Värmepumpsforum allt om värmepump och värmepumpar
VärmepumpsForum Allmänt => Gör det själv => Ämnet startat av: JBergman skrivet 23 mars 2022, 13:07:58
-
Hej,
Sitter och funderar över värmesystemet i vårat husbygge.
Jag bifogar en systemskiss över hur det ser ut. Ett boningshus, en ladugård och en bagarstuga.
Jag har som sagt 2 system som jag vill kunna välja mellan ett vedsystem och ett värmepumpssytem.
Jag undrar om jag ska välja en Nibe s1255 eller en s1155 (med eller utan vvb) eftersom jag ändå kommer att ha en slavtank i huset så skulle jag kunna ha en 1155 och en acktank med vvb, något förlag på vad som skulle kunna passa?
eller tänker jag fel här, är det bättre att separera systemen helt och hållet?
MVH J
-
Hej! Ser ut som det blir en komplex lösning med många rör i kulvertarna, åtminstone om det ska fungera automatiserat, när det är olika delar i olika byggnader. Men jag är ingen expert på kulvertsystem. Titta gärna på NIBE's principschema med S1155 för prioriterad tillsats med vedpanna: https://proffs.nibe.se/nibedocuments/30542/M11345SV-8.html?5=1&26=1&27=1 Kanske kan ge några idéer.
Det blir också en stor yta som ska värmas, 462 kvm, och takhöjden inne är kanske dessutom extra hög i bagarstugan och ladugården? Värmeprestandan i byggnaderna måste vara väldigt god om en 16 kW-modell ska klara all värmen. Ladugård låter ju som något som är lite enklare isolerat. Någon bör räkna på det eller så kanske man får elda som tusan i pannan när det blir kallare ute.
-
Jag vill ha några ventiler som jag vrider om då det är dags att elda, jag kommer inte att köra systemet dynamiskt.
Jag tror att det kommer se ut så här:
Vedeldning 1-2 månader utan värmepump som går mot värmesystemet, (kanske att den får leverera varmvatten till boningshuset resterande månader får pumpen ta.
Då borde det väl räcka med 2 rör i kulverten?
Men går det att använda slavtanken till värmepumpen eller minskar jag effektiviteten då? om det går, vilken tank skulle ni rekommendera?
-
Först som sist , 1500 liter actank är för lite för dig med så stora uttag. Det kommer inte att räcka ens ett dygn för dig. Ett minimum är minst 3000 liter. Allt beroende på lite på storlek på panna, den bör nog vara på minst 40 kW för att kunna ladda. Det är tufft att koka vatten. Det med en volymtank i huset är bra och kan laddas upp och ha en VV-slinga i sig. Lite klurigt med att styra det du ritat så det blir bra. Kulvert och panna+tank i annat hus brukar vara lite knöligt att styra.
-
Hej, har suttit och ritat på någon slags systemlösning.
Ang vedpannan så är den på 40kw och beredaren som följde med var på 1500liter, det kommer förmodligen att uppdateras. I första hand kommer jag att installera VPn med avsättningar för resterande idéer.
Energiprestandaberäkningen på bostadshuset säger att effektbehovet på huset är ca 5kW.
Bagarstugan bor vi i för tillfället och där det huset drar som mest 4,3kW kallaste vinterdagarna (23C inne då vi har småbarn.)
Ladugården uppdateras med ett nytt "skal" inne med 220mm takisolering, 220mm i väggar och 300mm cellplast i golv.
-
Här går bara värmepumpen och värmer både tappvarmvatten och värme.
-
Här värmer vedanläggningen hela system och även ett eventuellt solfångarsystem.
-
Här körs VP för varmvattenproduktion och Ved för värme.
-
Här värmer vedanläggningen hela system och även ett eventuellt solfångarsystem.
Du kan sätta en till blandningsventil istället, så den tar det som går i första hand från soltanken, när den inte innehåller temperatur av värde så blockar den från bergvärmen av sig själv.
-
Hej,
Har suttit och ritat på ett system som är mer automatiskt.
Kan någon som är duktig ge lite konstruktiv kritik?
Jag tänkte använda mig av Termoventilers MR51 för kulvertstyrningen mellan boningshus och ladugård.
Bifogar en principskiss på anläggningen.
-
Hur skulle ni gjort för att skicka värme från VP till ladugården/pannrummet?
MVH Jonathan
-
Har utgått från Nibes dockningsschema, är det någon som kör enligt denna princip? https://proffs.nibe.se/nibedocuments/31432/M11345SV-9.html
Fungerar det bra? är lite fundersam på om man verkligen ska koppla så här? (gulmarkerat i bild)
-
Eftersom jag bygger allt själv tar det sin tid, men jag lägger in matta i teknikrummet nästa helg.
Hoppas på att få synpunkter på detta schema, teknikrummet är ritat i skala. bifogar lite bilder.
-
Har utgått från Nibes dockningsschema, är det någon som kör enligt denna princip? https://proffs.nibe.se/nibedocuments/31432/M11345SV-9.html
Fungerar det bra? är lite fundersam på om man verkligen ska koppla så här? (gulmarkerat i bild)
Det funkar att göra så, men jag grubblade en ganska bra stund på ett liknande kopplat system, som dock var antingen bara golvvärme eller pool. Kändes onödigt med extra cirkulationspump på golvvärmen. Men gjorde trots allt när jag kom fram till att uppvärmningens gradminuter inte blir rättvisande om inte vattnet kan snurra i GV när poolen går i långa tider.
Samma problem finns egentligen när varmvatten görs, där står ju vattnet stilla i de riktigt avskalade systemen. Gradminuter brukar vara låsta då, kanske antas det en borträkning eller liknande, har inte tänkt på det mer än så.
Den sista gula snutten upp till höger "används inte" när bergvärmepumpen går, men vid omvänd värmekälla.
-
Lite osäker på om vedladdningens inkoppling direkt på shuntgruppsledningen, eller är det blandingsventiler? Tänker på problem kring snabba temperaturväxlingar både upp och ner i temperatur. Går det leda in ett steg ner i tanken istället?
Utomhustemperaturstyrd shunt mot golvvärme hade jag rekommenderat.
Lite osäker på varför den högra laddomaten finns. Begränsning av temperatur till kanske max 60 hade funkat så kulverförlusten hålls nere lite?
Ser ut som att laddflödet i värmeväxlaren till konvektor/pool är är fel håll. Alltid motströms, alltid varmast överst.
KB-påfyllnadssats saknas på ritningen. Grubbla lite på KB-backventilen och praktiska problem som kan uppstå om man vill spola borrhålet åt båda håll, ifall luften kan fasta på fel sida backventilen, men jag ser att du har frikylabypassen, den duger definitivt i sammanhanget, annars borde den kunnats ta bort. Kanske just detta du tänkt på.
Endast solvärmning av pool, ingen ved eller värmepumpmöjlighet. Antar sol är bra nog bara?
Rosa handkran och svart handkran närmast den rosa skulle kunna vara en växelventil. Men det kan ju vara skönt att veta att man absolut inte får läckflöden här med manuella kranar. Så det funkar bra som det är.
Annars tycker jag allt ser bra ut, tror jag överskådat allt utom VVC.
Gällande kulvertlösningar så har jag kommit på en ganska effektiv metod att kommunicera trådlöst och "elektronikfritt". Det fungerar så att man styr en cirkulationspump där värmekonsumeras efter valfri signal som konstaterar att värma fattas. På förbrukningssida sitter det en växelventil som gör att när cirkulationspumpen går återcirkuleras uppstartsvattnet över värmekällan. Sen när temperatur nått börvärde så sitter rätt valt klixon på framledningen och slår över växelventilen så värme kan komma till önskat ställe utan spola massvis kallt vatten i toppen på förbrukningstanken.
Vill du styra en matarpump eller liknande i värmekällesidan som sitter på andra sidan av en värmeväxlare kan man montera en flödesvakt. Så fort vattnet snurrar slås flödesvakten till "där borta". Fjädrad backventil på kulverten behövs för att få bort självcirkulation.
Lite random inspiration bara.
-
Tack så mycket för bra synpunkter!
Jag försöker svara på dem så gott jag kan.
Lite osäker på om vedladdningens inkoppling direkt på shuntgruppsledningen, eller är det blandingsventiler? Tänker på problem kring snabba temperaturväxlingar både upp och ner i temperatur. Går det leda in ett steg ner i tanken istället?
Ja, där har du nog rätt, det är nog mycket bättre att koppla denna direkt i tank. Jag bifogar en ritning på tanken, det finns ju även extraanslutningar, vilken skulle du välja. Högsta framledning från Pannhuset kommer att vara 75C då kulverten är i PEX.
Utomhustemperaturstyrd shunt mot golvvärme hade jag rekommenderat.
Okej, intressant, vet du av någon som fungerar bra? ska söka på detta.
Lite osäker på varför den högra laddomaten finns. Begränsning av temperatur till kanske max 60 hade funkat så kulverförlusten hålls nere lite?
Jag antar att du syftar på den bivalenta shunten nere till höger om ackumulatortanken, jo den är ju till för att begränsa kulverttemperaturen. Borde den inte va med?
Ser ut som att laddflödet i värmeväxlaren till konvektor/pool är är fel håll. Alltid motströms, alltid varmast överst.
Ja, det håller jag med dig om, slarvigt ritat bara.
KB-påfyllnadssats saknas på ritningen. Grubbla lite på KB-backventilen och praktiska problem som kan uppstå om man vill spola borrhålet åt båda håll, ifall luften kan fasta på fel sida backventilen, men jag ser att du har frikylabypassen, den duger definitivt i sammanhanget, annars borde den kunnats ta bort. Kanske just detta du tänkt på.
Den finns i kartongerna här hemma, har bara inte bestämt mig om jag ska sätta den nere i tvättstugan där KB grenar ihop sig för att slippa bära upp dukar i framtiden :).
Endast solvärmning av pool, ingen ved eller värmepumpmöjlighet. Antar sol är bra nog bara?
Där har du rätt, nej, sol kommer inte alls att vara bra nog. Vad tror du om att göra en egen shunt med pump till poolen från tekniktanken och sedan kör jag solslingan konstant mot tekniktanken och skippar växelventilslösningen..?
Rosa handkran och svart handkran närmast den rosa skulle kunna vara en växelventil. Men det kan ju vara skönt att veta att man absolut inte får läckflöden här med manuella kranar. Så det funkar bra som det är.
Jo, precis, jag tänker att det är så sällan denna omväxling kommer att ske så att det är bra med manuella ventiler.
Annars tycker jag allt ser bra ut, tror jag överskådat allt utom VVC.
VVC systemet finns till för att huset är ca 22m långt. Det finns 2 stycken fördelarskåp i huset och skåpet längst bort har jag bara dragit tillbaka en av utgångarna från fördelarna till teknikrummet, där kopplar jag på vvc pump och strypventil för att sedan leda ner det i nibens VVB.
Gällande kulvertlösningar så har jag kommit på en ganska effektiv metod att kommunicera trådlöst och "elektronikfritt". Det fungerar så att man styr en cirkulationspump där värmekonsumeras efter valfri signal som konstaterar att värma fattas. På förbrukningssida sitter det en växelventil som gör att när cirkulationspumpen går återcirkuleras uppstartsvattnet över värmekällan. Sen när temperatur nått börvärde så sitter rätt valt klixon på framledningen och slår över växelventilen så värme kan komma till önskat ställe utan spola massvis kallt vatten i toppen på förbrukningstanken.
Vill du styra en matarpump eller liknande i värmekällesidan som sitter på andra sidan av en värmeväxlare kan man montera en flödesvakt. Så fort vattnet snurrar slås flödesvakten till "där borta". Fjädrad backventil på kulverten behövs för att få bort självcirkulation.
