Ämne: Bygga vedtork

[beräkningsingenjörSvensk]

I vinter ska vi flytta in i ett nybyggt hus som byggs på en tomt som hade en del träd. Dessa träd ska bli ved, men eftersom att de inte ens är kluvna än lär de inte vara torra nog i december när vi skulle vilja elda med dem. Tanken är därför att komma på ett sätt att skynda på processen.

Jag har sett några som bygger luftsolfångare och gillar idén. Speciellt verkar det väldigt enkelt att bygga en sån här: Länk. Och sätta på fasaden till en vedbod. Bara att köpa lite aluminiumnät, snickra ihop en ram, måla insidan svart, köpa en glasskiva, en liten solcell och en fläkt. Total kostnad: under tusenlappen (för en modell på under kvadratmetern).

Frågan är om man ska lägga lite tankemöda på detta. Jag läste ett förslag på att lagra solenergi i ved genom att torka den rejält. Vad jag vet finns det inga nackdelar med rejält torr ved. Stämmer detta?

Tankeexempel:
- Vedbod på 5 m^2 med totalt 10 m^3 travad ved.
- Fukthalt >40 % vid klyvning
- Normal torkning i vedbod 1 år -> 20-30 % fukthalt
Vid 25 % fukthalt innehåller tall ~1400 kWh/m^3 travad ved. Alltså 14 000 kWh i vedboden. Om vi sänker fukthalten till 10 % innehåller den istället ~1600 kWh/m^3 (källa). För en så här liten (5 m^2) vedbod kan man alltså rimligen "lagra" ca 2 000 kWh.

Då är frågan, fungerar det att torka ved med en luftsolfångare?
Om vi tar uteluft, höjer temperaturen på den med 20-40 C och skickar in den i vedboden. Då har luften låg RH (men oförändrad fuktkvot), vad händer vid kontakt med träet? När sker transport av fukt från trä till luft? Jag hittade denna kurva (den ena är för ökning och den andra minskning av fuktkvot):

Den beskriver jämvikten som uppstår mellan fuktkvot i trä mot relativ luftfuktighet (vid 20 C). Tydligt är iaf att en sänkning av relativa luftfuktigheten har en tydlig effekt på fuktkvoten i veden, speciellt vid höga luftfuktigheter.

Jag hittade även denna tabell (som gäller från 0 C och 90 % luftfuktighet):

Alltså sjunker den relativa luftfuktigheten 65 % (till 25 %) om vi höjer temperaturen med 20 C. I mitt huvud verkar det som att det finns en poäng. Både för att kunna använda veden snabbare (slippa lagra 2 somrar) samt för att få en extra torr ved att elda med.

/Anton

[Smurfen.]

Om du kapar och klyver veden nu är det inga problem att elda den i vinter. När jag eldade kapade jag alltid på våren och eldade hösten efter utan problem och det var 0.5 meters grov klyven ved är det fin kluven ved till kamin lär den torka ännu bättre.

[jehu]

Ved ska vara torr.
Men, jag brukar blanda nykapad ved, gärna rejäla okluvna klabbar, med torr ved.
Man eldar med torr ved till man fått en bra glödbädd.
Sen innan man går och lägger sig, lägger man in några klabbar, eller gärna en stor som kan fylla hela kaminen.
Den brinner sen hela natten och ger mycket värme.
Om jag lagt in torr ved hade det brunnit ut på en timme.

[25fOCUS]

Min gamla mormor sa att :   det som inte är hugget och klyvet före midsommar kan du inte använda
det här Ã¥ret ,  trava pÃ¥ pall men lÃ¥t det vara luft mellan raderna , blÃ¥ser igenom torkar bra

[HÃ¥kke]

Är det lövträd kan du ju passa på att ringbarka ordentligt omgående, innan det hinner rinna till för mycket sav. Såga även in c 5 cm runt om, eller mindre beroende på hur stora de är.

[Carl N]

Funkar nog utmärkt att torka med en luftsolfångare.
Det finns inom skogsindustrin virkestorkar där man blåser uppvärmt luft genom travarna med virke.
Om du travar veden luftigt (tror att om du lägger varannan rad på andra hållet funkar) så borde det funka att tork med varmluft i vedboden.
Ha gärna pallar under och blås in luften underifrån.
Enklaste sättet att mäta resultatet är att väga några klampar färska bitar och skriva upp vikten på dom, placera dom på olika ställen i vedboden.
Väg dom igen när du tror att de är torra.
Fukthalten är ca 50-60 % på färsk ved så vikten ska ner till ca 2/3.

