0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Jag tycker köra vidare på gamla borrhålet vore spontant roligaste lösningen och komplettera med frånluftsåtervinning så får du ganska nära precis som du har det idag. Energin kommer ju trots allt från hålet när du har luftåtervinning idag.Har du fångat några köldbärartemperaturer någon gång över vinterhalvåret? Känns som en bra utgångspunkt om det är dåliga eller bra 52 meter.
Beroende på temperatur i ditt 52 meter aktiva borrhål kan du även som tillägg fråga på offerter att fördjupa det inkl ny slang ner i hålet.Kanske går det eller inte, fråga några stycken och ge dem samtidigt befintlig diameter.
Hej Börje och tack för ditt svar.Jag har frågat två borrfirmor om de borrar i befintligt hål men det gör de ej. Har du erfarenhet av att firmor gör detta? Vad ser du som den stora vinningen i att borra vidare i befintligt hål istället för att skrota befintligt hål och borra precis intill/där det blir smidigast?
Fördelen skall ju vara ett bättre pris och mindre grävande på din tomt.Borr firmorna vill ju självklart gärna fakturera fullt för ett nytt hål.Jag fick ringa runt till flera, sedan var det en erfaren med lång tid i branschen, som sa ja och till drygt halva priset ungefär. Om jag minns rätt var mitt ursprungshål 145mm, det underlättar om den nya borren får plats 😉Men kan ju vara speciellt i en rullstensås, och där kanske det rinner massor med vatten i marken som du nämner och då behöver du ju inte borra alls.
Hur har du tänkt göra med garaget? Långsiktigt är lämpligt att antingen installera en luftluftvärmepump där eller gräva kulvert till huset och dra in ett par vattenburna radiatorer. Det skulle givetvis påverka borrdjupet och valet av kapaciteten på värmepumpen. "Framledningstemperatur 55 grader vid DVUT" - Är det något du själv kunnat observera med egna ögon? (Enligt Boverkets tabell är DVUT för Karlskoga -18,5 °C men det kan skilja en aning mot leverantörernas dimensioneringsprogram). 1984 var precis i brytningstiden mellan elpannor med små smala värmesystem samt riktigt höga framledningstemperaturer och tiden då de första små värmepumparna för vanliga hus började lanseras på marknaden och det blev krav på lågtempererade värmesystem.
Hej! Har du bara typ +5 °C i garaget på vintern så är det inte så farlig el-bov men i längden vill man kanske ha mer för att bilen och annat ska torka upp snabbare och vara skön att sätta sig i. Ackumulatortank 800 lit ?? Förefaller onödigt i ditt hus eller garage. Precis, den framledningstemperatur som krävs i husets värmesystem för att klara att hålla 21 °C inne när det är de kallaste dygnsmedel på orten, vid DVUT. Karlskoga har DVUT -18,5 °C enligt Boverkets tabell: https://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/oppna-data/dimensionerande-vinterutetemperatur-dvut-1981-2010/ Man utgår från 1-dygnsvärdet när det gäller småhus. De är förhållandevis lätta. Stora flerfamiljshus är flerdygns. Ett värmesystem är lågtemp om den maximala framledningstemperaturen är 55 °C och returen då är runt 45 °C. I början av 80-talet var det elpannor som gällde och de kunde ha högtemp värmesystem 80°/60°. Då blir det svårt att få det fungera bra med värmepump utan att byta radiatorer och kanske vissa värmerör.Edit: Ser att du har hittat en nyare tabell över DVUT än den jag har! Den nya är visst från i mars i år. Temperaturerna har stigit lite grann.
Ett 1-bils varmgarage från 1984 uppskattar jag behöver minst 1,5 kW för att hålla +15 °C vid -16,1 °C ute. Det betyder i vart fall 3000 kWh/år direktverkande el. Med värmepump kanske 750 kWh/år.