Lite random inspiration bara.
Tusen tack! ska fundera på om jag ska testa ditt spår här istället :)
-
Tack så mycket för bra synpunkter!
Jag försöker svara på dem så gott jag kan.
Citat från: HBerggren skrivet 25 april 2023, 15:45:32
Lite osäker på om vedladdningens inkoppling direkt på shuntgruppsledningen, eller är det blandingsventiler? Tänker på problem kring snabba temperaturväxlingar både upp och ner i temperatur. Går det leda in ett steg ner i tanken istället?
Ja, där har du nog rätt, det är nog mycket bättre att koppla denna direkt i tank. Jag bifogar en ritning på tanken, det finns ju även extraanslutningar, vilken skulle du välja. Högsta framledning från Pannhuset kommer att vara 75C då kulverten är i PEX.
Jag skulle välja shuntgrupperna ut ur laddninsuttaget på toppen. Ladda tanken via radiator 1.
Utomhustemperaturstyrd shunt mot golvvärme hade jag rekommenderat.
Okej, intressant, vet du av någon som fungerar bra? ska söka på detta.
https://esbe.eu/sv/produkter/regleringar/crc200
Lite osäker på varför den högra laddomaten finns. Begränsning av temperatur till kanske max 60 hade funkat så kulverförlusten hålls nere lite?
Jag antar att du syftar på den bivalenta shunten nere till höger om ackumulatortanken, jo den är ju till för att begränsa kulverttemperaturen. Borde den inte va med?
Jaha, förstås. Jo det är en fungerande lösning. Bivalent kan vara överdrivet, jag tror inte du får några fördelar ur det eftersom du har bara en temperatur ut från tanken. Inte "spara på varmvattnet uppe i tanken-tänk". Så du bör klara dig helt med ett termostatiskt don som flödar bra nog. Eller vanlig shunt, bivalent shunt med https://esbe.eu/sv/produkter/regleringar/cra200 på.
Endast solvärmning av pool, ingen ved eller värmepumpmöjlighet. Antar sol är bra nog bara?
Där har du rätt, nej, sol kommer inte alls att vara bra nog. Vad tror du om att göra en egen shunt med pump till poolen från tekniktanken och sedan kör jag solslingan konstant mot tekniktanken och skippar växelventilslösningen..?
Håller med, det bör bli bättre. Fasttemperaturshunt kanske är en bra idé. https://esbe.eu/sv/produkter/regleringar/cra200 Sätt den ett par grader över vad önskad pooltemperatur är.
Dock, får du inte flytande kondensering med värmepumpen när du värmer poolen. Vill du ha det så har du POOL 40 som tillbehör. Då får du en till växelventil som går rakt mot poolen. Men det ger ingen vedfunktion på något vis. Men det går att krångla in före.
Nibe POOL 40 har styrning med givare i poolvattnet vid växlaren. Starta 25 stoppa 26 eller vad man nu vill ställa in på. Sen väljer man fast kompressorfrekvens. Den har även en ingång för extern blockering. T ex om soltanken är över ett visst värde som extern styrning säger, t ex det är 40 grader i tanken. Klixon (bimetallkontakt med fast värde) eller tempkontroller likt vad som sitter på en frysdisk kan funka fint. Då gör inte värmepumpen någon poolvärme om tanken är varm och man får se till att värmen går till poolen på annat vis.
Jag tänker lite på hur du vill köra värmepumpen för värmedrift nu, en F1255 lämnar lite att önska egentligen när det kommer till inbyggda funktioner. Hur har du tänkt i detalj att ladda tanken från värmepumpen? https://proffs.nibe.se/nibedocuments/32338/M11345SV-10.html med AXC40 ger nog den funktionen du behöver. Då ingår shunten till värmesystemet.
-
Nu har jag börjat koppla, :)
Har även gjort några ändringar efter det som skrivits här på forumet.
Kolla gärna igenom och återkoppla om ni ser några fel.
-
Nu vet jag inte om jag ställer till det för dig. Jag har lika, 1 panna+tank med VV-slinga och VP. Har shuntventil och när den öppnar max, så påverkas en microbrytare i den och då startar VP ( ON/OFF bara och termostat för VP min/max temp ) Tomt på värme i tanken ( behövs mer för att håla huset varmt) Det innebär att när jag eldar så öppnar inte shunten till max, utan reglerar värmen. Fungerar klockrent. Har även en VVB 200 L på sidan och när jag eldar så laddas den med ca 85 C. En liten pump startar på tankreturen ca 65 C och snurrar runt VV, då laddas även VVB med VV till max.
-
Nu vet jag inte om jag ställer till det för dig. Jag har lika, 1 panna+tank med VV-slinga och VP. Har shuntventil och när den öppnar max, så påverkas en microbrytare i den och då startar VP ( ON/OFF bara och termostat för VP min/max temp ) Tomt på värme i tanken ( behövs mer för att håla huset varmt) Det innebär att när jag eldar så öppnar inte shunten till max, utan reglerar värmen. Fungerar klockrent. Har även en VVB 200 L på sidan och när jag eldar så laddas den med ca 85 C. En liten pump startar på tankreturen ca 65 C och snurrar runt VV, då laddas även VVB med VV till max.
Nä, inte alls. Lät ju väldigt simpelt! Är det en microbrytare som du satt vid gängstigningen? Har du någon tråd där jag kan kolla på ditt system eller om du orkar göra en skiss? :)
-
En fråga, på bilden har jag ringat in shuntgruppen, hur blir det när pumpen är avstängd? Trycker cirkulationspumparna returen genom värmpepumpen och sedan ned i tekniktanken? Eller har jag tänkt fel?
-
Sätt en backventil på varje pump. T ex returen mellan värmeavgivare och shunt. Annars riskerar den hämta ur andra shuntgruppen baklänges när pumpen står still, lite över försumbart. Om du använder med klaff, tänk på gravitationens inverkan. Fjädrad går använda hur som helst.
En viktig ändring på din ritning. Varje klimatsystems retur måste gå till shunten för den shuntgruppen före returerna går ihop med varandra och sedan går mot tank.
Vad är komponenten mellan blå och orange? RMJ? Lite låg upplösning på bilden, går det få högre så det är lättare att läsa?
-
Sätt en backventil på varje pump. T ex returen mellan värmeavgivare och shunt. Annars riskerar den hämta ur andra shuntgruppen baklänges när pumpen står still, lite över försumbart. Om du använder med klaff, tänk på gravitationens inverkan. Fjädrad går använda hur som helst.
En viktig ändring på din ritning. Varje klimatsystems retur måste gå till shunten för den shuntgruppen före returerna går ihop med varandra och sedan går mot tank.
Vad är komponenten mellan blå och orange? RMJ? Lite låg upplösning på bilden, går det få högre så det är lättare att läsa?
Hej, tack så mycket för svar.
Jag har förenklat en skiss på bara värmesystemet, då det är det som är krångligt, för mig.
RM1 är en backventil som jag förstått ska sitta där för att förhindra självcirkulation, enligt Nibe, sen om placeringen blivit fel?
Frågor, jag har ju satt in en värmeväxlare så att jag med ventiler (ventilerna syns inte på denna skiss) kan köra värme ut på mina fläktkonvektorer så att jag slipper ha radiatorer på övervåningen, för att detta ska fungera så kräver det ju att någon av cirkulationspumparna till Gästhuset eller golvvärmen snurrar, tycker du att det är galet eller ska jag sätta in en till CP till för detta?
I tekniktanken där du tyckte att jag skulle ansluta inkommande värme från vedanläggningen (radiator 1) den anslutningen är bara 22mm, det finns en extraanslutning som är dn25 som går ned en bit i tank, kanske inte lika långt men nästan, är det inte bättre att ta den för att minska hastigheten ner i tanken?
Var det så du menade med backventilerna och att dra ihop returen efter shuntarna?
Min "priolista" för detta ser ut såhär;
Förbereda teknikrummet för hela systemlösningen.
1. Koppla ihop systemet så att tekniktanken egentligen fungerar som arbetstank för boningshuset.
2. Koppla ihop Gästhuset.
3. Bygga klart Ladugård och Pannhus, där jag sätter in en begagnad anläggning.
4. Solfångare
5. Pool
-
Flytta de nya backventilerna ett steg till så shuntreturen sitter på andra sidan backventilen.
Jag tycker det är snyggt om man har ett flöde som ändå passerar växlaren som matar den, och det är vad du har. När VVX belastas lite extra så shuntar de bara fram mer vatten. En viss framledningsvariation kan uppstå innan shuntarna hittar rätt om konvektorer startas och stoppas hastigt.
Bra fråga om hastigheten. Jag tänker det sällan är ett problem. Hade gärna fyllt bara överifrån egentligen, men det blir kallt det första vattnet.
Sitter det längre ner så får kallt vatten en chans att sjunka. Jag vill ha minimalt lägre placerad inledning än utledning i tanken.
Du kanske kan ha kran på uttagen så kan du få chans att testa dig fram lite.
Minns inte hur du ser till att shuntens levererade temperatur är rätt framme vid tanken. (Stillastående kulvertvatten). Hur lång är kulverten?
-
Flytta de nya backventilerna ett steg till så shuntreturen sitter på andra sidan backventilen.
Jag tycker det är snyggt om man har ett flöde som ändå passerar växlaren som matar den, och det är vad du har. När VVX belastas lite extra så shuntar de bara fram mer vatten. En viss framledningsvariation kan uppstå innan shuntarna hittar rätt om konvektorer startas och stoppas hastigt.
Bra fråga om hastigheten. Jag tänker det sällan är ett problem. Hade gärna fyllt bara överifrån egentligen, men det blir kallt det första vattnet.
Sitter det längre ner så får kallt vatten en chans att sjunka. Jag vill ha minimalt lägre placerad inledning än utledning i tanken.
Du kanske kan ha kran på uttagen så kan du få chans att testa dig fram lite.
Minns inte hur du ser till att shuntens levererade temperatur är rätt framme vid tanken. (Stillastående kulvertvatten). Hur lång är kulverten?
Tack så mkt!
Kulverten, till Gästhuset är ca 8 meter och till Pannhuset 9m. Menar du shuntningen från Pannhuset och till tekniktanken? eller?
Jag gick igenom Nibes kopplingsschema för prioriterad tillsats, och märkte då att jag kopplat fel. Dom tycker att jag ska koppla framledningen från VP direkt på shunterna, och ett stick ned i botten av tekniktanken. se nya skissen där jag ritat så, tror du backventilerna behövs även i det fallet?
-
Jag tyckte det blev lite rörigt och backventilerna sitter lite konstigt, så jag gjorde en ny "utgångspunkt".
Har du lust att länka det du hittade på Nibe?
När RM1 sitter där halvvägs ut i systemet så brukar det vara för att systemvattnet ska kunna cirkulera medan växelventilen för något annat.
Tycker det rimligtvis bromsat självcirkulation. System i verkligheten som saknar backventiler som behöver blir väldigt spännande att felsöka, tar en stund innan man förstår hur det oförklarliga sker.
*Borttagen bilaga*
-
Tack,
Ska kolla vad du ritat och återkommer.
Länk till Nibes sida som jag kollat på:
https://proffs.nibe.se/nibedocuments/32338/M11345SV-10.html (https://proffs.nibe.se/nibedocuments/32338/M11345SV-10.html)
-
Jag tyckte det blev lite rörigt och backventilerna sitter lite konstigt, så jag gjorde en ny "utgångspunkt".
Har du lust att länka det du hittade på Nibe?
När RM1 sitter där halvvägs ut i systemet så brukar det vara för att systemvattnet ska kunna cirkulera medan växelventilen för något annat.
Tycker det rimligtvis bromsat självcirkulation. System i verkligheten som saknar backventiler som behöver blir väldigt spännande att felsöka, tar en stund innan man förstår hur det oförklarliga sker.
