Ser fint ut! Skönt med så mycket billigare drift vid kallare utetemp.

Känns som det inte verkar bättre än att det är dags att modda produkten. Du kanske kan lösa en PLC? PWM VS två egna fram och returlednings givare så du får rätt delta?
En lookuptable för PWM i förhållande till utomhustemperatur. Så startvärdet efter strömavbrott blir hyfsat bra.
Finns massa trix som är bra på ON/OFF, men på din inverter blir det inte bättre än lägga krut på en bra PID-regulator misstänker jag.

Kör manuell och intermittent idag.

Jag frågade Nibe om det hela, för jag känner inte till att det upp för sig som ett problem. Men de gjorde inte de heller. De rekommenderade manuellt läge om auto inte funkar.

Experimentera lite med delta vid DVUT. Testa 7 och sätt den DVUT du har och se vad som händer.

Känns som för högt och för låg flöde om vartannat när kompressorn byter hastighet.

Nu börjar driften se lite bättre ut.

Testa radiatorläge i auto, antar det borde funka bäst som autoläge? ÅÅHHH varför har de inte delta-läge bara? (För och nackdelar med alla, men här klockrent).

Verkningsgraden blir sämre vid hög diff, ofarligt. Under 5 kan det bli skadligt, men förmodligen inte av "andra skäl".

Det går att ju att mata in ett eget dT, men det är vid valt DUT. Så jag vet inte om det fungerar? Du tänker mer att man skulle kunna välja ett konstant dT?

Från Manualen.

"

MENY 7.1.6.2 - FLÖDESINSTÄLLNING,
KLIMATSYSTEM
Förinställning
Alternativ: radiator, golvvärme, rad. + golvvärme, DUT
°C
Inställningsområde DUT: -40,0 – 20,0 °C


Egen inställning
Inställningsområde dT vid DUT: 0,0 – 25,0
Inställningsområde DUT: -40,0 – 20,0 °C
Här ställer du in vilken typ av värmedistributionssystem
värmebärarpumpen arbetar mot.


dT vid DUT är skillnaden i grader mellan fram- och retur

"

Jag satte värmebärarpumpen på intermittent drift, då stänger den av sig helt när VP laddat klart, den reglerar även hastigheten, så nu går den inte på 100%, den lägger sig på 73%, men det känns ändå högt. Skiktningen blev bättre iaf under urladdningen av tekniktanken. nu har vi även haft hyfsat kallt, isen har lagt sig på sjön. Har även ställt ned kurvan till 4. Verkar fungera.

Jag testade att ställa värmebärarpumpen på 1% och fick ett delta på ca 15grader, vid 22% låg delta på ca 8grader, efter ett tag så började skillnaden öka igen så då kände jag att jag inte vågade lämna den på ett fast läge. Kan det hända något skadligt för pumpen?

Ha en trevlig helg!

Hm, ska kolla, tror det kan vara så att när pumpen värmer kör den upp värmebärarpumpen till 100%?  Vad tycker du jag ska ställa den på om det är så?

Jo, jag laddar mot volymen i tanken.

Helst auto, DVUT-inställningen ska påverka hur pumpen går. Golvvärme och radiator-läge ska påverka också.

Testa DVUT -40 och se hur den reagerar på det om inget ser bra ut. Vet inte om det har andra bieffekter.

Tänker att den ska hålla runt 6-7 i differens hela året. Se vad det blir on du sätter den på 1% i manuell.

Ser bättre ut!

Men, varför fram och retur så nära varandra? Håller Niben lägsta pumphastighet? För du kopplade på volymen i tanken, ingen slinga i tanken väl?

Nibe är inte helt klockrena till komplexa system. Tror inte du kan stänga av värmebärarpumpen, men det skulle du verkligen behöva göra. Kolla noga. Men tror inte. 1% är runt 33% i verkligheten gissningsvis baserat på annan pump jag mätt upp. Tycker du borde kunna ha tanken som arbetstank och förvärmningstank för varmvatten hela tiden.

Får du 50 grader vid flytande kondensering? Kurva 5 för golvvärme eller 9 för radiatorer? Hur funkar det med BT25 i mitten av tanken? Förläng sladden så den även passar 1/3 från botten som senare test. Men tror mest på mitten när jag tänker efter.