Angående ack.tank så är det mer att den är gratis för min del. Kanske bara blir onödigt stora värmeförluster? Okej! Tack för förklaringen, då har jag ju definitivt lågtempsystem i huset vilket förenklar saker och ting för min del Sitter i skrivande stund och försöker få till lite siffror på en Bosch 6000serie 8kW-pump. Vad tror du om detta?Boschen jag kikar på har en verkningsgrad på 4,75 om jag räknar rätt (här har jag lite svårt att förstå vad jag ska gå på). Det står följande på teknisk fakta kring den.Värmeeffekt (B0/W35): 7,6 kWVärmeeffekt (B0/W45): 7,3 kWTillförd effekt (B0/W35): 1,6 kWTillförd effekt (B0/W45): 7,6kWJag tog 7,6/1,6 och fick då en faktor på 4,75. Men vad står B0/W35 respektive 45 för? Uppskattat energibehov ex hushållsel (värmeeffekt) : 27500 kWh (enligt firma då).Tillförd effekt blir då enligt mitt tankesätt: 27.500/4,75 = 5789,5 kWhJämför jag dessa siffror med vad jag estimerat mitt nuvarande system till så är det:Verkningsgradsfaktorn på värmeeffektsproduktionen (bara räknat på pumpen på boschen, ej elpatron som ingår i befintligt system) är 4,75 istället för 3,0.Besparing i kWh / år för drivenergi till värmesystemet blir 9250 kWh - 5789,5 kWh = 3460,5 kWhBesparing i kr / år (jag har bundit på 1,56kr / kWh) blir: 3460,5 kWh * 1,56kr ~ 5400krTankar?
Ja en stor tank har en hel del förluster så det gäller att den står i ett utrymme där värmen kommer till nytta i så fall. Man bör ju ha ett hus med mycket gott om utrymme också. Är inte så bra på Bosch men tillförd effekt vid B0/W45 måste blivit fel. Blir inte helt bra att räkna med COP enbart vid B0/W35 utan man måste ta hänsyn till att framledningstemperaturen varierar hela vägen mellan 25 och 55 grader under uppvärmningssäsongen och ett lågtemp värmesystem. Det är årsvärmefaktorn SCOP man vill ha. Tillverkarna har bra dimensioneringsprogram för detta och sina olika modeller med och utan FTX etc... Ungefärligt kan man själv räkna med antal gradtimmar det är för orten med en del handpåläggning och erfarenhet med tumregler. Finns gamla trådar om beräkning med gradtimmar på forumet om du söker. Sajten www.energiberakning.se är också användbar men det är en hel del att sätta sig in i först och man måste kunna alla husets mått och exakta konstruktion i väggar, golv och tak. Man kan definiera olika värmepumpar med strängar om man vet avgiven effekt, tillförd effekt vid ett antal olika temperaturer.
B0 = Brine = Borrhål 0 grader in till värmepumpenW45 = water = framedningstemperaturKänns klokt att borra mer, ibland är det man är sugen på den helt rätta lösningen. Ingen lösning är dålig förutom nuvarande hål känns lite klent. Fundera på om du vill använda de gamla hålet också, parallellt kopplat med justerventil på korta hålet så du får in samma temperatur från båda.
Garage...Om garaget är 7 * 3 * 2,4 meter så blir hela den omslutande arean = 90 m2.Antag att det är 95 mm isolering och normal ventilation. U-medel blir då ca 0,5 W/m2K och ventilationsflödet 7,4 l/s.+10 graderOm man har +10 grader inne, hela året så får jag byggnadens energianvändning till: 2475 kWh/år.Max effektbehov blir: 1609 Watt vid -18,5 ute.Beräknade gradtimmar blir: 40326.Här finns beräkningen som utgår från SMHI:s och Boverkets Klimatfil och +10 grader:https://www.energiberakning.se/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29_2020/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29.aspx?job=EEB&ver=20230311&Lang=sv&T=20230822-1113&1=BBR_29&2=94&3=1.1&8=1&5=Karlskoga&6=-18.5&7=10&10=6&11=21&12=0&13=0&14=BEN3&16=0&17=&18=&19=0&20=&21=&24=1&63=600&25=90&27=0.5&29=0.6&30=0&31=7.4&33=4&33b=0&34=0&37=120000&38=24&39=-18.5&40=0&44=0&45=&46=45&47=&47b=0&47c=0&49=5&50a=100&50f=1+5 graderMinskar man till +5 grader inne så blir byggnadens energianvändning: 978 kWh/år. Max effektbehov blir: 1327 Watt vid -18,5 ute.Beräknade gradtimmar blir: 15388.Bra att veta OBS att gradtimmarna ändras mycket beroende på vilken inomhustemperatur man har. Alternativa (förenklade) beräkningar som utgår från gradtimmar får man, i sådan här sammanhang, därför ta med en stor nypa salt.(Jag bedömer att SMHI anger att gradtimmarna ligger någonstans i intervallet 80000 till 100000 för Karlskoga. Och det avser då uppvärmning till +17 grader.)
