Ämne: Hetgas HÖG IVT Greenline 8 från -98 (Grafer)

[DonPablo]

Radiator fram och radiator retur har samma värde 35.19 grader, kbin -0.19c kbut -1c du har inget delta på radiatorsidan och inte ens 1 grad på kb sidan.

[Klejb]

Pumpen värmde troligtvis varmvatten när skärmdumpen togs. Därav det lÃ¥ga  .
  pÃ¥ radiatorsidan brukar ligga pÃ¥ 6 grader annars.  pÃ¥ KB ligger just nu pÃ¥ 1.25....inte sÃ¥ bra med andra ord.

[Roland]

När värmepumpen har löst ut och man inte upptäcker det förrän efter något dygn så går den initialt (några dagar) rätt bra vid återstart. Den verkar må bra av att få vila nått dygn medan elpatronen löst uppvärmningen under tiden. Första dygnet så är det hetgastemperaturer på runt 80 grader vid radiatorvärmning och 90 grader vid varmvattenvärmning. Dygn två så börjar hetgastemperaturen stiga för att efter någon vecka ligga runt 100 grader och löser ut vid dusch vid 113 grader.

Det beror nog, åtminstone delvis, på att när pumpen står still värms borrhålet upp. När sen pumpen startas är köldbäraren varmare än normalt. Varmare köldbärare ger högre tryck i förångaren vilket betyder att köldmediet inte behöver komprimeras lika mycket för att nå ett visst kondenseringstryck. Lägre kompressionsförhållande ger lägre hetgastemperatur.

[Klejb]

Det beror nog, åtminstone delvis, på att när pumpen står still värms borrhålet upp. När sen pumpen startas är köldbäraren varmare än normalt. Varmare köldbärare ger högre tryck i förångaren vilket betyder att köldmediet inte behöver komprimeras lika mycket för att nå ett visst kondenseringstryck. Lägre kompressionsförhållande ger lägre hetgastemperatur.

Jag tänkte också i dom banorna men när jag tittar på KB-temperaturerna (vilket jag förstår är svårt för er på dom suddiga graferna) några timmar efter återstart och efter en vecka så verkar det inte vara att borrhålet har fått vila som är orsaken.

KB-temp några timmar efter återstart:
IN: -1,23 UT: -3,5 =  2.27

KB-temp en vecka efter återstart:
IN: -0,5 UT: -1,96 = 1,46

Värmepumpen blir med andra ord sämre och sämre pÃ¥ att göra sig av med kylan sÃ¥ hÃ¥let blir istället varmare ju längre tiden gÃ¥r efter ett längre driftstop. Hetgastempen stiger proportioneligt med det försämrade  pÃ¥ KB

[Roland]

Värmepumpen blir med andra ord sämre och sämre pÃ¥ att göra sig av med kylan sÃ¥ hÃ¥let blir istället varmare ju längre tiden gÃ¥r efter ett längre driftstop. Hetgastempen stiger proportioneligt med det försämrade  pÃ¥ KB

Jag skulle vilja uttrycka det på ett annat sätt. Värmepumpens effekt minskar under tiden den går. Som en följd av det minskar den från berget uttagna effekten. Det gör att deltaT minskar.

Att hetgastemperaturen ökar beror som jag ser det på att det inre läckaget i kompressorn ökar. Det medför minskad effekt och minskat värmeuttag från borrhålet.

Det var väldigt konstig temperatur efter expansionsventilen på första bilden, +7 till +10 grader. Temperaturen efter expansionsventilen måste vara lägre än köldbärartemperaturen.

[Klejb]

Jag skulle vilja uttrycka det på ett annat sätt. Värmepumpens effekt minskar under tiden den går. Som en följd av det minskar den från berget uttagna effekten. Det gör att deltaT minskar.

Att hetgastemperaturen ökar beror som jag ser det på att det inre läckaget i kompressorn ökar. Det medför minskad effekt och minskat värmeuttag från borrhålet.

Det var väldigt konstig temperatur efter expansionsventilen på första bilden, +7 till +10 grader. Temperaturen efter expansionsventilen måste vara lägre än köldbärartemperaturen.