Okej, ska kolla med Nibe om man kan stänga av den, antar att minsta läget är 1% av någon anledning. Kanske för att få värden på framledning och retur?

Eftersom vi inte bor i huset ännu så har jag satt varmvattenproduktionen på paus samt att jag blockerat eltillsatsen. Jag kör på kurva 10 mot tekniktanken just nu. Bifogar några dumpar från mobilappen de senaste dygnen.
Ska testa att flytta bt25 till mitten av tanken.

Tack för dina inputs

Lite uppdatering.

Problemet jag upplever med att inte ha bt25 är att när tekniktanken laddats klart så minskar cirkulationen genom VP (jag har CP på 1% i  viloläge) och det känns som där givaren (BT2) i VP sitter tappar temp snabbare än vad systemet egentligen har att arbeta med. Så fastän det finns energi för shunten att hämta i tekniktanken så startar VP. Och när den då drar i gång så ökar ju tempen på BT2 snabbt eftersom det redan finns energi i tanken. Jag får då många och korta körningar.  Jag har satt CP till 1% för att inte röra om skiktningen i tanken.

Med hjälp av BT25 och lite olika placeringar av denna så har jag nu fått ned starterna till mellan 1-2/dygn.
Med sämre verkningsgrad då, eftersom jag värmer vattnet till ca 50grader i tekniktanken.
Har försökt att söka men hittar inte hur man brukar drifta VP mot arbetstank, närmaste jag hittat är ju fast kondensering.

För att förbättra COP, hur skulle ni göra?
Börjar fundera på om jag ska göra så att jag kan koppla om systemet så jag har möjlighet att välja mellan att ha tekniktanken som arbetstank eller som volymstank.
För jag antar att det är bättre att köra den som volymstank till dess att alla andra hus är inkopplade i systemet?

Vad säger ni?

Tror nog att du ska det som visas med en nypa salt. Det ska då vara en energimätare som mäter på inkommande förbrukningen och en värmemätare i VP som mäter delta mellan in/ut på värmen, samt en flödesmätare. Kvoten av det blir avgiven effekt, finns det i VP. Sen det med som alla jagar är COP, TJA dt är nog lite svårt att beräkna, men tillverkarna slår hårt på det, att OJ vad vi är bra på att ha dom höga värdena.
Allt med COP är under vilka förhållande som VP arbetar och det består av många faktorer. Så tänk på att se det som riktvärden och inte som något faktiskt. Har själv en energimätare för VP:n och en värmemätare på utgående rör till systemet och det mäter de faktiska värdena om man vill räkna COP, men jag bryr mig inte så länge det är varmt i huset. Det är mera för att se lite vad som går åt i el och värme.

PS såg ditt sista inlägg, tar du ut värmen från tanken med en shunt

Jo precis, sitter en extern pump med shunt som hämtar energi från tekniktanken. Så jag borde väl komplettera med en extern framledningsgivare?

Jag måste kanske sätta en bt25 på framledningen från tekniktanken, innan shuntningen, eller efter?

Shunten är alltid öppen åt något håll. Hålet som aldrig stänger är sidan mot pumpen. Sen är axelpilen där det stänger internt, antingen värmekälla eller sin egna retur, det är vad den ska peka mot i respektive ändläge. Överlappet stänger aldrig helt. Sätter man ihop shunten fel så kan det bli att klacken blockerar pumpen istället. Det händer ute på fält att folk sätter fel, men jag tror du löser det rätt.

Edit: CRA913   ESBE CRA913 Pumpstyrmodul, på/av      5441604, ungefär 722 kr inkl moms.

Golvvärmeläget på pumpen reglerar så du har samma tryck hela tiden. Men den stänger inte av helt när sista donet är stängt, så en slinga eller bypass bör du ha öppen i alla fall. Jag tycker ingen ska leva med bypass dock. Det finns tillbehör till shuntmotorn som kan stänga av matningen till pumpen när inget värmebehov finns. Men jag tycker ett badrumsgolv har värmebehov året om.

Liten uppdatering.

I helgen fyllde jag systemet, det slutade med 33% propylenglykolinblandning på varma sidan då jag lyckade få ett bra pris på det.