Ja B0/W45 blev fel. Verkningsgraden landade runt 4,0 istället för 4,75. Synd att de inte visar SCOP-värde på pumpspecifikationen.. Skall göra om mitt räkneexempel med ett estimerat SCOP-värde istället. Måste bara läsa på mer om vad som kan vara ett rimligt sådant värde för vår del.Om man har erforderligt eller t.o.m. överdimensionerat borrhål för husets värmebehov vid DVUT 1dygn så bör köldbärartemperaturen inte bli såpass kall/låg så man tappar speciellt mycket verkningsgrad (COP-värde) även fast det produceras 55gradigt varmvatten. Är det rimligt att ha en köldbärartemp in runt 0 grader även vid dessa förhållanden(?) för då inbillar jag mig att pumpen kan gå med hyggligt hög verkningsgrad?Med det här i åtanke. Hur ska jag se på luft/vatten-pump som också är ett realistiskt alternativ för vår del. På L/V måste det väl bli en ganska kraftigt fallande skala verkningsgradsmässigt från (nu chansar jag) -5 grader till dess att pumpen inte längre arbetar vid (ännu en chansning) -15 eller -20 grader?
Tack Herr Berggren! Jag har egentligen inte någonting emot att använda det gamla borrhålet parallellkopplat med ett nytt hål. Det enda skulle vara om det drar med sig för mycket merkostnad (grävning, mer energi för pumpar att driva runt köldbärarmedlet?). Händer det någonting mer genom att strypa flödet på det grundare borrhållet med justerventil som du säger. Ingen fara att man får ett högre tryck i det systemet?Själva idén med ny BVP och framförallt borra ett kompletteringshål känns svårare och svårare att försvara rent ekonomiskt ju mer jag grottar ner mig. Dock är jag beredd att betala en premie för bergvärme och lägre driftskostnader. Frågan är bara hur mycket den premien skall vara värd..
Man kan jämföra med en bra värmepump från NIBE där det finns tabeller: B0/W35 COP 4,67 och B0/W45 COP 3,69. B0/W55 saknas det tyvärr uppgift för men det brukar hamna på 2,75 eller något liknande. För kallt klimat är SCOP 35° (golvvärme) är 5,0 och SCOP 55° (lågtemp radiatorer) är 4,0. Se sid 12 i följande produktblad: https://proffs.nibe.se/nibedocuments/28400/639320-22.pdf Temperaturen i borrhålet sjunker normalt ett par grader under vintersäsongen fram till slutet på februari då den blir som lägst. NIBE har bra diagram och tabeller på sina luftvattenvattenvärmepumpar i produktbladen och därifrån ska man kunna sammanställa data för värmepumpen som går att använda på energiberakning.se för att få en någorlunda korrekt uppskattning av energiförbrukningen med luftvattenvärmepump trots mycket varierande utetemperatur.
Det finns inga funktionella nackdelar med mer borrhål än man behöver, speciellt inte i parallell konfiguration. Bara lättar lite till på mottrycket jämfört med ett nytt hål. Du kan snåla lite på nya hålet om du vill.
Rationalen bakom att ventilera ut frånluften är att slippa en investeringskostnad på (uppskattningsvis) 25.000kr och lägga pengarna på att borra djupare hål istället.
Har dock skitsvårt att förstå vad jag skall räkna med för verkningsgrad på en luft/vatten då jag i princip vill gå på månadsmedeltemperatur och få fram verkningsgrad vid olika minusgradiga intervall på luft/vatten-pumpen (de funkar ju sämre vid kallare utetemp, men när börjar de funka "dåligt" och hur fort går det innan de är 1:1 förhållande till elpatron).
Jag tycker det är ett bra alternativ. Man får mycket borrhål för de pengarna. Men det är några oklara saker. Huset ligger på en ås. Hur långt ner är det till berget? På vilken nivå ligger grundvattnet normalt? Enligt SGU's karttjänst är det "hög" grundvattennivå runt Karlskoga. Befintligt hål så är det 18m foderrör. Jag har tolkat det som att det är strax under 18m till berg, tänker jag rätt?Det fungerar inte att räkna med månadsmedeltemperatur för L/V-pumpar. Ta alternativen en månad med 0 grader dygnet runt jämfört med en månad med +20 halva månaden och -20 andra halvan. Det är samma månadsmedeltemperatur och i princip samma värmebehov men i alternativet +20/-20 kommer en L/V-pump att få betydligt högre elförbrukning då all värme produceras vid -20 grader i stället för vid noll grader. Man måste räkna med ett värmeförbrukningsviktat medelvärde på temperaturen, inte ett tidsmedelvärde. Det gäller också medeltemperaturen över dygnet. Det är kallare på nätterna och då drar huset mer värme som produceras med sämre COP. Se till att det blir minst 20 L/vatten per kW pumpeffekt. Har bekanta som har lyckats köra sönder en kompressor efter 30000 timmar vilket enligt min mening beror på frekventa starter pga för liten vattenvolym i förhållande till pumpens effekt.
