togs höjd för vid dimensionering, gott om element i den delen). Övriga tre kretsar av radiatorer är på ovanvåningen som ligger ovanpå det uppvärmde betonggolvet på bottenplan. Jag har behöv strypa värmen på ovanvåningen i vår del (ej lägenhetsdelen) med termostaterna på elementen, då lägenhetsdelen har krävt högre framledningstemp för att hålla en bra inomhustemp.

Problemet är att jag upplever att systemet inte har varit i särskilt bra balans. Flöde och energi har inte nått ut till hyreslägenheten, framför allt vid mildare väder. Men värmekurva har behövt vara ganska dopad vid varmare väder, för att sedan vara mer ”standard” vid kallare väder. Jag tycker även att skillnaden mellan framledning och retur har varit för dålig (ca 4-5 grader). Jag har provat att dra upp cirkpumpen på VPn och då känns det som mer energi kommer ut till lägenheten, men då blir ju diffen mellan framledning och retur ännu lägre (3-4 grader) och verkningsgraden markant sämre. Jag tror att systemet beter sig bättre vid lägre utomhus temp för då jobbar VPn hårdare, och därmed går även VPns cirkpump hårdare och därmed blir flödet bättre ut i lägenheten.

Jag har nu provat att strypa dom 3 radiatorkretsarna med ballofixventilerna en hel del, och då får jag ett helt annat beteende. En diff på mellan 7-9 grader mellan framledning och retur, och det känns som att jag kan köra på lägre framledningstemp på lägenheten. Hela målet med min optimering är ju att radiatorkretsen till lägenheten skall gå med så låg framledningstemp som det bara går med bra inomhusklimat (20-21 grader), för om den gör det kommer det finns framledningstemperatur så det räcker och blir över till golvvärmen och övriga radiatorkretsar. Helt perfekt vore det så klart att ha alla radiatorkretsar i balans så att ingen radiator behöver strypas med termostat, och att det ändå blir lagom varmt i lägenheten men inte för varmt i övervåningen på vår del.

Så nu undrar jag lite kring era tankar och metoder för att balansera systemet riktigt bra. De verktyg jag har att tillgå är t ex IR termometer eller termometrar man kan sätta på rören. Samt ett antal uppkopplade trådlösa rumstermometrar att placera ut på olika ställen.

1.   Vad skall cirkpumpen i shunten stå på (P1 eller C1, se bifogade bild). Jag har läst på men blir inte klok. C1 verkar ju vara rätt för golvvärme, men jag tolkar det som golvvärme som styrs centralt med framledningstemperatur, inte som mitt system som styrs mer som en radiatorkrets med styrdon som öppnar och stänger olika kretsar. Då tror jag P1 är rätt? Har det någon betydelse för balansen i systemet för övrigt, eller påverkar detta endast sekundärsidan i shunten.
2.   Är det bra att köra med VPns cirkpump ställd som nu, att den varierar med vilken växel VPn går på? Eller skall jag hellre ställa den manuellt? Hur vet jag när det när lagom ställd, dvs. så att flöde når hela vägen ut i t ex lägenheten och dom andra kretsarna, men systemet går med så högt temperaturfallen mellan framledning och return som möjligt.
3.   Skulle det hjälpa att jobba med strypning av radiatorerna i dom 3 kretsarna som inte är lägenheten med MMA ventilerna? Jag tror inte det. För när jag reglerade dom med termostater gjorde det ju ingen skillnad, jag tror det beror på att det är 15 mm stammarna som behöver strypas, annars snurrar bara vattnet runt där istället för att pressas ut till lägenheten. Eventuellt kanske även 30 mm stammen behöver strypas något mer (genom primärdelens strypventil på shunten tänker jag) Vad tror ni? Eller är MMA ventilerna rätt väg att gå?
4.   Kan det fungera att arbeta med ballofixventilerna för att balansera detta, eller är dom för oexakta för att få bra balans i systemet? Skulle jag behöva någon from av flödesmätare och strypventil per radiatorkrets för att få till detta på ett bra sätt?

---

Hej,

Ser detta korrekt ut gällande framledningstempen?
Ska den öka när varmvattenproduktionen går?
Förstår jag det rätt att eftersom returtempen stiger i lika mycket som framledningen så skickar jag ut 58 graders vatten i golvvärmesystemet?

---

Hejsan! Tänkte höra om det är någon som har idéer om vad som kan göra att min rumsgivare?

Den visar visar i princip hela tiden 21.5 grader oavsett om temperaturen är lägre eller högre i rummet. Detta resulterar i att jag får fel temperatur på franledningen. Den funkade bra för 2 månader sedan och jag har inte ändrat något.

Försöker trimma in kurvan nu i vinter, men det e lite tokigt då jag behöver kurva 44+1 vid 0 till -3 utomhus för att hålla runt 21 grader inne. Men jag behöver ha kurva 42+1 nu när det är ihållande -10 grader ute
Så vore skönt om man kunde få rumsgivaren att fungera så man slipper ändra kurvan när vädret slår om.

