Ämne: Luftavfuktare till matkällare

[Rickard]

Tänk på att matkällaren behöver ventilation utifrån, både in och ut...
Annars lär den bli för varm då den värmas av källarluckan, kanske (Jag är ingen expert på det där, men tänker i alla fall att det kan bli så)

[svenske kocken]

Och tänk även på att nästan alla gamla hus med torpargrund har mer eller mindre skador under husen beroende på fukt. Att så pass många hus fortfarande står upp beror på att man tidigare noga valde ut det virke man byggde av och använde "virke" med ett naturligt motstånd mot röta som tex kärnved och senvuxet.

[Jisse]

Tänk på att matkällaren behöver ventilation utifrån, både in och ut...
Annars lär den bli för varm då den värmas av källarluckan, kanske (Jag är ingen expert på det där, men tänker i alla fall att det kan bli så)

Hej.
Jo det tÃ¥ls att tänka pÃ¥, speciellt om man ska förvara potatisen där. 
Var iaf ner och provade att flytta känselkroppen till hygrometern ca 1.5 meter så att den hamnade utanför matkällaren och i torpargrunden istället, på en liten stund föll den från 79% och ner till 67& i RF.
Cementgolvet i källaren har dessutom fått tillbaka sin fina ljusa färg frånsett där själva läckaget var, där är det fortfarande mörkt av vatten, så avfuktaren jobbar på.

Undrar precis vad som kan vara bäst att pensla/stryka ut klorinet med, det är vanliga ohyvlade brädor som utgör trossbotten.

[Jisse]

Och tänk även på att nästan alla gamla hus med torpargrund har mer eller mindre skador under husen beroende på fukt. Att så pass många hus fortfarande står upp beror på att man tidigare noga valde ut det virke man byggde av och använde "virke" med ett naturligt motstånd mot röta som tex kärnved och senvuxet.

Jo visst är det så, brukar ibland tänka på vad de gamla brukade säga, bla min egen morfar: Virket av idag duger knappt till brännved!
Det lilla man hann lära av den äldre generationen har mer än en gång visat sin sanning ifråga om träets olika kvaliteer, hur det bör huggas, torkas, förvaras och senare även behandlas för att uppnå fullgod livslängd.

[Jisse]

RF har nu sjunkit ytterligare till 64%, förmodligen väl högt fortfarande sett till årstiden, men känns iaf bra att det verkar vara lokalt knutet runt matkällaren med hög RF iaf.

Har ungefär samma temp på detta mätställe, dvs ca 8 plusgrader.

Skulle vara intressant att öppna kattgluggarna för att se vad som händer med RF, nåväl lär bli så småningom att man öppnar dom, men ska försöka avskärma matkällaren och låta avfuktaren gå då jag gör detta, iaf en period för att låta den "dra upp" fukten ur cementgolvet.

[Jisse]

Ligger på en RF på 59-60% nu i torpargrunden.
Vad kan anses som en "normal" RF den här årstiden?

Ska flytta givaren till matkällaren någon dag för att se om Woodsen har jobbat ned RF där.

[Josth]

För ett hus med uteluftventilerad krypgrund i Bromma i Stockholm har jag ett diagram där det anges en relativ luftfuktighet på ca 80% för april månad. Det skiljer säkert en del i olika delar av landet.

[Jisse]

För ett hus med uteluftventilerad krypgrund i Bromma i Stockholm har jag ett diagram där det anges en relativ luftfuktighet på ca 80% för april månad. Det skiljer säkert en del i olika delar av landet.

Okej.

[Jisse]

Flyttade tillbaka avkännaren för hygrometern till själva matkällaren, woodsen verkar ha jobbat pÃ¥ bra, har sjunkit frÃ¥n som högst 83% och ligger nu nere pÃ¥ ca 69-70%. 

Hur pass långsam brukar förskjutningen vara mellan den relativa luftfuktigheten ute och den man har inne i torpargrunden, tex om det är 90 % RF ute under en längre tid och man har låt säga 60%RF inne i torpargrunden, förstår att det beror bla på temp och graden av eller avsaknaden av ventilation, men på ett hum sådär, är det ett långsamt förlopp eller går det rätt snabbt?

[Rickard]

Den där kalla natten jag talade om tidigare i tråden så pendlade Rf i grunden markant mellan dag och natt, det var i och för sig kraftiga temperaturväxlingar ute, mellan +10 på dan och -12 på natten, men ändå, det kan gå fort OM ventilationen fungerar bra.

[Jisse]

Den där kalla natten jag talade om tidigare i tråden så pendlade Rf i grunden markant mellan dag och natt, det var i och för sig kraftiga temperaturväxlingar ute, mellan +10 på dan och -12 på natten, men ändå, det kan gå fort OM ventilationen fungerar bra.