Kan det vara så att dom Nibe tänker att systemet ska kunna köra flytande kondensering när dom kopplar så? och när pumpen stängs av så behövs RM1 för att flödet ska kunna gå till botten av tanken när cirkuleringen genom VP upphör (vet inte om flödet kan gå genom VP då den stänger ned ?).
-
Kan det vara så att dom Nibe tänker att systemet ska kunna köra flytande kondensering när dom kopplar så? och när pumpen stängs av så behövs RM1 för att flödet ska kunna gå till botten av tanken när cirkuleringen genom VP upphör (vet inte om flödet kan gå genom VP då den stänger ned ?).
Jag tänker att det delvis kan vara så att det ska vara flytande kondensering, men det blir det egentligen oavsett en tank bredvid pannan eller inte.
När man sätter pool som värmer i ett Nibe-system då blir driftprioriteringen 30 min på pool, 30 min värme och 30 min varmvatten. Så for den gör något annat slutar BT25 mäta en sann framledningstemperatur. Så de har lagt in en extra cirkulationspump som går samtidigt även om det egentligen inte behövs. Men har man arbetstank så blir det ju en hel del värme där som passerar som man vill mäta. Men tror det krävs för att få precision i svagt behov av värme. Systemen ser ganska lika ut.
I bland önskar man lite mer information från Nibe som motiverar olika val.
Men annars, när värmepumpen stannar och växelventilen skulle stå mot värme, så tänker jag shuntgrupperna kommer flöda omkring 50/50 genom kondensrn i värmepumpen och backventilen RM1. Så fort växelventilen parkerar mot varmvatten så slutar den cirkulationen, men tror inte den parkerar i det läget. Men det är ju inget jätteproblem att returen passerar värmepumpen när inget värmebehov finns direkt. Men det känns onödigt om man är "vedburen" en stor del av året.
-
Tack!
Så om jag förstår dig rätt så kommer systemet som du ritade upp fungera i princip likadant som om det jag ritat här nere, det som du tidigare sett men med några ändringar, backventiler och sen gjorde jag samma lösning till poolsystemet.
Vad är för och nackdelar med dessa två val, som du kanske förstår är jag ivrig att fortsätta dra rör. :) Jag tänker att en fördel med Nibes variant är att du får varmt vatten snabbt om systemet är helt kallt?
-
Ser att jag ritat fel på framledningen ur pumpen på min ritning. Jag tar bort förra bilden snart och ritar om den så som jag trodde/tänkt jag ritat. Framledningen ska inte gå in i botten på tanken utan i det röda röret över värmepumpen och synka med backventilen RM1.
Shuntgrupperna kan du bygga i alla fall så länge. Anar du har semester.
-
Tog bort några inlägg, vet inte varför "dubbla retursystemet" finns på bild, det är jättemärkligt.
Kika dessa, se om det känns rätt. Jag behöver göra något annat en stund för att kunna avgöra.
Shuntade system ser inte riktigt samma ut som flytande kondensering även om det "är flytande kondensering", så den måste kunna lämna i tanken om inte värmen efterfrågas av shuntarna.
-
Tack för ditt engagemang!
Har kollat lite nu och har några kommentarer:
Första bilden värme 1(1) så ser jag bara ett problem, termoventilers system kommer inte att fungera, tex om jag kopplar på solfångare till tekniktanken och systemet vill börja ladda över till pannhuset genom att R2 börjar cirkulera, då blir det stopp.
Och nästa bild, där fungerar inte heller laddprincipen då du satt en backventil i kulverten. Där kanske man kan ansluta VP till extrauttaget på tekniktanken och kulverten från pannhuset får vara kvar där den sitter?
Lite osäker, men om man gör så, då värmer VP tekniktanken, tekniktanken värmer huset, huset blir varmt, tekniktanken blir varm, överladdning till pannhuset startar och börjar fylla acktankarna där. Blir mycket vatten som VP ska värma men samtidigt kan jag ju köra ladugården med VP (ladugården sitter ihop med pannhuset)
-
Jag visste inte att du ville flytta solvärme till huvudtanken. Jag undvek lösningen med vilje för att hindra självcirkulation och andra bekymmer.
Är du säker på att du vill förvara solvärme där? När solen värmer så behöver poolen förmodligen värmas med mer energi än vad solen producerar. Förvärmningen av varmvatten slukar rätt bra också övriga året.
-
Jag vill ju gärna att VP kan gå mot ladugården då det blir en verkstad där med golvvärme. Och jag vill va besvärlig och kunna elda också. Bästa så här i efterhand hade ju varit att dra 2 rör till till pannhuset.
Hur skulle du gjort ?
-
Bra fråga, det blir ju rätt speciellt. Du måste hämta värmen från toppen i innetanken i alla fall. Sen ska något stoppa så den inte flyttar värme mer än det behövs, ett börvärde som gärna flyter.
Returen kommer vara väldigt opåverkad, funderar på om det går köra en enda värmeflyttarpump och en växelventil som vänder på cirklationspumpen. Sen något på varma sidan med backventiler som gör att det hämtar och lämnar på rätt ställe beroende på flödesriktning.
PLC-projekt helt klart om bokstavligen frågar hur jag hade gjort. Men det borde gå komma undan med lite temperaturstyrningar likt Termonic.
Att inte använda vedtanken alls vid VP-drift utan rakt från kulverten är en variant, men lite meck med automatiskt in och urkoppling där med.
---
Är värmepumpen stor nog? Eller sätta luftvatten i garaget?
-
Tror inte att det var en så dum idé faktiskt, att göra en styrning som förhindrar VP att ladda den stora tanken i pannrummet. Borde inte vara så svårt. Jag har programmerat lite PLC enheter, så det är iaf inte helt främmande.
Hittade en sida som beskriver hur termoventiler styr kulverten mellan husen. Bifogar även en bild.
https://slideplayer.se/slide/2609296/ (https://slideplayer.se/slide/2609296/)
Är det inte möjligt som jag frågade tidigare ang din bild heltank.JPG :”Där kanske man kan ansluta VP till extrauttaget på tekniktanken och kulverten från pannhuset får vara kvar där den sitter?”
Borde det inte fungera då? Bifogar en bild
-
Bra fråga, det blir ju rätt speciellt. Du måste hämta värmen från toppen i innetanken i alla fall. Sen ska något stoppa så den inte flyttar värme mer än det behövs, ett börvärde som gärna flyter.
Returen kommer vara väldigt opåverkad, funderar på om det går köra en enda värmeflyttarpump och en växelventil som vänder på cirklationspumpen. Sen något på varma sidan med backventiler som gör att det hämtar och lämnar på rätt ställe beroende på flödesriktning.
PLC-projekt helt klart om bokstavligen frågar hur jag hade gjort. Men det borde gå komma undan med lite temperaturstyrningar likt Termonic.
Att inte använda vedtanken alls vid VP-drift utan rakt från kulverten är en variant, men lite meck med automatiskt in och urkoppling där med.
---
Är värmepumpen stor nog? Eller sätta luftvatten i garaget?
Värmepumpen jag har är en Nibe s1255 på 16kW.
Vad tror du om att koppla VPs producerade värme in i tank via 11 (radiator 1), kulverten till pannhuset på extraanslutningen (dn25) och försöka lösa kallvattenproblematiken med en sån växelventil och ett klixon? Då borde väl jag kunna köra med termoventilers kulvertstyrning? Eller tänker jag fel? Och då utgår jag från din skiss som du döpte till heltank.jpg
-
Har inte hunnit sätta mig in i inlägget, hinner tidigast söndag kanske, gillar ha tid när det är komplicerade system så det inte blir fel pga tiden är knapp. Brukar bli tankevurpor ändå.
Hade ett missöde med en klixon som lagt ner, eller ja, den stannade i tillfredställt läge. Osäker på hur man ska tolka om man ska sluta använda dem eller fortsätta. Kanske gör långtidstester hemma med de som Conrad säljer och se om de är bättre. Digital tempkontroller finns i stilen som frysboxar har, eller Termonic. Finns även billiga tempkontrollrar på Amazon för typ 100-150 stycket i frysboxstilen, panelmotage kallas det väl. Köpte den till mig själv men den hamnade i en Nibe FLM hos en kund. Överlevt ett halvår iaf. Metallkapslat i elboxen så det kändes lugnt långsiktigt.
Om det uppstår ett behov av PLC, kanske en vid vare tank som kommunicerar med varandra. Då går det lösa det mesta med det. Fria händer kring allt. Alla shuntstyrningar kan du köra på samma PLC också, hantera start och stopp av shuntgrupper i förhållade till utetemp, typ av energi,
felkoder med åtgärd m.m.
Termoventilers lösning, den går väl inte köra baklänges tänker jag, som lite oinsatt för tillfället?
-
Okej, ta den tid du behöver, är väldig tacksam över all hjälp jag kan få.
Jo, termoventilers system 31, har två pumpar som är ställda mot varandra på returledningen. På det sättet vänder du på flödet. Iprincip:
Om huvudtanken i pannhuset är varm å tekniktanken kall så laddar den tekniktanken genom att köra pumpen som cirkulerar flödet från tekniktanken till huvudtanken, den drar alltså det kallaste vattnet från tekniktanken till botten av huvudtanken, toppen av huvudtanken cirkulerar då till tekniktanken. Om tekniktanken blir varm av sol alt VP så startar R2 och på det sättet värmer man då huvudtanken.
Jag är lite osäker på hur det systemet skulle funka med VP drift, för man vill ju inte värma 3m3 i onödan med VP, om man nu inte vill det, så det måste nog in någon typ av förregling där. Samtidigt vill jag ju kunna köra verkstaden med VP.
Så pannhuset kanske ska ha två tankar? En mindre som VP kan gå mot och en stor som Vedanläggningen värmer först för att sedan värma den mindre tanken?
-
Du ska ha 2 tankar att jobba mot. Annars för mycket vatten att hantera, är ganska enkelt att få det att lira med VP och panna. All värme tas du ut via den tanken på kanske 1 m3, några backventiler och möjligen en shuntmotor som reglerar tankarna. Värmen i sig har egen helt fristående funktion. Det med den typen av dubbla pumpar som ska snurra vattnet fram Och tillbaka, ger jag inte mycket för, bara krångligt att få det lira på ett bra sätt.
-
Nu har jag ritat om värmesystemet, med åtanke att kunna styra motorer och några motorventiler för att kunna växla mellan VP drift och Ved, jag har satt in ventilerna i första bilden med hela systemet. och sedan hur flödena går med veddrift resp vp drift.
motorventilen som sitter som "bypass" mellan retur och framledning vid kulverten tänkte jag styra för att motverka kallt kulvertvatten in i tekniktanken.
synpunkter? går det att begripa?
-
ang PLC, jag har själv använt Crouzet tidigare, men är det någon annan typ ni skulle rekommendera?
-
Igen som har något att säga?
här kommer lite text tillsammans med bilden som jag bifogar.
Vid eldning i pannan så öppnar Ventil 3 och 2 samtidigt som ventil 1,4 och 5 stänger när pannvattnet blir över 70C (?).
När Systemtanken börjar bli varm XX C(?) och tekniktanken kan ta emot laddning så startar Cirkulationspump 6, i och med att ventil 2 står öppen så cirkulerar vattnet i kulverten till dess att returtempen är 70C (?), då stänger ventil 2 och ventil 1 öppnar. Tekniktanken laddas till dess att den nått rätt temperatur uppnåtts, då slutar cirkulationspump 6 att gå, ventil 1, 5 stängs och ventil 2 öppnar.
När tekniktanken tappar värme och behöver fyllas på, så startar cirkulationspump 6 och värmer kulverten till dess att returtempen är 70C (?) då öppnar 1 och 5 samtidigt som 2 stängs. Denna procedur upprepas till dess att tempen i systemtanken sjunkit till XX C (?).