---

Hej!

Ny kompressor från i år.
Senaste veckan har det till och från kommit oljud från värmepumpen. Låter då och då, håller ibland i sig och avtar olika fort. Ibland mer högljutt och ibland endast märkbart när man är i samma rum. Låter som något metalliskt som vibrerar eller stöter i något annat metalliskt.

Ljudet försvinner i regel om jag inaktiverar kompressorn.

Någon som vet vad det kan bero på? Kan det vara så enkelt att det helt enkelt är något som vibrerar mot plåten på värmepumpen och beroende på kompressorns effekt är det olika märkbart. Eller kan det vara något annat?

Se video https://streamable.com/164xr0
(Länken försvinner om ett par dagar)

---

Hej!

Har i ett försök att förstå avfrostningsproblematiken för F750/(och till vis mån F730) gjort ett litet experiment.

Har riggat en 650W elvärmare med 30W fläkt, (Bilema-byggfläkt) 1.5m ifrån F750, tryckt mot frånluftskanalen i värmepumpsrummet. 680W/(70 l/s × 1.2 g/l × 1 J/(g×K)) = 7.4°C temperaturhöjning.

Guess what, det stämmer nästan exakt på decimalen när jag kikar på frånluftstemperaturens höjning! (20.9°C -> 28.4°C)
Den höjningen gick snabbt, vilket var väntat, då den ligger i frånluftsflödet, innan det blir kallt, fuktigt och djävligt.

Däremot, förångargivaren, som kommer därnäst i luftflödet genom F750, tar typ 45 minuter på sig att bli 27.3°C.

Men, sorgebarnet, avluftsgivaren, BT21, seegar sig uppemot 26.9°C på 3h...

Jag vet att den sitter i ett smalt kopparrör som leder vattendroppar på BT21, varpå dess värden vanligen rör sig trögare än BT20(frånluftsgivaren) och BT16(förångargivaren). Samt att hela förångaren måste vara homogent varm, innan BT21 kan nå termisk jämvikt.

Nu till min frågeställning, varför når de ej samma temperatur efter t=oändligheten? Visst, BT16 är en enorm kylfläns, men jag tycker med mitt höga, varma luftflöde, så borde alla nå samma värde i slutändan enligt teorin.
Sen i praktiken så diffar ju alltid tempgivare sinsemellan, vilket är det jag vill komma åt!

Varför inte sätta en vridpotentiometer på B21, så man kan trimma till den litegrann, bara man vet vad man gör?
(Risk finns annars för permafrost på förångaren!).

Mitt andra experiment, är att relästyra biltemafläkten då det är dags för avfrostning (via kompressorns drivspänning->öppnande relä->värmefläkt i avluftskanalen).

Vet att en forummedlem byggde in en motorvärmare i frånluften som styrdes på detta sätt, men jag hittar ej den tråden ;(
Men det håller jag på experimentera med nu iaf.

---

Har en ecozenith i250 med ecoair 610.går på elpatron ofta trots bara några få minus.tvåplanshus från -46,160kvm totalt.kanske normalt,eller jag har nån fel inställning.Tycker ju värmepumpen borde klara mer sälv.bifogar bild på inställningar

---

Hej,

Jag är ny här på forumet och har en undring som ni kanske kan hjälpa mig med.  Jag har en IVT Greenline HTE9 Plus bergvärmepump som installerades 2004.  Flyttade hit till mitt föräldrahem 2016 som är ett tvåvåningshus + källare med 150 m2 bostadsyta.  Jag har aldrig haft problem med värmepumpen förutom byte av en shunt 2017.

I förra veckan märkte jag att expansionskärlet hade pajat.  Trycket var noll och vattnet rann igenom kärlet (sönderrostat).  Reparatören kom två dygn senare och bytte ut expansionskärlet (kostade allt som allt 4000 kr).  Jag fick efteråt lufta några element som inte fick tillbaka värmen.

Nu är värmen bra igen, 20-21 grader i rummen.  Däremot har elförbrukningen rusat i höjden.  Eleffekten är nästan 4 kW, dvs knappt 100 kWh per dygn.  Det är ovanligt mycket och högre än någon gång sedan 2015 som jag har data ifrån.  Visserligen är det kallt ute men det har ju varit kallare perioder än så de senaste 8 åren.

Häromdagen indikerades ett larm, Högt värmebärardelta T8/GT8.  Larmet försvann någon timme efter att jag kvitterat det.  Vet inte om den höga elförbrukningen har något med larmet att göra?  Expansionskärlets tryck har ökat och ligger på drygt 1.5 bar, i början av det röda området.  Kan jag och bör jag tappa ur vatten?

Jag har tummen mitt i handen men bör jag kalla hit reparatören igen och betala ca 4 papp för en åtgärd?

Undrar,

/Timo