Nu tänkte jag få igång min shunt till golvvärmen.
Förstår jag det rätt, om jag ställer min wilo yonos i konstant tryck  (Δp-c), så behöver jag inte bry mig om att styra den i on/off? alltså om shuntstyrningen (Esbe crc200) pga av ställd kurva  stänger shunten, eller att alla termostater stänger så reglerar pumpen detta själv, den stänger av och går inte mot stängd ventil?

Vanligt vatten tänker jag, eller när känner du att det inte fungerar? Spriten klarar väl runt 65-70 grader innan den kokar eller vad det nu var. Så det funkar inte.
Bäst värmekapacitet i vatten också.

Etylen i värmesystem borde det vara fängelse på 

Vi har golvvärme ut i plattan vid ett orangeri, även entréplattan har slinga i sig, den behöver iof aldrig aktiveras. Men hur gör jag med orangeriet? Det kommer förmodligen va kallt många vintrar. Kokpunkten går ju att förflytta med hjälp av tryck i systemet.

Sen kommer även bagarstugan/gästhuset gå på underhållsvärme stora delar av vintern och blir då väldigt känslig för strömavbrott.

Vatten hade absolut varit det bästa, men jag känner mig inte trygg i det.

Propylen om vi ska köra frysskyddat alltså.. eller bygga bort med växlare?

Ny fråga,

Glykol eller KBS på varma sidan. Har läst att det inte riktigt är ok att köra KBS på varma sidan, men samtidigt om man läser säkerhetsdatabladen från tex Altech så står det;
”Användningsområde: Värmeöverföringsmedia, köldbärare.
Användningar som avråds: ingen info om användningsbegränsning finns.”

Samtidigt i samma datablad:

”Skyddsangivelser: P210 Får inte utsättas för värme, heta ytor, gnistor, öppna lågor och andra antändningskällor. Rökning förbjuden.”

Här tycker jag att det blir en motsägning. Jag tänker att systemet läcker, värmepatronen går i gång och det finns nog med syre för att antända? Annars har jag svårt att de några andra risker.

Anledningen varför jag frågar är då vi har delar i plattan som kan bli runt -30C.

Har priser på:
KBS 32,65kr/L (ink moms)
Etylenglykol 37,45 kr/L (ink moms)
Propylenglykol 79,81kr/L (ink moms)

Hade helst velat ha propylen, men jag är inte beredd att betala dubbla priset, då det handlar om stora mängder.

Alternativt så blir det massa växlare och pumpar som tillkommer. Hur skulle ni göra? Gör jag en tabbe att välja KBS på varma sidan?

Ser något annat på dina foton, pressade delar, då gäller det att det blir rätt från början, annars bara kapa och skarva. har du pressat ända in på tankar/ventiler/ e.t. c kan det bli svåt framöver att byta något. För min del gillar jag inte press utan hårdlöder eller mjuklöder, det sista håller det med och kan värmas loss och lödas om, om det behövs. Ävensom mycket billigare delar med kapilär än press.

Okej,

Jag har ju satt nibes utomhusgivare och inomhusgivare. Är det ok att parallellkoppla tex utomhusgivaren till CRC200, om det blir en sån. Tänker att det borde fungera.

Osäker med vad du menar med
Loop runt tekniktanken. Jag tänker att VVCn går samma väg som kallvattnet, in i slingan i tekniktanken och sedan in i vvb i niben och sedan iväg till sista fördelaren.
Jag har bara framledning till första fördelaren och retur från andra fördelaren draget till teknikrummet.

Blev för trångt i verkligheten för att få in cirkulationspumpen innan vvx, så den får tyvärr suga genom den. Satte även en stad ventil på bypassen vid vvx ifall man vill köra ett litet flöde förbi den.

Bifogar några bilder på projektets långsamma framfart 😁
Fick sätta dit pumpen idag efter att ha isolerat färdigt bakom den.

Nu jag kommit igång igen.

Vilken är bäst som ställdon till shunt då?

Jag tänker att pool/badtunna får styras via ett relä som startar pumpen efter returtemp.

Golvvärmen har jag redan styrning på, termostater med rumsgivare, med utgång för att starta pumpen, så där får shunten bli en crc200 med utomhusgivare, eller ska jag strunta i termostaterna och justera ett konstant flöde med bara crc200 som styr temp?. Eller ska jag köra på ARA på den shunten också?