När huvudtanken börjar tappa värme och kan ta emot värme från tekniktanken så stänger ventil 1, 2, och 3 samtidigt som ventil 4 öppnar och pump 5 startar. VP börjar ladda tekniktank och genom shunten även huvudtanken.
-
En tank till i garaget, vad gör denna mer än volym Funderar på om du kan sätta dem i serie istället. Dvs sätta lämpligast tank "över den andra" och förbinda topp och botten så blir det "samma" tank ändå så slipper du lite komplexitet.
Väldigt mycket ventiler, känns som det går lösa på något mer elegant sätt. Låter bra när du beskriver, men får svårt att följa det.
Jag skulle vilja slippa ventil mellan tank av säkerhetsskäl om möjligt.
Kika produkten dubbelshunt om det känns som en bra idé. Har aldrig fått användning för en sån, men känns som rimligt här utan att tänka.
Shuntgruppen för verkstad, behövs den inne? Går den flytta till garaget istället, tänker shuntande funktionen ändå blir upptagen i tid och otid.
-
En tank till i garaget, vad gör denna mer än volym Funderar på om du kan sätta dem i serie istället. Dvs sätta lämpligast tank "över den andra" och förbinda topp och botten så blir det "samma" tank ändå så slipper du lite komplexitet.
Väldigt mycket ventiler, känns som det går lösa på något mer elegant sätt. Låter bra när du beskriver, men får svårt att följa det.
Jag skulle vilja slippa ventil mellan tank av säkerhetsskäl om möjligt.
Kika produkten dubbelshunt om det känns som en bra idé. Har aldrig fått användning för en sån, men känns som rimligt här utan att tänka.
Shuntgruppen för verkstad, behövs den inne? Går den flytta till garaget istället, tänker shuntande funktionen ändå blir upptagen i tid och otid.
Jag tänkte att två tankar i garaget gör så att jag slipper värma systemtanken (kanske 3000L) med VP. Istället bara värma huvudtanken som är betydligt mindre, kanske 500L?.
Eller ska jag kanske bara köra VP direkt i kulverten mot golvvärmesystemet i garaget/verkstaden, handlar väl om kanske 20-25C framledning framme vid fördelaren. På det sättet är ju kulverten så pass varm, att jag tänker att man kan strunta i att styra cirkulationen för att få upp tempen i kulverten innan man laddar tekniktanken.
Jag ska kolla ditt tips.
Ja, det kanske är bättre att ha shuntgruppen i verkstan. skulle bli bättre i teknikrummet också.
-
Något liknande detta? blev många kulväxelventiler.
-
Det beror på om du ska leda fram runt 25 grader till garage, direkt. Då vill du ha shunten i teknikrummet. Men om du ska flytta värme till garaget från teknikrummet så behöver den sitta i garaget.
Ett nytt förslag.
Om du sätter bivalentshunt på golvvärmen i garaget så kommer den hämta först från systemtanken och sedan automatiskt via kulverten, en obetydlig kallsup först förstås när det är golvvärme.
Max framledning ur tekniktanken är en bra idé att begränsa tidigt på ditt system (har inte nämnt eller tänkt på detta hos dig tidigare). Hämta all värme ur samma varmaste shuntgrupp så är det spätt och klart och det blir färre meter supervarm ledning i pannrummet. Men inte säkert det funkar så hos dig. Golvvärmen kanske du har på året om för badrumsgolv, då kanske den värme duger att även leda till garaget efter den shunten om den är stor nog? KVS 6,3 får den nog vara i alla fall.
Mitt tillfälliga system som bara skulle stå 1,5 år och mer än (dubbel överskridet), har minst 4,5 meter isolerat 22-rör som här om dan var 94 grader. Skitonödigt med lufttemperatur 28-30 grader i pannrummet. Får man dit en shunt nära utloppet på tanken försvinner problemet är det jag vill säga. Har en tekniktank jag aldrig får tummen ur att installera så vill inte göra något åt det.
Sen sitter det en växelventil och en shunt på min snabbskiss. Växelventilen är till för att shunten ska suga ur kulverten eller låta shuntgruppen suga ur kulverten. Vägrät ledning är stängd i normalfallet pga växelventilen och backventilen.
Då kan du flytta tekniktankvärme till garaget med 230V signal till pump och växelventil om du vill lagra utöver bara förbruka.
Men tycker det är PLC-drift på detta. Kör du utan PLC hade jag bara kört bivalent och skippat backventil, pump och LK525. Nackdelen ingen extra lagring av solvärme i systemtanken av värme. Tror inte det betalar sig. Men det är roligt med funktioner och möjligheter.
Ser inget behov av alla ventiler på min skiss om du sammanflätar den med din.
---
Har inga bra tips på PLC, tycker det är brist på system med analoga ingångar.
-
Låter jättebra med en bivalentshunt! I garaget. Ska sätt mig och rita.
Men om jag ska ladda tekniktanken inne i huset med vedanläggningen, då behöver jag väl några ventiler för att styra om flödet och för att få till en laddcykel behövs nog en plc.?
Tack för all hjälp, lär mig massor.
-
Ehm, varför glömde jag bort den viktigaste laddningen?
-
Nu har jag haft lite tid att fundera.
Jag tror att vi kan skippa överladdning från tekniktank till ladugård.
Värmebehovet i ladugården är så pass liten då solen skiner.
Solfångare kommer inte vara aktuellt om inte en mindre pool, spabad finns, så då dimensionerar jag anläggningen utifrån poolstorleken och när varmvattnet är producerat i tekniktanken så dumpar man överskottet till poolen.
Jag har även gjort om shuntningen så att första shunten shuntar ned till ca 30-40grader. andra shuntar ned till golvvärmen i boningshuset.
Är det dumt? om jag vill sänka till underhållsvärme i något av husen, så är det bara strypning av flödet som gäller..
HBerggren, jag ska se om jag kan implementera bivalentshunt i detta system.
Mitt system med växelventiler och PLC styrning blir då så här.
Jag bifogar systemet som helhet, jag bifogar även 3 drifttillstånd.
1. Då hela systemet går på VP.
2. Då systemet värms av vedanläggningen, dvs överladdning från systemtank till tekniktank sker.
3. Då systemet är fulladdat. vi har ackumulerat värme i tekniktank och systemtank, ingen överladdning behövs.
-
Osäker på om en pil på första bilden är fel på garagesidan vid någon Siemens.
Jag gillar inte strypventiler som värmereglering, om det behovet uppstår så bör termostater eller parallella shuntgrupper vara bättre.
Det känns som garagesidan kan lösas smidigare. Det bore konstigt om garagevärmem var tvungen att upphöra när värme laddas till huset. Påbörjade en annan skiss, men hinner inte göra klart nu. Klart mer komplicerat än jag trodde med två flödesrikningar i kulverten. Tycker det vore konstigt om det behövs mer än en shunt och en blandningsventil på garagesidan och max 2 växlande ventiler.
Funderar lite på om huset kan hämta värme genom att få sin retur genom systemtanken eller liknande.
-
Kanske så här?
Nu har jag satt en bivalent shunt på garagesidan.
Jag fick sätta dit en till cirkulationspump men samtidigt ta bort två styrventiler
Lite osäker på om jag kör allt på VP drift att returen kan spöka på garagesidan, alltså hitta bakvägen in i systemtanken, eller ska jag sätta dit en motorventil?
Jag löste problematiken med underhållsvärme genom att kunna köra en bypass på första shunten, med manuella ventiler. på det sättet kan jag ställa ner första shunten på underhållsvärme och bibehålla boningshuset. eller tänker jag fel. gillar inte heller att strypa värme med flödet, bättre att sänka temp.
-
Returen behöver man inte oroa sig över allt för mycket, "där man hämtar - är där man lämnar". Känns det som det gå få bort en växelventil till då? Undrar om du inte kan ta bort även sista växelventilen, "Trycker du på" mot shuntens inlopp så shuntar den ner bara av sig själv. Men suger man vid liknande område så kand det hända shuntgruppen slutar flöda, inget jag ser just nu. Om bivalent 2:an är öppen mot kulvert och systemtank så slipper du hitta på något som återställer shunten mot 1:an när vedvärmen är tillbaka/flyttas. Även "kvävd" cirkulationspump försvinner.
Om strypventiler skulle användas, så sätt de på utgående sida om shuntgruppens pump. Sugsidan kan kavidera av strypningar. Men helst fritt från strypningar, de är rätt dyra.
-
Jo, det borde ju fungera att ta bort sista växelventilen om det gick att ta bort den förra. bifogar en ny skiss.
Hur brukar man styra den bivalenta shunten, finns det färdiga styrningar? var brukar man sätta tempgivarna för att den ska justera?
-
En bivalent shunt körs som en vanlig shunt samma ställdon och styrningar passar. Framledningsgivare finns och sätts efter pumpen. CRC200 eller CRB200 funkar bra.
En bivalent har 90 grader arbetsområde precis som den vanliga shunten.
-
Okej, men bara en framledningsgivare. jag tänker om ventilen öppnat för VP och blandar med returen, då är väl 1an stängd mot systemtanken? hur vet shunten om att det finns värme att hämta från systemtanken, tänker att röret är kallt. Eller vrider den upp lite då och då för att se om det finns värme att hämta?
Hur som, om jag kör på med detta så borde jag iaf få nått som fungerar? sen kommer det väl säkert uppenbarelser på förbättringar.
-
Jag vill att värme från systemtanken ska passera 2:an vid värmeflytt, då kommer den backa mot 1:an som innehåller samma temperatur och sen backa till balans mellan golvvärmens retur och 1:an.
Detta var något jag tänkte på min skiss, fast jag tänkte bara på flytt åt "fel håll". Då kanske kan rita om flödesriktning med den som inspiration.
Tycker inte det är redo riktigt, känns som äldre skisser är bättre fast viss funktion saknas. Jag tycker inte strypventiler ska sitta där, kör hellre parallella shuntgrupper.
Lite synd att ingen med mer tid kan hjälpa till lite också så du blir klar.
-
Okej,
Har ändrat lite, Kan det fungera något likande som jag gjort i bifogad skiss? (ändringar gjorda runt shunt 3 och bivalentshunt. jag tog även bort bypassen vid golvvärmen då den inte gör nån nytta då det ändå sitter en shunt där.)
Strypventilerna som sitter i min nuvarande uppställning får du se som injusteringsventiler då jag tänkte att det kanske behövdes då jag bara grenar ut värmen efter första shunten, men det kanske inte behövs? det kommer att sitta termostater i golvvärmeskåpet i garaget och det kommer att sitta termostat i gästhuset. Jag kan leva med att det levereras samma temp till båda kulvertstråken.
-
ser att jag satt en backventil som inte kan vara med för att möjliggöra för returen att gå åt bägge håll i kulverten.
-
Ska jag tolka tystnaden som att det blev bra? :)
-
Ny fråga,
Kan jag flytta returen enligt grönt sträck istället för det lila sträcket i figur Värme7? och flytta backventilerna (markerat med samma färger)?
Blev massor lättare att få ihop rördragningen om det går, det innebär att kulverten från gästhuset och verkstaden kan suga en del av golvvärmereturen(boningshuset) i shuntningen? Kan jag köra så eller är det jättedumt?
Bifogar även systemskissen jag gjort för rördragningen. (teknikrum8)
-
Det går bra, det är till och med fel annars. Har inte kollat på förra inlägget.
Hmm, lodrät strypventil, varför sitter den där?
Backventilen i shunt 3 behövs inte om Siemens är helt stängd för rött flöde, blå ledning kan inte flöda om röd är blockerad mer än "i garaget" där du bara har en förbrukare, då kan flödena inte gå fel oavsett om golvvärmen är på eller av.