Luft-vatten-värmepump (LVVP)...Du har rätt Roland. Det blir väldigt omfattande beräkningar när man utgår från en klimatfil med timvisa data. Tur att det finns datorer som fixar detta (gratis).Sålunda...Om man vet den lägsta utetemperaturen (-10?) som LVVP fungerar vid och dess COP och avgiven effekt samt motsvarande uppgifter vid +15 grader utomhus... Då kan man lägga in dessa i datorprogrammet.Pedagogiskt LVVP-exempelutetemperatur kW COP -10 2 3 +15 4 5Dessa värden kan skrivas med semikolon emellan, på en rad så här:-10;2;3;15;4;5===================================Enkel beräkningsinstruktionStarta programmet och ange:OrtHusets golvareaKlicka på "Beräkna indata" Husets omslutande areaHusets U-medelvärdeHusets ventilationsflöde. (klicka OK för normalt värde)Välj typ av värmepump (Luft-Vatten)Välj Fabrikat/Företag (Generell)Välj Modell (exempelvis Egen def. 3 kW, COP=2.Radera raden: -15;1.5;1.4;7;3;2.8;20;3;2.8Klistra in denna rad i programmet istället.-10;2;3;15;4;5Klicka OKScrolla ner och klicka på "Beräkna effektbehov vid DVUT och energibehov".KLART!https://www.energiberakning.se/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29_2020/Effekt_och_Energi_i_hus_BBR29.aspx?job=EEB&ver=20230311&Lang=sv&T=20230831-1616&1=BBR_29&2=94&3=1.1&8=1&5=Karlskoga&6=-18.5&7=21&10=0&11=150&12=1&13=3&14=BEN3&16=140&17=4500&18=360&19=500&20=3000&21=68&24=1&63=750&25=400&27=0.4&29=0.6&30=0&31=53.8&33=4&33b=0&34=&37=120000&38=24&39=-18.5&40=0&43=75200011203&44=0&45=&46=45&47=-10;2;3;15;4;5&47b=-1&47c=-1&49=5&50a=100&50f=1
Gäller även 20L vatten/kW pumpeffekt vid såna här nya "steglösa" pumpar, ex 2-8kW bergvärmepump?
Update 1) Varför räknar de med så låg årsmedeltemp på inkommande brine? Jag har ju typ tänkt att jag vill ha runt 0 gradigt som lägsta temp vid DVUT 1dygn. Tänker jag galet?
2) Finns det något sätt att räkna ut/någon tumregel hur mycket ex. 10m djupare borrhål höjer årsmedeltemp på inkommande brine? Allra helst vid specifika utetemperaturer, förutsatt hög framledningstemp inomhus. (Jag hör hur många rörliga delar det är i min önskan om att få ett snabbt svar )
3) Hur mycket effektivare skulle en bergvärmepump (någon av exemplen ovan) bli vid kalla utetemperaturer om man ökar inkommande brine-temperatur med 1, 2, 3, 4 & 5 grader?
I Karlskoga är bergets temperatur ca +7 grader. Vid ett kontinuerligt värmeuttag från borrhålet är temperaturskillnaden mellan bergets temperatur och köldbärarens medeltemperatur direkt proportionell mot uttagen värmeeffekt per meter borrhål. Har man ett borrhål på 120 meter aktivt djup och köldbärarens medeltemperatur är -1 grad skulle ett 20 meter djupare borrhål ge en medeltemperatur som är 7 - 120 x (7 - -1)/140 = 0,14 grader. Det är teorin. I praktiken är värmeuttaget inte kontinuerligt. Uttagen värmeeffekt blir inte oförändrad. Högre köldbärartemperatur ökar COP vilket betyder att uttaget av värme från borrhålet ökar något. Men det är ju det man eftersträvar då det leder till att kompressorns elförbrukning minskar med motsvarande belopp. Man brukar räkna med att varje grad högre temperatur på köldbäraren ökar COP med 2,5% om det är radiatorsystem i huset och 3% om det är golvvärme. COP är i princip omvänt proportionell mot skillnaden mellan värmebärar- och köldbärartemperaturerna.