Kylan, där tänkte jag tjuva styrsignal från växelventilsutgången, när man slår på fläktkonvektorn så drar den växelventilen så flödet strömmar genom konvektorn, samma signal få gå till ett relä som startar pumpen. På det sättet funkar det även om jag kör värme på vintern.

Gästhuset, ska den styra på returtemp eller inomhusgivare?

Sen en fråga ang VVC,
På fördelaren längst bort, ca 20m har jag dragit tillbaka en utgång till teknikrummet, där sitter en pump, backventil  och en strupventil. Vad är bäst? Ska jag ansluta till Nibes ingång in i VVB? Eller ska jag ansluta just före varmvattenslingan i tekniktanken? VVC tänkte jag schemalägga + styra på returtemp när jag ändå kommer använda en plc.

Kommer säkert fler frågor.

Med en PLC kan du styra med 0 - 10 volt och ESBE har motorer som fungerar för det. Finns 230VAC, 24VAC  och 0 - 10 Volt

Kan jag köra esbe med kvs 10 på alla shuntar, har 28mm rör överallt där jag ska sätta shunt och om jag tar kvs6,3 måste jag antingen ta en shunt utan klämring eller dimma ner röret. men jag vet inte hur känsliga dom är, om det blir problem med att justera flödet.

Jag tror det är bäst att gå ner till 22-rör där det behövs, borde bli väldigt lite 28-rör egentligen?
10 tycker jag blir för mycket. Men kan fungera, men jag hade undvikit det.

Tack för all information,

Ang pumpar, såg att den pumpen jag redan har och tänk använda som CP till frikylan klarar 2grader som min temp, kontinuerligt, det är en wilo star z20/7, som egentligen är avsedd för tappvatten. Har du någon erfarenhet av sjövärme? Jag antar iaf att drifttempen vid kylbehov kommer att vara minst 10C?
Jag tänker även att jag inte behöver en shunt på värmeväxlarsidan som hanterar KBS, då VVX matas med redan shuntat vatten, samt att det sitter konvektorer som kan reglera fläkthastigheten efter rumstemp. Men, ska jag använda en CRB styrning eller en CRA till den shunten? Den matar ju både VVX och Gästhuset samt sänker tempen fram till övriga shuntar.

Tänkte köra ESBE VRG133 25-10 CPF 28mm på shunt 1 och resterande ESBE VRG133 20-6,3 CPF 22mm. Funkar det?

Ang pumplängd 130 VS 180, är det något man bör tänka på? ifall branschen håller på att fasa ut nån av längderna?

Annars kör jag YONOS PICO 25/1-6 på golvvärmesystemen. med CRC200 styrning på shuntarna. Både i boningshus och garage.

Alla andra pumpar får bli Nibe Crikpump, Grundfos Flex AS 15. Håller med om att det inte fanns mycket information att hitta om denna, men den klarar 6meter, PWM och är driftsäker? Hittade den för 13-1400kr på nån sida.

Till poolen så kör jag en CRC200 styrning då jag tänker att en utomhusgivare borde vara bäst? eller tänker jag fel?

Och till shunt 4 (tidigare5, se ny skiss) så kör jag CRA200.

Efter att kollat priser på termomatic så känns det som PLC ändå är ett alternativ, samt att det blir lättare att ändra om något blir fel, eller bygga ut.

Har inte mycket erfarenhet av sjövatten mer än ett ställe egentligen. Mycket effekt till pumpen och kall KB in är sammanfattningen. Växlaren var förmodligen dags att rengöra och underdimensionerad. Det var rätt kopplad i alla fall. Motströms, båda varma sidorna överst som alltid.

Håller med att det kan vara värt att kasta shunten på konvektorsidan och se om det funkar.

CRC på shunt 1. CRB funkar också, börvärde från trådlös givare hela vägen. Det funkar om den framledningen alltid är högre än de andra. Här glänser gemensam PLC lite. T ex hos mig. På vintern är radiatorshunten högst börvärde, på sommaren är det golvvärmen badrum som har högst börvärde. Har du kaklat badrumsgolv som behöver vara varma på sommaren för att inte kännas som istackor så funkar 26-27 grader bra. Så "hos mig" står shunt 1 öppen när den behöver vara öppen. Alla framledningsbörvärden jämförs mot varandra och bufferttanken laddas efter högsta börvärde. Men köpt styrning av shunten så är den första stängd och då blir ditt badrum kallt. Har du ingen badrumsgolvvärme som du vill ha på så kan du köra CRB eller CRC. CRC lär krångla minst. Edit3: Det går ställa minsta framledning, men då haltar stugan en smula att behöva stå ut med det. Du kan koppla stugans pump till någon annan shuntreglerings stopp av värmepunktion (stänga av cirkulationspump). Edit 4: Du har ingen shunt som uppfyller det. PLC kan lösa det efter utetemp. VVX behöver du inte när stugan inte behöver värme antar jag.