Röret mellan 1 och 2 på bivalent shunt saknar backventil om det ska fungera så som jag tror du vill.
Åh,men. Siemens i garaget behövs inte, 2:an i shunten ska du suga vatten efter siemens, så den alltid kan hämta värme från kulvert oavsett flödesriktning i kulvert. 1:an ska bara kunna hämta från systemtank.
Siemens på returen i teknikrum kan tas bort helt.
Grönrutad backventil behövs inte på returen.
Ta bort lila rör under Siemens.
Slå ihop returerna nära värmepump och tank, där röret passerar.
Siemens på röd ledning i teknikrummet kan du sätta ena utgången mot kulvertsidan (som pluggad funktion fast tryckutjämnat) eller använda en flödesblockerande annan magnetventil.
Men det beror lite på hur du vill köra systemet egentligen. Om du vill portionera ut värmen i tekniktanken så får du mindre kulverförluster och varmvattenförvärmning från veden. Om du kör växelventil och förbrukningsflöde direkt från systemtanken så får du marginellt med kulverförluster och ingen förvärmning av varmvatten.
Inte dubbelkollat mina påståenden noggrant.
Jag tror det är bra att göra systemet så hårdvarumässigt okomplicerat det bara går. Blir det någon miss så märker man det ganska väl och det är inget större jobb att ordna i efterhand.
-
Ok, vad bra.
Jag har fått för mig att jag behöver injusteringsventiler/strypventiler för att kunna justera flödet eftersom det är samma shuntmotor som tillgodoser verkstaden och gästhuset med värme, tror du inte dom behövs?
Har satt dit backventilen så som jag tror du menar, då kan bivalenta shunten suga från system tank både från 1an och 2an (då laddning av tekniktank sker).
Kolla om jag kopplat rätt när jag tog bort siemens i garaget.
Jag har tagit bort siemens på returen också, är du säker på att jag inte ska sätta en backventil på vardera retur, alltså innan dom går ihop tillsammans från tekniktank och VP.
Jag blir lite osäker på hur du menar, med siemens på röd ledning.
Du vill ha en ventil som stänger flödet helt i kulverten, eller? Jag vill att systemet vid VP drift ska värma tekniktanken till max nödvändig temp, 40C?. sedan shuntas flödet ut till garage och gästhus genom en gemensam shunt och pump. När jag sedan eldar vill jag att överladdning sker satsvis och max det kulverten klarar 75C, så då kommer tekniktanken jobba med varmare vatten. När behövs kulverten stängas av med en ventil, om inte verkstaden behöver värme så stänger ju termostaterna på golvvärmen, då står flödet stilla ändå. men jag missar säkert något.
Jag tror som dig, att försöka göra det så enkelt som möjligt, det är nog komplicerat som det är redan.
-
Idén med stänga flödet helt i kulverten var någon tankevurpa från tidigare, garaget ska kunna hämta vid behov.
Strypventilen behövs inte, shuntar hämtar bara det de behöver även om flödet är fullt tillgängligt. Det är pumpen för varje grupp som bestämmer hur mycket som flödar. Om flera parallella shuntgrupper blir "kvävda" av varandra så är matningen för klent dimensionerad.
Läste inte hela inlägget, ville bara tjuvkika lite efter jag stannat uppe för länge och bråkat med konsument-wi-fi och smartprodukter. Suck, det var lika dåligt som jag mina fördommar sa. När jag aldrig skulle köpa några. Dags för 6h sömn, jag kräver 8-11h för att fungera bra.
-
Okej, då sätter jag inte dit nån.
Just ja, jag var kvar i min gamla idé, nu har jag ju en pump ute i garaget så det blir ju precis som du säger. tidigare så tänkte jag att pumpen som går till gästhuset även skulle ta garaget, därav ville jag kunna justera flödet.
Jag har inte landat i det där träsket med smartprodukter ännu, det får komma då man har tid att slita sig i håret :).
Några till frågor.
Eftersom allt flöde går genom VVX, som är till för att få lite värme till några konvektorer så funderar jag på att göra en bypass, ifall den blir tät och behöver bytas.
Då insåg jag även ett problem som kanske kan uppstå. säg att jag vedeldat och ligger på 70-75grader i tekniktanken, då kommer vvx laddas med den tempen, konvektorslingan har väldigt liten i volym, så då kan shunten som sitter där mest troligt inte få någon större hjälp av returen för att hålla nere värmen. Är det ett problem? Om det är ett problem så tänkte jag att man kanske kan sätta in en shunt före VVX så systemtempen hålls nere, som vi pratade om tidigare ang förluster. Se skissen nedan, där ser du shunten jag satt dit just över 12ans utgång. jag har även tagit bort allt som inte behöver driftsättas i "första etappen" av värmeanläggningen.
-
Hehe, börja inte före allt hår fallit av, till förhoppningsvis har du inget håravfall i släkten och slipper börja. ;)
Perfekt, mycket bättre, vet inte varför jag inte tänkte på det.
Bypass är en bra idé. Att sätta bypassrör manuellt kostar nära samma, kran är så mycket enklare.
Tycker det ser bra ut!
-
Tror jag skulle kunna bli tunnhårig av det här projektet som jag hållit på med i 3år nu, då jag valt att göra precis allt själv :) (men det kanske blir inflytt till senhösten?)
Några till frågor ang dimensionering,
Jag har som största dim 28koppar och 25PAL i systemet, kulverten är 32.
VP, nibe s1255 16kw.
Effekt, gästhuset kommer att klara sig på ca 5000W genom kulverten, här kommer vi att ha luftkonvektorer. Det ger ett flöde på ca 0,17L/s med vatten och 0,19L/s med 30%glykolinblandning. Jag har räknat med delta t på 7C, om det är rimligt vet jag inte.
Effekt, boningshuset kommer enligt energiprestandaberäkningen behöva 4700W, vi avrundar till 5000W för enkelhetens skull.
Garage, oklart i dagsläget men ca 140kvm, golvvärme, kan ses som nyproduktion. underhållsvärme på ca 10-15 grader. Killgissar på ca 3000W? det ger 0,11L/s med glykol.
Totalsumma på flöden: 0,5L/s bortsett från kulvertförluster och andra förluster.
KVS på shuntventilerna? Jag har markerat dom i färger i bifogad bild.
Blå, kvs 6,3 =1,75L/s, är den för stor? Jag antar att om man väljer för stor shunt så har dom svårt att reglera vid lägre flöden.
Resterande shuntar kvs4 förutom shunten som sköter laddningen till tekniktanken (orange) den kanske ska va 6,3.
Pumpar, vad tror ni som har lite känsla för detta att jag ska ha? Har monterat pump 2 då jag hade den från ett annat projekt, och då har jag kollat maxflödena som konvektorerna kräver och den levererar det och lite till.
Vid blå shunt, behöver jag sätta dit en backventil?
-
Ser fint ut! Är det extra takhöjd? Börjar fundera på lite extra snickargläde ovanför fönstren eller spröjs av nån anledning, för det ser lite tomt ut ovanför fönstren. Men mycket fint bygge!
Backventil vid blå shunt kan jag inte komma på att det skulle behövas.
Det finns ett fel vid shunt 4. 1 och 2 är egentligen ingen skillnad. Shunt 3 bör suga från över uttag 1 istället. Tror inte mellanledningen med backventil behövs alls.
*Suddar massa text*
Får tänka när jag har mer tid. Tror en Siemens hittar tillbaka i garaget snart. Den kan inte hämta vatten från tekniktanken om shunt 3 inte blockeras, den leder in kallvatten i shunt 4 uttag 2.
Återkommer ikväll med lite tur. Jag behöver rita lite.
-
Titta och fundera på denna.
Flyttade VVX för att hålla lite mer måttligt flöde genom den.
6-meterspumpar bör funka överallt. Nibe/grundfos har en billig 7-meterspump som funkar bra och är billig. Med till golvvärmen kanske det är bättre att välja en konstantryckreglerad pump.
KVS 6 på alla utom shunt 1, som bör funka fint med 10. Men vet inte så mycket om systemet så kan inte skriva lag på det, men det är en riktlinje i alla fall.
-
Ser bra ut, Du har ju trollat bort alla växelventiler med hjälp av backventiler och den bivalenta shunten, mycket bra! tummenupp Kan man få den ventilen att arbeta med hjälp av en klixon så kanske jag slipper ett PLCsystem, men det kanske blir svårt att få till att överladdningen ska upphöra då tekniktanken är fulladdad.
Några frågor.
Är det någon slags förregling du ritat in på motorventilen vid ZRS230, den ska öppna samtidigt som pumpen startar? och visst menar du egentligen en ZRS220? fattade det som att ZRS230 är en trevägsventil.
Vilken bivalent shunt ska jag köpa?
Shunt 1, ska det va CRA200 eller CRC200?.
Finns olika typer av shuntar, spelar det någon roll vilken jag väljer, bortsett från flödesegenskaper?
Har du någon benämning på grundfospumpen?
Jag har räknat lite, och borde väl egentligen gå upp i 32 dimension på första stråket innan det delar upp till 28 (har förstärkt linjen på skissen). men, är det värt det då det är så kort bit? samtidigt blir det inga jättesummor heller. Vad tycker du?
-
Uppdaterar systemet efter flödesschemat.
-
6212285 Cirkulationspump Grundfos Lfex AS 25 Cirkulationspump. Grundfos Flex AS 15-70-130. R40 utvändig gänga, 230V.
FLEX AS 15 624455 CIRKPUMP GRUNDFOS FLEX AS 15 NIBE
FLEX AS 15-624471 CIRKPUMP GRUNDFOS FLEX AS 15 NIBE
Hemskt dålig beskrivning på nätet är största problemet med pumparna. De undre två ansluts med R25.
Man kan köra dem på PWM (Standby, 0-100%) om man vill och köper hem en kabel som är svår att hitta i Sverige. Brukar köpa från Tyskland. Men strömsladd och fasta hastigheter inga konstigheter att välja utan att köpa till något.
Men välj inte dessa till golvvärme. Det ska gå att få till konstanttryck, men tyckte inte det kändes så när jag pillade på en senast, inte samma menyversion i alla jag hanterat. Wilo (estetiskt ful pump) funkar bra - Yanos pico eller liknande. Grundfos med rund baksida (Typ Alpha 2L osv) verkar inte hålla lika hög kvalité som andra pumpar.
CRA funkar som shunt 5. Men annars kanske du kan ha en välflödande termostatisk.
CRB där det är radiatorer (rumsgivare) Perfekt till gästhuset om det är radiatorer där.
CRC där det är golvvärme eller radiatorer. (utegivare)
VRB140 är en bivalent shuntserie.
Helt rätt med ZRS. Bara synkron inkoppling, pump startar samtidigt som ventilen öppnar. En modern pump har viss fördröjning tills den pumpar så det är perfekt timing.
Du borde kunna starta och stoppa med en hållkrets. Klixon, termomatic, panetermostat eller 25focus variant - sätt dit en tillbehörskontakt i ställdonet i shunt 1 när den går i bott får du startsignal.
Risken är att framledningen dippar lite väl mycket innan värmen kommer, är det inga radiatorer är det inget problem. Om det ändå är en oro sätt en termomatic eller liknande i rätt höjd i tanken, gärna vid intaget i höjd ungefär eller något lägre.
Sen upphör laddningen när returtemperaturen ur tekniktanken börjar öka till 5 under startvärdet med ännu en klixon, termomatic eller tidrelä. Men hållkretsen får inte kunna starta om inte värme i systemtanken finns. Så det närmar sig PLC, men går lösa utan, speciellt vid mer kompromiss.
Tror du klarar dig fint på 28 mm rör.