Bor du i Karlskoga, ligger väl nära Arvika. Kanske en Thermia Legend 8, till alt 1?Hade du med garaget?Är verkligen varvtals styrda så mycket effektivare, tycker mej läst är inte här på forumet?
Jag vet heller inte när årsmedeltemp är? Är det vid 0 gradigt utomhus? Kan jag likställa det med "vid snällt vinterklimat"? Bör ju isåfall innebära att vid "normalvinter" så kommer jag garanterat ha någon/några minusgrader in på köldbärartemp, vilket hyfsat kraftigt försämrar COP?
Så höll jag också på att resonera innan jag skaffade värmepump. Det var en rätt meninglös sysselsättning. Krångla inte till det. Ta reda på vad det är för medeltempatur december till och med februari. Det är under den tiden ungefär hälften av antalet kWh värme förbrukas. Ta reda på hur många kW huset förbrukar vid den temperaturen och vad värmeuttaget från berget då blir. Borra så många meter aktivt hål att värmeuttaget blir ca 30 W/meter om det är normalt berg. Då kommer medeltemperaturen på ingående köldbärare att bli ca noll grader i snitt. Men det är aldrig fel att borra lite mer om ekonomin inte lägger hinder i vägen. Att bara räkna på elpriset räcker inte. Rörliga elnätsavgiften för mig är ca 67 öre/kWh. Energiskatten ligger ju där.
Jag har läst igenom tråden och det finns skilda bud på husets värmebehov. Räknar man med 27500 kWh totalt värmebehov varav 5000 kWh är för varmvatten skulle huset maximala värmebehov bli ca 10 kW. Önskemålet är att pumpen skulle kunna klara maximalt värmebehov utan tillsats även de kallaste dagarna. Tycker det är ett vettigt önskemål, elen kommer att vara väldigt dyr då. I så fall är en pump på 8 kW för klen. Alternativet i första inlägget, en IVT Geo 612 (12 kW max effekt), verkar vara vad som behövs. Det går i praktiken inte att få ut den angivna maximala effekten då man brukar dimensionera borrhålen så att det blir minusgrader på köldbäraren när maximal effekt tas ut.
Inser att det jag skrev om 30 W/m inte är så relevant när det gäller inverterpumpar så glöm det. Är önskemålet plusgrader på ingående köldbärare 95% av tiden lär det behövas 130 meter aktivt borrhål men det är sagt utan några djupare kalkyler. Där jag bor är temperaturen i berget ungefär densamma. Mitt hus drar ca 24000 kWh/år och aktiva borrhålet är 118 meter. Jag skulle med facit i handen ha borrat djupare och valt en ett nummer kraftigare pump. Oljepannan hade högre verkningsgrad än vad jag räknade med.
Jag greppar inte den här tråden, får vibbar från min kusin.19 grader inomhus är omänskligt, framförallt om man har fru och barn!Ena gången så ska det fläskas i med ett nytt borrhål/tank och i nästa andetag så sparkas det bakut.Att koppla in tanken i garaget kostar minst 30000kr och tanken du får är garanterat av fel sort.Och sen ytterligare en slant för att installera den mot den vattenmantlade braskaminen som kostar ca 20-40000 installerat och klar som ska värmas med dyr ved. Krångla inte till det med konstiga lösningar.Du ska ha en 12Kw pump och borra minimum, 100 meter till i befintligt hål om du ska hålla ner kostnaden.Har du fler våningsplan och källare som ska värmas så KAN du ha en arbetstank, ingen gratistank som någon vill bli av med!Min borrare sa att det är som regel inga problem att fördjupa hål, fördjupa hålet med 130 meter "så hamnar du inom dom rekommenderade 400 meter kollektorslang". så kanske någon är intresserad av att borra, dessutom slipper du betala för nya foderrör. När du väl höjer inomhustemperaturen och ungarna börjar använda varmvatten så kommer en snålt tilltagen pump jobba som en galning för att försöka hinna med att göra varmvatten/värma huset, då kickar el-patronen in.Du har fått alla bra råd i tråden redan!MEN, det du väljer att inte betala för idag får du betala till elbolaget i morgon.