Tycker shuntar och pumpar blir bra planerat. De är väldigt pålitliga de pumparna. Tillverkarna stoppar dem i alla möjligt. CTC har kört de pumparna till sin tappvattenvärmeväxlare sedan 2015 eller när den nu släptes. Bergvärme iaf, har dålig koll på nyaste CTC luft/vatten. I alla fall, pumpen startar och stoppar varje gång någon pillar på varmvattenkranen via PWM. Viessmann har den. Den förekommer i många färdiga golvvärmefördelare. Nibe eftermonterar på äldre. Original i många Nibe också.
Har stött på problem med dessa pumpar på gamla rörsystem, typiska självcirkulationshus, inget behov av trycket de kan ge och det hörs lite om pumpen i radiatorerna. Ingen jättegrej, men känns som man hellre ska sätta en låglyftade 32-pump lågvarvande historia på sånna hus.

Jag gillar 180 framför 130. Mer plats att flödet får naturligare väg in och ur pumphuset. Men 130 räcker absolut. Snyggare i pannrummet.

CRC blir jag osäker på om den är rätt till poolen egentligen. Desto varmare det är ute desto mindre värme ska fram. Osäker på om du kan sätta negativ lutning på värmekruvan? Annars CRA. Edit 2: Näää. Negativ värmekurva eller ingen shunt alls, bara on/off efter temperaturen poolvatten VVX in funkar gott. PLC tack.

Funderar lite på programmet som kommer behöva skrivas.
Tillexempel:
Om systemtanken ökar i värme och uppnår XX C (85C?), då ska ZRS220 och pump 5 öppna/starta. Vid vilken temp bryter man överladdning, eller det blir ju två temperaturer som styr, när tekniktanken är fulladdad, då bryter man på returtempen som du skrev. När den första överladdningen sker kommer ju kulverten ligga runt 35-40Grader pga VP drift, så nån större kallsup kommer inte tekniktanken att få, om jag gissar rätt. Därför är det kanske rimligt att bryta överladdningen när systemtanken sjunkit till ca 35C, även om tekniktanken inte är fulladdad? sen antar jag att golvvärmen i garaget kommer att förbruka resterande värme i systemtanken genom vrb143 shunten. Var är rimligt att sätta givaren/na?

VP, kommer ju automatiskt att stanna då den känner att returen ökar, precis som den stannar om den laddat tekniktanken till ca 40grader.

Teknik U (höjd vid framledning eller strax under) (Uppe)
Teknik N (Botten eller returledning vid precis vid tanken) (Nere)
System U (Uppe)
Utegivare i norr

Jag tänker flytande börvärde för start och stopp boeroende på lagrad energi i tanken.
För värmeflytt krävs system U <= 55) och (Teknik N <= 40).
Låt stoppvärde vara (Teknik N >= (System U - 5) or System U <= 54).

Edit: Du kan köra en CRC som en CRA utan kostnad.

Tack för all information,

Ang pumpar, såg att den pumpen jag redan har och tänk använda som CP till frikylan klarar 2grader som min temp, kontinuerligt, det är en wilo star z20/7, som egentligen är avsedd för tappvatten. Har du någon erfarenhet av sjövärme? Jag antar iaf att drifttempen vid kylbehov kommer att vara minst 10C?
Jag tänker även att jag inte behöver en shunt på värmeväxlarsidan som hanterar KBS, då VVX matas med redan shuntat vatten, samt att det sitter konvektorer som kan reglera fläkthastigheten efter rumstemp. Men, ska jag använda en CRB styrning eller en CRA till den shunten? Den matar ju både VVX och Gästhuset samt sänker tempen fram till övriga shuntar.

Tänkte köra ESBE VRG133 25-10 CPF 28mm på shunt 1 och resterande ESBE VRG133 20-6,3 CPF 22mm. Funkar det?