Edit: Systemöversikten suger genom värmeväxlaren, medan den trycker igenom på ritningen ovanför. Det är bäst att placera motstånd på trycksidan om man kan välja.
-
Tack för all information,
Ang pumpar, såg att den pumpen jag redan har och tänk använda som CP till frikylan klarar 2grader som min temp, kontinuerligt, det är en wilo star z20/7, som egentligen är avsedd för tappvatten. Har du någon erfarenhet av sjövärme? Jag antar iaf att drifttempen vid kylbehov kommer att vara minst 10C?
Jag tänker även att jag inte behöver en shunt på värmeväxlarsidan som hanterar KBS, då VVX matas med redan shuntat vatten, samt att det sitter konvektorer som kan reglera fläkthastigheten efter rumstemp. Men, ska jag använda en CRB styrning eller en CRA till den shunten? Den matar ju både VVX och Gästhuset samt sänker tempen fram till övriga shuntar.
Tänkte köra ESBE VRG133 25-10 CPF 28mm på shunt 1 och resterande ESBE VRG133 20-6,3 CPF 22mm. Funkar det?
Ang pumplängd 130 VS 180, är det något man bör tänka på? ifall branschen håller på att fasa ut nån av längderna?
Annars kör jag YONOS PICO 25/1-6 på golvvärmesystemen. med CRC200 styrning på shuntarna. Både i boningshus och garage.
Alla andra pumpar får bli Nibe Crikpump, Grundfos Flex AS 15. Håller med om att det inte fanns mycket information att hitta om denna, men den klarar 6meter, PWM och är driftsäker? Hittade den för 13-1400kr på nån sida.
Till poolen så kör jag en CRC200 styrning då jag tänker att en utomhusgivare borde vara bäst? eller tänker jag fel?
Och till shunt 4 (tidigare5, se ny skiss) så kör jag CRA200.
Efter att kollat priser på termomatic så känns det som PLC ändå är ett alternativ, samt att det blir lättare att ändra om något blir fel, eller bygga ut.
Ändrade så att pumpen trycker genom VVX, tänkte inte på det.
Funderar lite på programmet som kommer behöva skrivas.
Tillexempel:
Om systemtanken ökar i värme och uppnår XX C (85C?), då ska ZRS220 och pump 5 öppna/starta. Vid vilken temp bryter man överladdning, eller det blir ju två temperaturer som styr, när tekniktanken är fulladdad, då bryter man på returtempen som du skrev. När den första överladdningen sker kommer ju kulverten ligga runt 35-40Grader pga VP drift, så nån större kallsup kommer inte tekniktanken att få, om jag gissar rätt. Därför är det kanske rimligt att bryta överladdningen när systemtanken sjunkit till ca 35C, även om tekniktanken inte är fulladdad? sen antar jag att golvvärmen i garaget kommer att förbruka resterande värme i systemtanken genom vrb143 shunten. Var är rimligt att sätta givaren/na?
VP, kommer ju automatiskt att stanna då den känner att returen ökar, precis som den stannar om den laddat tekniktanken till ca 40grader.
-
Kan jag köra esbe med kvs 10 på alla shuntar, har 28mm rör överallt där jag ska sätta shunt och om jag tar kvs6,3 måste jag antingen ta en shunt utan klämring eller dimma ner röret. men jag vet inte hur känsliga dom är, om det blir problem med att justera flödet.
-
Kan jag köra esbe med kvs 10 på alla shuntar, har 28mm rör överallt där jag ska sätta shunt och om jag tar kvs6,3 måste jag antingen ta en shunt utan klämring eller dimma ner röret. men jag vet inte hur känsliga dom är, om det blir problem med att justera flödet.
Jag tror det är bäst att gå ner till 22-rör där det behövs, borde bli väldigt lite 28-rör egentligen?
10 tycker jag blir för mycket. Men kan fungera, men jag hade undvikit det.
Tack för all information,
Ang pumpar, såg att den pumpen jag redan har och tänk använda som CP till frikylan klarar 2grader som min temp, kontinuerligt, det är en wilo star z20/7, som egentligen är avsedd för tappvatten. Har du någon erfarenhet av sjövärme? Jag antar iaf att drifttempen vid kylbehov kommer att vara minst 10C?
Jag tänker även att jag inte behöver en shunt på värmeväxlarsidan som hanterar KBS, då VVX matas med redan shuntat vatten, samt att det sitter konvektorer som kan reglera fläkthastigheten efter rumstemp. Men, ska jag använda en CRB styrning eller en CRA till den shunten? Den matar ju både VVX och Gästhuset samt sänker tempen fram till övriga shuntar.
Tänkte köra ESBE VRG133 25-10 CPF 28mm på shunt 1 och resterande ESBE VRG133 20-6,3 CPF 22mm. Funkar det?
Ang pumplängd 130 VS 180, är det något man bör tänka på? ifall branschen håller på att fasa ut nån av längderna?
Annars kör jag YONOS PICO 25/1-6 på golvvärmesystemen. med CRC200 styrning på shuntarna. Både i boningshus och garage.
Alla andra pumpar får bli Nibe Crikpump, Grundfos Flex AS 15. Håller med om att det inte fanns mycket information att hitta om denna, men den klarar 6meter, PWM och är driftsäker? Hittade den för 13-1400kr på nån sida.
Till poolen så kör jag en CRC200 styrning då jag tänker att en utomhusgivare borde vara bäst? eller tänker jag fel?
Och till shunt 4 (tidigare5, se ny skiss) så kör jag CRA200.
Efter att kollat priser på termomatic så känns det som PLC ändå är ett alternativ, samt att det blir lättare att ändra om något blir fel, eller bygga ut.
Har inte mycket erfarenhet av sjövatten mer än ett ställe egentligen. Mycket effekt till pumpen och kall KB in är sammanfattningen. Växlaren var förmodligen dags att rengöra och underdimensionerad. Det var rätt kopplad i alla fall. Motströms, båda varma sidorna överst som alltid.
Håller med att det kan vara värt att kasta shunten på konvektorsidan och se om det funkar.
CRC på shunt 1. CRB funkar också, börvärde från trådlös givare hela vägen. Det funkar om den framledningen alltid är högre än de andra. Här glänser gemensam PLC lite. T ex hos mig. På vintern är radiatorshunten högst börvärde, på sommaren är det golvvärmen badrum som har högst börvärde. Har du kaklat badrumsgolv som behöver vara varma på sommaren för att inte kännas som istackor så funkar 26-27 grader bra. Så "hos mig" står shunt 1 öppen när den behöver vara öppen. Alla framledningsbörvärden jämförs mot varandra och bufferttanken laddas efter högsta börvärde. Men köpt styrning av shunten så är den första stängd och då blir ditt badrum kallt. Har du ingen badrumsgolvvärme som du vill ha på så kan du köra CRB eller CRC. CRC lär krångla minst. Edit3: Det går ställa minsta framledning, men då haltar stugan en smula att behöva stå ut med det. Du kan koppla stugans pump till någon annan shuntreglerings stopp av värmepunktion (stänga av cirkulationspump). Edit 4: Du har ingen shunt som uppfyller det. PLC kan lösa det efter utetemp. VVX behöver du inte när stugan inte behöver värme antar jag.
Tycker shuntar och pumpar blir bra planerat. De är väldigt pålitliga de pumparna. Tillverkarna stoppar dem i alla möjligt. CTC har kört de pumparna till sin tappvattenvärmeväxlare sedan 2015 eller när den nu släptes. Bergvärme iaf, har dålig koll på nyaste CTC luft/vatten. I alla fall, pumpen startar och stoppar varje gång någon pillar på varmvattenkranen via PWM. Viessmann har den. Den förekommer i många färdiga golvvärmefördelare. Nibe eftermonterar på äldre. Original i många Nibe också.
Har stött på problem med dessa pumpar på gamla rörsystem, typiska självcirkulationshus, inget behov av trycket de kan ge och det hörs lite om pumpen i radiatorerna. Ingen jättegrej, men känns som man hellre ska sätta en låglyftade 32-pump lågvarvande historia på sånna hus.
Jag gillar 180 framför 130. Mer plats att flödet får naturligare väg in och ur pumphuset. Men 130 räcker absolut. Snyggare i pannrummet.
CRC blir jag osäker på om den är rätt till poolen egentligen. Desto varmare det är ute desto mindre värme ska fram. Osäker på om du kan sätta negativ lutning på värmekruvan? Annars CRA. Edit 2: Näää. Negativ värmekurva eller ingen shunt alls, bara on/off efter temperaturen poolvatten VVX in funkar gott. PLC tack.
Funderar lite på programmet som kommer behöva skrivas.
Tillexempel:
Om systemtanken ökar i värme och uppnår XX C (85C?), då ska ZRS220 och pump 5 öppna/starta. Vid vilken temp bryter man överladdning, eller det blir ju två temperaturer som styr, när tekniktanken är fulladdad, då bryter man på returtempen som du skrev. När den första överladdningen sker kommer ju kulverten ligga runt 35-40Grader pga VP drift, så nån större kallsup kommer inte tekniktanken att få, om jag gissar rätt. Därför är det kanske rimligt att bryta överladdningen när systemtanken sjunkit till ca 35C, även om tekniktanken inte är fulladdad? sen antar jag att golvvärmen i garaget kommer att förbruka resterande värme i systemtanken genom vrb143 shunten. Var är rimligt att sätta givaren/na?
VP, kommer ju automatiskt att stanna då den känner att returen ökar, precis som den stannar om den laddat tekniktanken till ca 40grader.
Teknik U (höjd vid framledning eller strax under) (Uppe)
Teknik N (Botten eller returledning vid precis vid tanken) (Nere)
System U (Uppe)
Utegivare i norr
Jag tänker flytande börvärde för start och stopp boeroende på lagrad energi i tanken.
För värmeflytt krävs system U <= 55) och (Teknik N <= 40).
Låt stoppvärde vara (Teknik N >= (System U - 5) or System U <= 54).
Edit: Du kan köra en CRC som en CRA utan kostnad.
-
Kommer ett längre svar i morgon efter middagen, ska upp tidigt på jobb imorrn.
Men en fråga dyker upp direkt..
Styrning av shunt med plc, finns det motorer till esbes shuntar avsedda för detta, eller kan man styra esbes egna på något sätt? Eller blir det till att hitta lämplig motor och styra den + nån adapter ? Hur har du gjort?
Jag är otroligt tacksam över all hjälp och inputs du ger.
-
Med en PLC kan du styra med 0 - 10 volt och ESBE har motorer som fungerar för det. Finns 230VAC, 24VAC och 0 - 10 Volt
-
Kompletterar lite:
Kika artikellistan här:
https://esbe.eu/sv/produkter/vridande-stalldon/ara600-3-punkt
Denna är fin, men speciell att programmera (tycker inte den är bra som shunt utan snarare multivägs växelventil eller liknande):
https://esbe.eu/sv/produkter/vridande-stalldon/ara600-proportionell
Det är ett "dött" ställdon som man kör via PLC eller shuntade pannor från fabrik. Exempel ARA661: 230V,medurs, 230V moturs och nolla är kablarna. ARA661 och ARA 671 är vanliga don som funkar. På Tradera kan det finnas komplett shunt och motor för några hundralappar.
Bortskänkes Nibe/CTC/IVT-pannor på köp och sälj kan man plocka shunt och motor från också. Men bökigt att kasta resten på tippen.
Jag kör de via reläkört, förreglat reläpar så den inte kan köra åt båda håll samtidigt om man har haft hjärnsläpp under programmeringen.
-
Nu jag kommit igång igen.
Vilken är bäst som ställdon till shunt då?
Jag tänker att pool/badtunna får styras via ett relä som startar pumpen efter returtemp.