Ja det är nog ett mer logiskt förklaring av vad som händer med KB-temp.
Men hur kan det komma sig att det inre läckaget ökar med tiden och att det tillfälligt läker när kompressorn fÃ¥r vila? Jag har dÃ¥lig koll pÃ¥ hur en kompressorn är uppbyggd men jag tänker att antingen sÃ¥ läcker det eller sÃ¥ läcker det inte 

Ja tempen efter expansionsventilen pÃ¥ första bilden är allt lite skum. Min sensor sitter intryckt under isoleringen precis efter ventilen. Med tanke pÃ¥ att KB är betydligt kallare sÃ¥ mÃ¥ste det betyda att expansionen sker senare än just i själva expansionsventilen eller? PÃ¥ nästa bild sÃ¥ är temperaturerna mer som dom borde vara antar jag? AlltsÃ¥ att exp ventilen ligger lägre än KB-ut. Ã… andra sidan sÃ¥ är dÃ¥ hetgastempen allt för hög. Aldrig fÃ¥r man vara nöjd 

[Håkan_Jönsson]

Hej! Hade samma problem på en IVT Greenline 4 installerad 1998. Noterade också att temperaturen på värmebäraren ökade 26-30 grader, och att utgående vatten blev över 63 grader. När pumpen var ny var temperaturökningen bara 4-8 grader. Alltså troligen för lågt flöde på värmbäraren. Efter att ha rensat smutsfiltret, bytt cirkulationspump och spolat värmepumpens kondensor baklänges med kranvatten (kollade så att trycket aldrig blev över 2 kg/kvadratcentimeter) kontrollerade jag till slut flexslangarna. Från insidan på dessa 22 år gamla slangar lossade stora flagor! Den ena slangen var nästan helt igensatt av flagor! Gick inte att spola ren.

Efter att jag bytt flexslangarna är nu, med den nya cirkulationspumpen, temperaturökningen på värmebäraren 4-6 grader. OM DU FÅR PROBLEM MED "HETGAS HÖG" eller "PRESSOSTAT HÖG" kontrollera flexslangarna! Flagor kan ha lossat från dem som satt igen själva slangarna, eller kondensorn, eller växelventilen, eller någon annan del.

TILLÄGG:
När jag kapade flexslangen (tjock gummislang med ståltrådsarmering på utsidan) hittade jag massor med rostliknande flagor i den. Är det järnjoner i radiatorvattnet som kommer från radiatorerna och som fälls ut av syre som trängt in genom den tjocka gummislangen? Finns det flexslangar med diffusionsskydd t.ex. i form av aluminiumfolie?
Men har du gamla flexslangar i ditt system och systemet slår ifrån med fel HETGAS HÖG eller PRESSOSTAT HÖG, kolla då flexslangarna! De kan vara igensatta!

[Roland]

Beläggning av magnetit i flexslangarna är ett klassiskt IVT-problem men jag tvivlar på att det är orsaken i det här fallet då värmebärartemperaturerna är normala. Värden från en av loggningarna:

VB  39,44
Radiator fram 38,31
Radiatorretur  30,56

VB måste vara utgående värmebärare. Då det är flöde åt rätt håll i bypassen (radiator fram är något lägre än VB) måste ingående värmebärare vara lika med radiatorreturen. Det betyder att deltaT över pumpen är ca 9 grader vilket är ett normalt värde. Det är alltså inget fel på flödet genom kondensorn.

[DonPablo]

Se till så du kommer åt kompressorn vid gång, och håll handen på suggassidan (kalla) 10cm från kompressor, och när du håller, så slår du av kompressor, blir sugen varm, har du trasiga/dåliga ventilbleck

[Olle61]

Jag har en likadan VP,alltså modellen innan displayen kom. Dessa har inga flexslangar,

[Klejb]

Tack för nya tankar och inputs. Min pump har inga flexslangar så just den problematiken har jag inte. Vad som hänt sedan sist jag skrev är att jag försökt skölja ur kondensorn med oxalsyra. Körde den fram och tillbaka och fick ut en hel del magnetit. Efter en rejäl sköljning med vatten startade jag pumpen igen. Tyvärr blev det ingen förbättring utan hetgasen är fortfarande lika het.