Ang pumplängd 130 VS 180, är det något man bör tänka på? ifall branschen håller på att fasa ut nån av längderna?

Annars kör jag YONOS PICO 25/1-6 på golvvärmesystemen. med CRC200 styrning på shuntarna. Både i boningshus och garage.

Alla andra pumpar får bli Nibe Crikpump, Grundfos Flex AS 15. Håller med om att det inte fanns mycket information att hitta om denna, men den klarar 6meter, PWM och är driftsäker? Hittade den för 13-1400kr på nån sida.

Till poolen så kör jag en CRC200 styrning då jag tänker att en utomhusgivare borde vara bäst? eller tänker jag fel?

Och till shunt 4 (tidigare5, se ny skiss) så kör jag CRA200.

Efter att kollat priser på termomatic så känns det som PLC ändå är ett alternativ, samt att det blir lättare att ändra om något blir fel, eller bygga ut.

Ändrade så att pumpen trycker genom VVX, tänkte inte på det.


Funderar lite på programmet som kommer behöva skrivas.
Tillexempel:
Om systemtanken ökar i värme och uppnår XX C (85C?), då ska ZRS220 och pump 5 öppna/starta. Vid vilken temp bryter man överladdning, eller det blir ju två temperaturer som styr, när tekniktanken är fulladdad, då bryter man på returtempen som du skrev. När den första överladdningen sker kommer ju kulverten ligga runt 35-40Grader pga VP drift, så nån större kallsup kommer inte tekniktanken att få, om jag gissar rätt. Därför är det kanske rimligt att bryta överladdningen när systemtanken sjunkit till ca 35C, även om tekniktanken inte är fulladdad? sen antar jag att golvvärmen i garaget kommer att förbruka resterande värme i systemtanken genom vrb143 shunten. Var är rimligt att sätta givaren/na?

VP, kommer ju automatiskt att stanna då den känner att returen ökar, precis som den stannar om den laddat tekniktanken till ca 40grader.

Uppdaterar systemet efter flödesschemat.

Titta och fundera på denna.
Flyttade VVX för att hålla lite mer måttligt flöde genom den.

6-meterspumpar bör funka överallt. Nibe/grundfos har en billig 7-meterspump som funkar bra och är billig. Med till golvvärmen kanske det är bättre att välja en konstantryckreglerad pump.
KVS 6 på alla utom shunt 1, som bör funka fint med 10. Men vet inte så mycket om systemet så kan inte skriva lag på det, men det är en riktlinje i alla fall.

Tror jag skulle kunna bli tunnhårig av det här projektet som jag hållit på med i 3år nu, då jag valt att göra precis allt själv (men det kanske blir inflytt till senhösten?)

Några till frågor ang dimensionering,

Jag har som största dim 28koppar och 25PAL i systemet, kulverten är 32.

VP, nibe s1255 16kw.

Effekt, gästhuset kommer att klara sig på ca 5000W genom kulverten, här kommer vi att ha luftkonvektorer. Det ger ett flöde på ca 0,17L/s med vatten och 0,19L/s med 30%glykolinblandning. Jag har räknat med delta t på 7C, om det är rimligt vet jag inte.

Effekt, boningshuset kommer enligt energiprestandaberäkningen behöva 4700W, vi avrundar till 5000W för enkelhetens skull.

Garage, oklart i dagsläget men ca 140kvm, golvvärme, kan ses som nyproduktion. underhållsvärme på ca 10-15 grader. Killgissar på ca 3000W? det ger 0,11L/s med glykol.

Totalsumma på flöden: 0,5L/s bortsett från kulvertförluster och andra förluster.

KVS på shuntventilerna? Jag har markerat dom i färger i bifogad bild.

Blå, kvs 6,3 =1,75L/s, är den för stor? Jag antar att om man väljer för stor shunt så har dom svårt att reglera vid lägre flöden.

Resterande shuntar kvs4 förutom shunten som sköter laddningen till tekniktanken (orange) den kanske ska va 6,3.

Pumpar, vad tror ni som har lite känsla för detta att jag ska ha? Har monterat pump 2 då jag hade den från ett annat projekt, och då har jag kollat maxflödena som konvektorerna kräver och den levererar det och lite till.



Vid blå shunt, behöver jag sätta dit en backventil?