Golvvärmen har jag redan styrning på, termostater med rumsgivare, med utgång för att starta pumpen, så där får shunten bli en crc200 med utomhusgivare, eller ska jag strunta i termostaterna och justera ett konstant flöde med bara crc200 som styr temp?. Eller ska jag köra på ARA på den shunten också?
Kylan, där tänkte jag tjuva styrsignal från växelventilsutgången, när man slår på fläktkonvektorn så drar den växelventilen så flödet strömmar genom konvektorn, samma signal få gå till ett relä som startar pumpen. På det sättet funkar det även om jag kör värme på vintern.
Gästhuset, ska den styra på returtemp eller inomhusgivare?
Sen en fråga ang VVC,
På fördelaren längst bort, ca 20m har jag dragit tillbaka en utgång till teknikrummet, där sitter en pump, backventil och en strupventil. Vad är bäst? Ska jag ansluta till Nibes ingång in i VVB? Eller ska jag ansluta just före varmvattenslingan i tekniktanken? VVC tänkte jag schemalägga + styra på returtemp när jag ändå kommer använda en plc.
Kommer säkert fler frågor.
-
Behåll golvvärmen, kör öppna termostater tills du hittat rätt värmeinställningar. Sen aktivera termostaterna så de klipper vid sol. Innegivare eller utegivare på gästhuset.
VVC tänker jag som loop runt tekniktanken där billigast energi finns.
Bör bli bra med kylan.
-
Okej,
Jag har ju satt nibes utomhusgivare och inomhusgivare. Är det ok att parallellkoppla tex utomhusgivaren till CRC200, om det blir en sån. Tänker att det borde fungera.
Osäker med vad du menar med
Loop runt tekniktanken. Jag tänker att VVCn går samma väg som kallvattnet, in i slingan i tekniktanken och sedan in i vvb i niben och sedan iväg till sista fördelaren.
Jag har bara framledning till första fördelaren och retur från andra fördelaren draget till teknikrummet.
Blev för trångt i verkligheten för att få in cirkulationspumpen innan vvx, så den får tyvärr suga genom den. Satte även en stad ventil på bypassen vid vvx ifall man vill köra ett litet flöde förbi den.
Bifogar några bilder på projektets långsamma framfart 😁
Fick sätta dit pumpen idag efter att ha isolerat färdigt bakom den.
-
Nej det funkar inte med parallella givare. Separat till varje. Använd en nätverkskabel så kan du ha 4 givare i samma dosa rent teoretiskt på en kabel.
Hjärnsläpp igen. VVC:n vill du loopa över där det alltid finns värme, enda garanterade är Niben beredare. Så följ den manualen. Det som inspirerade var hjärnslppet var att det för mig tar emot att Niben ska göra småkörningar för VVC-förluster även när du eldar. Men VVC:n bör inte gå via slingarn i tekniktanken. Då kommer hela tekniktanken bli värmd av VVC:n av Niben. Går det slippa VVC så är det kanon. Annars sätt den över Niben enbart (följ Nibemanualen), vill du krångla lite så kanske du kan sätta den med en växelventilen eller något som är tappvattenklassat.
Härligt att få börja från blankt papper. När system byggs om står man och snålar med saker som är fult, fel men bra nog, men borde kastas ut, men inte kan försvaras.
-
Ser något annat på dina foton, pressade delar, då gäller det att det blir rätt från början, annars bara kapa och skarva. har du pressat ända in på tankar/ventiler/ e.t. c kan det bli svåt framöver att byta något. För min del gillar jag inte press utan hårdlöder eller mjuklöder, det sista håller det med och kan värmas loss och lödas om, om det behövs. Ävensom mycket billigare delar med kapilär än press.
-
Ser något annat på dina foton, pressade delar, då gäller det att det blir rätt från början, annars bara kapa och skarva. har du pressat ända in på tankar/ventiler/ e.t. c kan det bli svåt framöver att byta något. För min del gillar jag inte press utan hårdlöder eller mjuklöder, det sista håller det med och kan värmas loss och lödas om, om det behövs. Ävensom mycket billigare delar med kapilär än press.
Jo jag vet, har valt VA kopplingar vid alla detaljer (backventiler, kulventiler m.m ) så visst blir det några kopplingar som ryker om det måste byggas om.
-
Ny fråga,
Glykol eller KBS på varma sidan. Har läst att det inte riktigt är ok att köra KBS på varma sidan, men samtidigt om man läser säkerhetsdatabladen från tex Altech så står det;
”Användningsområde: Värmeöverföringsmedia, köldbärare.
Användningar som avråds: ingen info om användningsbegränsning finns.”
Samtidigt i samma datablad:
”Skyddsangivelser: P210 Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppna lågor och andra antändningskällor. Rökning förbjuden.”
Här tycker jag att det blir en motsägning. Jag tänker att systemet läcker, värmepatronen går i gång och det finns nog med syre för att antända? Annars har jag svårt att de några andra risker.
Anledningen varför jag frågar är då vi har delar i plattan som kan bli runt -30C.
Har priser på:
KBS 32,65kr/L (ink moms)
Etylenglykol 37,45 kr/L (ink moms)
Propylenglykol 79,81kr/L (ink moms)
Hade helst velat ha propylen, men jag är inte beredd att betala dubbla priset, då det handlar om stora mängder.
Alternativt så blir det massa växlare och pumpar som tillkommer. Hur skulle ni göra? Gör jag en tabbe att välja KBS på varma sidan?
-
Vanligt vatten tänker jag, eller när känner du att det inte fungerar? Spriten klarar väl runt 65-70 grader innan den kokar eller vad det nu var. Så det funkar inte.
Bäst värmekapacitet i vatten också.
Etylen i värmesystem borde det vara fängelse på a:gl
-
Vanligt vatten tänker jag, eller när känner du att det inte fungerar? Spriten klarar väl runt 65-70 grader innan den kokar eller vad det nu var. Så det funkar inte.
Bäst värmekapacitet i vatten också.
Etylen i värmesystem borde det vara fängelse på a:gl
Vi har golvvärme ut i plattan vid ett orangeri, även entréplattan har slinga i sig, den behöver iof aldrig aktiveras. Men hur gör jag med orangeriet? Det kommer förmodligen va kallt många vintrar. Kokpunkten går ju att förflytta med hjälp av tryck i systemet.
Sen kommer även bagarstugan/gästhuset gå på underhållsvärme stora delar av vintern och blir då väldigt känslig för strömavbrott.
Vatten hade absolut varit det bästa, men jag känner mig inte trygg i det.
Propylen om vi ska köra frysskyddat alltså.. eller bygga bort med växlare?
-
Orangeriet och entré känns bra att bygga bort med växlare.
Hade nog hellre satt batteribackup på cirkulationspumpen med växlande relä som drivs av nätspänningen till gästhus och bagarstuga. Eller höjt temperaturen till 25 om du inte är tillbaka inom ett par dagar. Bara allt vatten cirkulerar mellan en tank så blir det svårfruset på länge. Lättömt system och elradiator är kanske en annan variant. Det är så få dagar investeringen ska fungera. Fylla allt med glykol tycker jag känns sorgligt faktiskt. Söligt och kladdigt så fort man ska göra något.
-
Liten uppdatering.
I helgen fyllde jag systemet, det slutade med 33% propylenglykolinblandning på varma sidan då jag lyckade få ett bra pris på det.
Nu tänkte jag få igång min shunt till golvvärmen.
Förstår jag det rätt, om jag ställer min wilo yonos i konstant tryck (Δp-c), så behöver jag inte bry mig om att styra den i on/off? alltså om shuntstyrningen (Esbe crc200) pga av ställd kurva stänger shunten, eller att alla termostater stänger så reglerar pumpen detta själv, den stänger av och går inte mot stängd ventil?
-
Ställer du pumpen i konstant drift och shunten stänger så är det cirk i systemet, men däremot om alla termostater stänger helt ( föga troligt ) så kommer pumpen att gå mot stopp. Inte bra då kavikationen i den kommer att värma vattnet i pumphuset, kanske ända till en kokpunkt och det tål inte pumpen, den blir för varm och brinner upp i lindningen. Så ett bra tips är att plocka bort minst två termostater på dom raddar som är längst bort, då finns alltid ett flöde över pump och system
-
Golvvärmeläget på pumpen reglerar så du har samma tryck hela tiden. Men den stänger inte av helt när sista donet är stängt, så en slinga eller bypass bör du ha öppen i alla fall. Jag tycker ingen ska leva med bypass dock. Det finns tillbehör till shuntmotorn som kan stänga av matningen till pumpen när inget värmebehov finns. Men jag tycker ett badrumsgolv har värmebehov året om.
-
Okej,
Ja, mitt system kommer såklart att ha flöde genom golvvärmen i badrummen.
Jag skissade först på ett relästyrt system då både Esben och styrdatorn till golvvärmen kan styra pumpen. bifogar en skiss.
Men då struntar jag nog helt i det? Eller finns det något läge som kan göra att shunten är helt stängd, antar att den alltid har öppet åt något håll.
-
Shunten är alltid öppen åt något håll. Hålet som aldrig stänger är sidan mot pumpen. Sen är axelpilen där det stänger internt, antingen värmekälla eller sin egna retur, det är vad den ska peka mot i respektive ändläge. Överlappet stänger aldrig helt. Sätter man ihop shunten fel så kan det bli att klacken blockerar pumpen istället. Det händer ute på fält att folk sätter fel, men jag tror du löser det rätt.
Edit: CRA913 ESBE CRA913 Pumpstyrmodul, på/av 5441604, ungefär 722 kr inkl moms.
-
2nya frågor.
Har kört anläggningen kontinuerligt nu i ca 2dygn.
Pumpen startar ca 17ggr/dygn
Jag har förskjutit kurvan lite så att pumpen laddar tekniktanken till ca 40grader.
Men jag skulle gärna se att starttempen för laddning sker vid lägre temp så att systemet får nyttja skiktningen som blir. Nu så startar den vid ca 30grader? Skulle kunna släppa den till 10-15 grader. Kan man ställa det någonstans? (NIBE s1255)
Fråga 2. I menyn använd och tillförd energi (ett hus med en pil in och en pil ut), så står det att jag har köpt 31kWh och tillfört huset 185kWh. Hur presenterar nibe dessa siffror? Om jag ska räkna ut COP med hjälp av det, blir det (185-31)/31=4,9. Eller bara 185/31=5,9.
-
Jag måste kanske sätta en bt25 på framledningen från tekniktanken, innan shuntningen, eller efter?
-
Tror nog att du ska det som visas med en nypa salt. Det ska då vara en energimätare som mäter på inkommande förbrukningen och en värmemätare i VP som mäter delta mellan in/ut på värmen, samt en flödesmätare. Kvoten av det blir avgiven effekt, finns det i VP. Sen det med som alla jagar är COP, TJA dt är nog lite svårt att beräkna, men tillverkarna slår hårt på det, att OJ vad vi är bra på att ha dom höga värdena.
Allt med COP är under vilka förhållande som VP arbetar och det består av många faktorer. Så tänk på att se det som riktvärden och inte som något faktiskt. Har själv en energimätare för VP:n och en värmemätare på utgående rör till systemet och det mäter de faktiska värdena om man vill räkna COP, men jag bryr mig inte så länge det är varmt i huset. Det är mera för att se lite vad som går åt i el och värme.
PS såg ditt sista inlägg, tar du ut värmen från tanken med en shunt
-
Tror nog att du ska det som visas med en nypa salt. Det ska då vara en energimätare som mäter på inkommande förbrukningen och en värmemätare i VP som mäter delta mellan in/ut på värmen, samt en flödesmätare. Kvoten av det blir avgiven effekt, finns det i VP. Sen det med som alla jagar är COP, TJA dt är nog lite svårt att beräkna, men tillverkarna slår hårt på det, att OJ vad vi är bra på att ha dom höga värdena.