Hej! Jag är för konstruktiv kritik - det är därför jag startat den här tråden. Jag greppar dock inte vem din kusin är eller vad den personen har för värmesystem. Anar något raljant försök där, men du kom med en del konkreta saker också vilket jag tackar dig för Angående acktank så håller jag inte med dig. Varför skulle det kosta 30.000 att koppla in en acktank som jag kommit över gratis? Jobbet görs självklart kostnadsfritt själv/med assistans av min far som jag förövrigt får tanken av. Vattenmantlad kamin är också mer en rolig tanke och ingenting jag baserar valet av pump och borrhål på. Men ska man ändå ha en kamin för mysfaktornsskull så känns det relevant med vattenmantlad och acktank (som jag då isåfall redan har installerat).Det är dock någonting som ligger år bort i (en eventuell) planering. Tror det kan vara vettigt på sikt med effekttaxa och volatilt elpris - men det är en annan diskussion. Angående 12kW pump och borra ”minimum” så tycker jag även det låter galet, men du får mer än gärna motbevisa mig. I min värld skulle det ge dålig verkningsgrad och även vara en överdimensionerad pump. Återigen - motbevisa mig gärna. Jag tror (baserat på energikalkyler från firmor) att husets maximala effektbehov för värme är 9kW DVUT 1dygn.Angående att fördjupa befintligt borrhål hade jag hemskt gärna gjort det. Har dock fått nej på det från tre olika borrfirmor då de inte vill riskera att borrkronan fastnar i berget vid eventuella skiktningar/rörelser. Jag vet i fan om det låter rimligt men de vill inte utföra jobbet åt mig. Angående 19 grader inomhus så var det för pumpen idag är på 4,5kW och vi hade rörligt elpris. Jag drog i alla möjliga handbromsar för att få ned kostnaderna. Dessa kalkyler bygger på en inomhus temp på 21-22 grader.
Klart att du inte kan veta hur min kusin är, en helt fantastik person.Men om du läser igenom allt du har skrivit så förstår du nog likheten mellan min kusin och ditt funderande.Det finns ingen röd tråd utan det hoppas från en on-off maskin till inverter, luftvatten, vedpanna/tank och så ska man försöka hitta det optimalaste och så skall allt betala sig själv i form av effektivitetsförbättring. Allt kommer inte betala sig inom en överskådlig framtid när man går från värmepump till värmepump, ibland måste man betala för någonting annat.Du borde redan i somras ha installerat en luft/luft så slipper familjen frysa kommande vinter, dessutom får du fantastisk kylning på sommaren så även om du förbättrar värmesystemet framöver så har du glädje av en AC sommartid.Om du har en sådan far som kan montera in en tank som är klurigare att montera in än värmepumpen så borde ni installera värmepumpen själva. Min högst personliga åsikt: Vill du ha det enkelt så satsar du på en inverter då slipper du tveksamheterna över vilken storlek på pump du ska satsa på, då klarar du dig bra utan tank men ta bort termostatventilerna. Vill du ha en avancerad anläggning: Kör onoff, separat varmvattentank och en riktig arbetstank så kan man ha kvar alla termostatventiler på radiatorerna.Eftersom du ville ha ett nytt hål någonstans i din text!Borra ett nytt hål på 200 meter och köp inverter med inbygg varmvattenberedare ta hjälp av farsan för monteringen så får du en bra anläggning som stjäl minimalt med plats. https://www.rorprodukter.se/varmepumpar/nibe_bergvarmepumpar/nibe_bergvarmepump_f_1255/nibe_markvarmepump_bergvarme_f1255_3-12_kw--6247744Nu har jag inte googlat fram lägsta pris..Använd gamla hålet för bevattning eller koppla på det på huset, en djupvattenpump kostar ca 3500kr.För att du ska få ordning på värmesystemet så får du nog inse att det kostar 200000krMitt värmesystem kommer aldrig att återbetala sig och det kommer inte ditt heller att göra om vi inte har turen att elen börjar kosta 7-8 kr kWh. Vill du komma undan billigt så satsa på en LLVP och så kör du gamla bergvärmepumpen tills den rasar, men vad du än gör hitta inte på egenhändigt gjorda genialiska lösningar som min kusin skulle ha gjort.
Jag tycker att det liknar köp på en basar/marknad i Playa del Ingles.....där man begär överpris för en skinnjacka....som sedan ska prutas ned.....
Får man fråga vilka företag ut utgick från på offerterna då jag är i samma sits och i samma stad. Olika bud från de man frågar och olika svar hela tiden.
gäster: 888
dolda: 0
användare: 14