[25fOCUS]

Varför göra en massa teknikaliteter när naturen ordnar det , klyv dom så fort som möjligt , trava i vedbodenmed 5 cm mellan raderna , en sak som är nog så viktig , vedboden får inte vara tät , glest mellan spjälorna minst 10 cm , om du inte har det så kommer veden att mögla oavsett vad du gör för att torka den , ett annat sätt , mera arbetsamt , jobba två gånger , trava på utsidan , lägga ett tak av något slag , plåt ,press eller vad som helst som är regntät , inget på sidorna , trava in sent på hösten , jag lovar att den torkar till vintern som eldningsbart lagom torr , i gamla tider hög man veden och kastade den i en stor hög , det blev glest mellan bitarna och vinden gick igenom med torkning som följd ,travade in på hösten , om det regnar på bitarna gör inte så mycket , klyven ved har ingen kapilärkraft kvar , bara dom översta kan vara lite mer fukt i

[Zyberdude]

Vi brukade klyva i maj i en stor hög på vedbacken, kört sedan in den på hösten. Aldrig problem. (eller getingarna som brukar bo där är ett problem).

Med för torr ved brukar det gå åt mera. För vedeldare finns det en intressant bok som handlar om allt som har med vedeldade att göra, allt från när du skall göra vad till hur du skall elda. Det enda jag vet är att "en vedeldare ser man inte röken av".

[rikkitikkitavi]

Jag är inte säker på att du tjänar så mycket på att göra som du skriver.

Med en "vedtork" måste den vara tät, och du har ett lågt flöde med uppvärmd luft eftersom din solfångare har begränsad effekt. På vägen genom torken fuktas luften upp, men eftersom flödet är lågt har du inte så effektiv borttransportering av fuktig luft från vedtraven.

Men om veden står hyfsat dragigt under tak är luftflödet mycket högre och även om det har högre RH räcker det för att torka veden. Iom högre luftflöden får du bättre borttransportering av fuktig luft.

Ex. 10 m3 ved ~5 ton, 40% RH => ca 2ton vatten. Säg du torkar bort 1 ton vatten på veden.
Det gör du med att ta upp 3-5 gr vatten/m3 luft (se Mollierdiagram)

Du behver alltså 200 000 m3 luft för att ta bort all den fukten.
Säg dín fläkt ger 100 m3/h (med 20C dT blir det ca 800W solfångareffekt) , alltså behöver du 2000h "fläktning"
Det är ca 6 månader.

Note: detta antagande bygger på att fukttransporten i veden inte är begränsande, det är den sällan om du inte har väldigt tjock ved. Det är också de sista % som tar längst tid att ta bort.

[torbjorn_forsman]

En del lövträslag, t ex lönn, har ett rykte om sig att dra Ã¥t sig fukt ur luften mycket lättare än annan ved.  Lönnved som har varit väl torkad kan vara genomsur igen efter att ha legat i vedbod en regnig novembermÃ¥nad.

Så om man ska vara noga ska man nog behandla träslagen var för sig.

Jag gillar grova grangrenar, de brinner bra och rent även om de inte är särskilt torra. Ved från stammen av en gran bekräftar alla fördomar mot "sureldning" om den inte är perfekt torr när den eldas.

Ska man trots allt elda fuktig ved så är det viktigt att få den övertänd så snabbt som möjligt. Jehu nämnde vikten av en god glödbädd, men sen är det också viktigt att inte ösa in för mycket kall och blöt ved på glödbädden. Låt inte glöden falna för länge innan veden läggs in, det bör göras när lågorna just så pass har försvunnit. Lägg bara in några få fuktiga vedträn och låt dem ta sig ordentligt innan eventuellt några fler läggs in.
Det är bra om den fuktiga veden har legat inomhus några dagar så att den åtminstone inte är fuktig på ytan.

Jag brukar spara ett reservförråd av torr ved t ex i garaget, som man kan använda för tändning, återstart av glödbädd mm om eller när allt annat har blivit genomblött.

[Smurfen.]

Är det inte enklast att se till att man alltid ligger lite före om man ska elda ved så slipper man elda blöt ved. Det krävs inte så lång torktid om man tex hugger på hösten/vintern och kapar tidigt på våren så fort snön är borta den veden kan man elda på vintern efter. Jag har eldat ved som legat minst 5 år och sen har jag eldat ved som legat 1 sommar och märker ingen skillnad vid eldning men lite skillnad borde det vara. Veden ligger i vedbod med glest golv 3 täta väggar och förrådsutrymme på ena sidan golvet är knappt en meter ovan mark på ena sida lite närmare på andra sidan.