Allt med COP är under vilka förhållande som VP arbetar och det består av många faktorer. Så tänk på att se det som riktvärden och inte som något faktiskt. Har själv en energimätare för VP:n och en värmemätare på utgående rör till systemet och det mäter de faktiska värdena om man vill räkna COP, men jag bryr mig inte så länge det är varmt i huset. Det är mera för att se lite vad som går åt i el och värme.
PS såg ditt sista inlägg, tar du ut värmen från tanken med en shunt
Jo precis, sitter en extern pump med shunt som hämtar energi från tekniktanken. Så jag borde väl komplettera med en extern framledningsgivare?
-
Jag tycker delvis inte BT25 ska behövas, men det framgår inte hur BT25 tänker, inte vad jag sett någonstans. Testa gärna före en shunt och pump som inte har någon tidigare shuntning, att montera på ledningen där. Testa gärna en period i toppen på tekniktanken, gärna samma höjd eller något lägre än rörpipan hämtar värmen.
-
Lite uppdatering.
Problemet jag upplever med att inte ha bt25 är att när tekniktanken laddats klart så minskar cirkulationen genom VP (jag har CP på 1% i viloläge) och det känns som där givaren (BT2) i VP sitter tappar temp snabbare än vad systemet egentligen har att arbeta med. Så fastän det finns energi för shunten att hämta i tekniktanken så startar VP. Och när den då drar i gång så ökar ju tempen på BT2 snabbt eftersom det redan finns energi i tanken. Jag får då många och korta körningar. Jag har satt CP till 1% för att inte röra om skiktningen i tanken.
Med hjälp av BT25 och lite olika placeringar av denna så har jag nu fått ned starterna till mellan 1-2/dygn.
Med sämre verkningsgrad då, eftersom jag värmer vattnet till ca 50grader i tekniktanken.
Har försökt att söka men hittar inte hur man brukar drifta VP mot arbetstank, närmaste jag hittat är ju fast kondensering.
För att förbättra COP, hur skulle ni göra?
Börjar fundera på om jag ska göra så att jag kan koppla om systemet så jag har möjlighet att välja mellan att ha tekniktanken som arbetstank eller som volymstank.
För jag antar att det är bättre att köra den som volymstank till dess att alla andra hus är inkopplade i systemet?
Vad säger ni?
-
Nibe är inte helt klockrena till komplexa system. Tror inte du kan stänga av värmebärarpumpen, men det skulle du verkligen behöva göra. Kolla noga. Men tror inte. 1% är runt 33% i verkligheten gissningsvis baserat på annan pump jag mätt upp. Tycker du borde kunna ha tanken som arbetstank och förvärmningstank för varmvatten hela tiden.
Får du 50 grader vid flytande kondensering? Kurva 5 för golvvärme eller 9 för radiatorer? Hur funkar det med BT25 i mitten av tanken? Förläng sladden så den även passar 1/3 från botten som senare test. Men tror mest på mitten när jag tänker efter.
-
Nibe är inte helt klockrena till komplexa system. Tror inte du kan stänga av värmebärarpumpen, men det skulle du verkligen behöva göra. Kolla noga. Men tror inte. 1% är runt 33% i verkligheten gissningsvis baserat på annan pump jag mätt upp. Tycker du borde kunna ha tanken som arbetstank och förvärmningstank för varmvatten hela tiden.
Får du 50 grader vid flytande kondensering? Kurva 5 för golvvärme eller 9 för radiatorer? Hur funkar det med BT25 i mitten av tanken? Förläng sladden så den även passar 1/3 från botten som senare test. Men tror mest på mitten när jag tänker efter.
Okej, ska kolla med Nibe om man kan stänga av den, antar att minsta läget är 1% av någon anledning. Kanske för att få värden på framledning och retur?
Eftersom vi inte bor i huset ännu så har jag satt varmvattenproduktionen på paus samt att jag blockerat eltillsatsen. Jag kör på kurva 10 mot tekniktanken just nu. Bifogar några dumpar från mobilappen de senaste dygnen.
Ska testa att flytta bt25 till mitten av tanken.
Tack för dina inputs
-
Har nu flyttat bt25 till mitten av tanken och sänkt kurvan till 5. Man ser droppet i temperatur vid i grafen där jag ringat in med rött. Några synpunkter? Får ju fler starter men inte supermånga.
-
Ser bättre ut!
Men, varför fram och retur så nära varandra? Håller Niben lägsta pumphastighet? För du kopplade på volymen i tanken, ingen slinga i tanken väl?
-
Ser bättre ut!
Men, varför fram och retur så nära varandra? Håller Niben lägsta pumphastighet? För du kopplade på volymen i tanken, ingen slinga i tanken väl?
Hm, ska kolla, tror det kan vara så att när pumpen värmer kör den upp värmebärarpumpen till 100%? Vad tycker du jag ska ställa den på om det är så?
Jo, jag laddar mot volymen i tanken.
-
Hm, ska kolla, tror det kan vara så att när pumpen värmer kör den upp värmebärarpumpen till 100%? Vad tycker du jag ska ställa den på om det är så?
Jo, jag laddar mot volymen i tanken.
Helst auto, DVUT-inställningen ska påverka hur pumpen går. Golvvärme och radiator-läge ska påverka också.
Testa DVUT -40 och se hur den reagerar på det om inget ser bra ut. Vet inte om det har andra bieffekter.
Tänker att den ska hålla runt 6-7 i differens hela året. Se vad det blir on du sätter den på 1% i manuell.
-
Har kollat nu och Värmebärarpumpen står i Auto, gränsvärdena är satta till Lägsta tillåtna 1%, Högsta tillåtna 100%, Vid stand by 1 %.
Jag har även testat att ställa högsta tillåtna värdet till 50% (vilket är det lägsta valet).
Har även kollat vad som händer om jag ställer DVUT -40. Oavsett läge så väljer värmebärarpumpen alltid att maxa mot högsta tillåtna, det verkar vara köldbärarpumpen som varierar sitt flöde.
Är det någon inställning jag missar, eller är det helt enkelt så den jobbar?
Jag kan såklart välja ett fast läge som är lägre än 50% om jag väljer manuellt. Men jag får magkänslan av att köldbärarpumpen började att korrigera då jag ställde ned värmebärarpumpen på 50%, kan det vara så att Nibe vill att delta T ska ligga runt 1-2grader?
Köldbärarpumpen är satt i intermittent och auto.
Jag ska testa att ställa ned pumpen på 1% i manuellt läge.
-
Jag satte värmebärarpumpen på intermittent drift, då stänger den av sig helt när VP laddat klart, den reglerar även hastigheten, så nu går den inte på 100%, den lägger sig på 73%, men det känns ändå högt. Skiktningen blev bättre iaf under urladdningen av tekniktanken. nu har vi även haft hyfsat kallt, isen har lagt sig på sjön. Har även ställt ned kurvan till 4. Verkar fungera.
Jag testade att ställa värmebärarpumpen på 1% och fick ett delta på ca 15grader, vid 22% låg delta på ca 8grader, efter ett tag så började skillnaden öka igen så då kände jag att jag inte vågade lämna den på ett fast läge. Kan det hända något skadligt för pumpen?
Ha en trevlig helg!
-
Nu börjar driften se lite bättre ut.
Testa radiatorläge i auto, antar det borde funka bäst som autoläge? ÅÅHHH varför har de inte delta-läge bara? (För och nackdelar med alla, men här klockrent).
Verkningsgraden blir sämre vid hög diff, ofarligt. Under 5 kan det bli skadligt, men förmodligen inte av "andra skäl".
-
Nu börjar driften se lite bättre ut.
Testa radiatorläge i auto, antar det borde funka bäst som autoläge? ÅÅHHH varför har de inte delta-läge bara? (För och nackdelar med alla, men här klockrent).
Verkningsgraden blir sämre vid hög diff, ofarligt. Under 5 kan det bli skadligt, men förmodligen inte av "andra skäl".
Det går att ju att mata in ett eget dT, men det är vid valt DUT. Så jag vet inte om det fungerar? Du tänker mer att man skulle kunna välja ett konstant dT?
Från Manualen.
"
MENY 7.1.6.2 - FLÖDESINSTÄLLNING,
KLIMATSYSTEM
Förinställning
Alternativ: radiator, golvvärme, rad. + golvvärme, DUT
°C
Inställningsområde DUT: -40,0 – 20,0 °C
Egen inställning
Inställningsområde dT vid DUT: 0,0 – 25,0
Inställningsområde DUT: -40,0 – 20,0 °C
Här ställer du in vilken typ av värmedistributionssystem
värmebärarpumpen arbetar mot.
dT vid DUT är skillnaden i grader mellan fram- och retur
"
-
Hej,
Nu kör jag på intermittent drift på värmebärarpumpen samt manuell hastighet (22%). Då ser driften ut enligt grafen nedan. Ca 4starter/dygn och kompressorn jobbar mellan 20 och 40 Hz. Ser ni något som jag bör justera?
Hacken i framledningen (bt2) kommer från köldbärarpumpens gång, är dom för stora?
Tips mottages!
-
Jag frågade Nibe om det hela, för jag känner inte till att det upp för sig som ett problem. Men de gjorde inte de heller. De rekommenderade manuellt läge om auto inte funkar.
Experimentera lite med delta vid DVUT. Testa 7 och sätt den DVUT du har och se vad som händer.
Känns som för högt och för låg flöde om vartannat när kompressorn byter hastighet.
-
Har testat att ändra dT vid DVUT, men så länge jag kör på intermittent läge är valt så händer det ingenting med flödet. Antar att jag måste ha läget i auto, och då går ju värmebärarpumpen ned till 1% istället för att stänga av. Finns det någon anledning till varför nibe valt att autoläget inte ska kunna stänga av pumpen?
Ska jag välja att köra i auto läge och acceptera omblandningen som blir i tanken? Eller måste det byggas en bypass med styrning för att få det att lira?
Ska snart börja koppla ihop bagarstugan med systemet.
-
Känns som det inte verkar bättre än att det är dags att modda produkten. Du kanske kan lösa en PLC? PWM VS två egna fram och returlednings givare så du får rätt delta?
En lookuptable för PWM i förhållande till utomhustemperatur. Så startvärdet efter strömavbrott blir hyfsat bra.
Finns massa trix som är bra på ON/OFF, men på din inverter blir det inte bättre än lägga krut på en bra PID-regulator misstänker jag.
Kör manuell och intermittent idag.
-
Hej,
Tänkte uppdatera tråden lite.
Jag har nu vattenkonverterat Bagarstugan (där vi idag bor)
Elmätaren i Boningshuset säger att vi förbrukar ca 30kwh/dygn(den mäter VP).
Totalt köper vi ca 50kWh/dygn. Det som inte mätaren i boningshuset mäter är hushållström + varmvattenberedaren i Bagarstugan.
Efter att Bagarstugan blev påkopplad så fick pumpen lite mer att arbeta mot.
Bifogar 2 loggar, en då det är lite varmare och en då det är lite kallare. När tempen är varmare så verkar det som att kompressorn jobbar mer oroligt. Är det något jag kan göra för att minska detta?
Vi får in ca 3grader från sjövärmen och skickar ut ca -0,2grader, har haft svårt att hitta vad sjövärmeanläggningar brukar ligga på, dom flesta har ju jordvärme eller bergvärme.
Bifogar även en print på årets och förra årets inköp i november, vilket även var en varmare månad förra året, men då gick allt på direktverkande el.
Vi håller idag ca 310m2 15grader och 60m2 20grader.
Jag verkar klara detta på kurva 4, samt att jag förskjutit kurvan 1 snäpp upp.
Några synpunkter?
-
Ser fint ut! Skönt med så mycket billigare drift vid kallare utetemp.