Skall genast gå ner och känna på rören på kompressorns sugsida enligt DonPablos tips.

[Klejb]

Se till så du kommer åt kompressorn vid gång, och håll handen på suggassidan (kalla) 10cm från kompressor, och när du håller, så slår du av kompressor, blir sugen varm, har du trasiga/dåliga ventilbleck

Nu har jag känt och mätt med IR-termometer. Röret på sugsidan är ca 7 grader vid drift. När pumpen stannar blir det varmare men det går långsamt. Efter 3 min är det 27 grader varmt men även hela kompressorns hölje som röret är svetsat i, har blivit varmt (30 grader) så värmen kan lika gärna ledas i metallen som att komma från läckande kylmedium. Bör jag kanske känna/mäta längre från kompressorn?

[Roland]

Om det strömmar varm gas tillbaka genom läckande ventiler borde det vara en fråga om sekunder innan man känner att röret blir varmare.

Då är frågan om hur det är med expansionsventilen, om det är så att den gör att trycket i förångaren är alldeles för lågt och att det i sin tur gör att hetgasen blir varm och pumpens kapacitet låg. Temperaturen på köldmedieröret efter expansionsventilen bör vara runt -5 grader. Tyvärr är det besvärligt att komma åt att mäta.

[Klejb]

Sensorn som mäter efter expansionsventilen är en ds18b20 som är instucken några cm in under isoleringen. Den visar dock +5C istället för -5C. Kanske är dags att be någon med manometerställ att komma och titta på pumpen. Hade en installatör här för några år sedan som kollade tryck och fyllde på gas. Då hade jag problem med bubblor i siktglaset som inte försvann men det problemet har jag inte nu. Dom är borta inom en minut efter kompressorstart. Mina nuvarande problem uppstod strax efter att jag plockade bort två mindre element och pluggade rören. Vet ej om det har med detta att göra eller om det bara är ett sammanträffande. De är fortfarande bortplockade men skall tillbaka så fort jag är klar med renoveringen av ett badrum. Radiatorvolymen har alltså minskat men det borde väl inte påverka när pumpen värmer varmvatten? Det är då den löser ut.

[Roland]

Tittade närmare på loggningsbilderna. I ena fallet var temperaturen efter expansionsventilen +7 grader och deltaT för köldbäraren 2,25 grader. Skillnaden mellan hetgastemperaturen och värmebärare var ca 40 grader.

I andra fallet var motsvarande värden -4,37, 1,25 och 60 grader.

Normalt brukar hetgastemperaturen ligga ca 30 grader över temperaturen pÃ¥ utgÃ¥ende värmebärare. 60 graders differens är inte bra. Det betyder att kompressorn fÃ¥r utföra ett onormalt stort arbete per massenhet köldmedium. Det kan i sin tur bero pÃ¥ högt kompressionsförhÃ¥llande eller läckage i kompressorn. 

En annan konstig sak är att det var så stor skillnad på temperaturerna efter expansionsventilen. Den temperaturen borde ha varit någorlunda konstant då köldbärartemperaturerna var rätt lika. Men nu var det 11 graders skillnad. Jag tror inte det var fel på givaren då det är rimligt att lägre temperatur efter expansionsventilen ska ge lägre köldbärardifferens och högre temperaturdifferens hetgas/värmebärare.

Verkar pumpen ge den effekt den ska ge? Det kan man kolla genom att undersöka vad det blir för värmebärardifferens med elpatron och jämföra med vad kompressordrift ger. Det förutsätter att värmebärarpumpen går med konstant fart. I det här fallet ska det räcka med en grov mätning. Vill man ha ett exakt resultat måste man mäta elpatronens effekt. Verklig effekt behöver inte stämma med nominell effekt plus att nätspänningen kan avvika från nominellt värde.