Okej.
Så om jag förstår dig rätt skedde en form av utjämning mellan dag och natt?

[Jisse]

Efter att ha funderat ett tag nu iom vattenläckaget som uppstod så tror jag att problemet eller snarare orsakerna till om det uppstår fukt eller mögelproblem i en torpargrund är beroende av ett flertal orsaker, betydligt fler än just och enbart den relativa fuktigheten.
2 viktiga faktorer som jag tror har ganska stor inverkan är huset placering(äldre hus byggdes gärna på torr och väldränerande högt belägen mark) samt vilket virke huset är byggt av(var vanligt förr att man noga valde ut virke efter var man skulle använda det, det mest ändamålsenliga virket användes på de mest utsatta ställena).

Just trävirkets förmåga till att buffra fukt och att även släppa ut den vid torrare förutsättningar tror jag är en mkt viktig faktor i frågan om "friska hus", att sen virke som hanterats rätt hela vägen från skogen och valts ut med omsorg i sig har en mkt högre motståndskraft ger även det en faktor.

Att alla kryp och torpargrunder kan drabbas av fukt och mögel, det är jag rätt övertygad om, bara de rätta faktorerna klaffar så har man problem, rätt virke på rätt plats och framförallt att husen ställs där det är väldränerat tror jag är A&O för en mer problemfri kryp eller torpargrund.

Jag har själv en "god" näsa för mögellukt, har väldigt lätt för att känna exempelvis mögellukter, både i hus och från kläder och även möbler som stått i utrymmen som varit drabbade av mögelskador, inte i alla fall men i väldigt många har den gemensamma nämnaren för dessa hus varit deras olämpliga val av byggplats, lågt i förhållande till omgivningen, nära vattennivåer sett till omkringliggande vattendrag, leraktig kraftfull jord med mycket näringsinnehåll(kraftiga gräsmattor).

Så frågan är om det är kryp och torpargrunderna som är tveksamma som grundkonstruktion eller om det är valet av byggställe som är felaktigt i kombination med dåligt material (undermåligt trä).

Ibland eller rättare sagt alltid då man handlar virke så blir man förundrad över vilken dålig kvalitet virket många ggr har, frodvuxet, väldigt vint, sjukkvist osv.

[Rickard]

Okej.
Så om jag förstår dig rätt skedde en form av utjämning mellan dag och natt?

Nja, Rf kan ju variera kraftigt om den luft som tillförs blir varmare eller kallare, själva grundens temperatur är rätt svårpåverkad, så beroende på hur varm och fuktig uteluften som ventileras in är kan Rf stiga oerhört fort.
Alltså krypgrunden är kall efter vintern, när sedan utetemperaturen blir hög så ventileras varm luft in och det är stor risk för fukt och t.ex. kondens på de ytor under husets som kylts ned under vintern.

Att man tidigare stängt ventilationen på vintern är för att ha en så varm grund som möjligt och minimera dessa problem när väl ventilationen öppnas igen på sommaren.

De hus som har mögelangerpp under trossbotten har det ofta just innanför ventilerna där det lätt/fort kondenserar om det ventileras in varm och fuktig luft till den kalla krypgrunden.

[Rickard]

Val av virke och byggplats tror jag har relativt liten betydelse, en väl utförd markavtäckning där man återfyllt med helt rena massor (sand eller singel) är vad som krävs för en frisk krypgrund.
Men sedan är det väldigt viktigt att inte ventilera för mycket.
Jag har en bekant som dränerade runt huset (De hade stående vatten under huset periodvis), la ut byggplast på marken, och satte in en fläkt för att öka ventilationen.
Någon månad senare när han kontrollerade krypgrunden var nästan hela trossbotten full med svartmögelprickar...
Han hade alltså säkerställt att marken var torr och täckt med plast, och trodde att mer ventilation "är bättre", men fick dyrt lära sig att så inte är fallet.
Det blev utbyte av trossbotten och all isolering, därefter avfuktning och kontrollerad understrycksventilation.

[Jisse]

Nej det är ju klart, men det är ju så här i efterhand det har visat sig behöva plast på marken på vissa ställen, jag tror att man med goda markförhållanden(läs de platser man valde förr) i kombination med bra virke klarar sig bra länge.
Många gånger tycker jag mig iaf ha sett tendensen att "mögelhus" varit belägna låglänt på frodig blötare mark, en gräsmatta på en äldre gård ser av naturtyp har ju ofta en mkt mager gräsmatta, både beroende på jordtypen men även mkt pga det höglänta läget.

Det kan inte vara så enkelt att det allena har med RF att göra, jag tror att det lika mkt har att göra med hur huset klarar av att absorbera och frigöra vattnet sett under åren, samt naturligtvis vilken beständighet de ingående materialen har.