0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
På inverterpumpar kan man delvis kompensera för det genom att öka varvtalet så att kompressormotorn matas med samma effekt.
Det är belastningen på borrhålen eller värmepumpens kyleffekt som jag ser som ett stort stort problem.
@Roland Höjer man hastigheten med invertern höjer du också belastningen på källan tilll kyleffekt . Kb blir ännu kallare Och verkningsgraden sjunker ytterligare. Det blir tyvärr bara sämre .
Jo, men det verkar vara så konsulten har räknat. I annat fall skulle antalet kWh tillsatsvärme bli större än vad som anges i kalkylen. Men uppgifter om pumparnas möjliga effekt beroende på köld- och värmebärartemperatur saknas som sagt.
Om man tror att det går att återladda de befintliga borrhålen i 4 800 timmar med ett deltaT 15° luftvärmd köldbärare/borrhål, så går det att återladda ca: 1 600 MWh/år. Eftersom det plockas upp nästan lika mycket kommer det fortsättningsvis att ge dålig verkningsgrad på värmepumparna. Det blir dubbelt dåligt d.v.s. att kylmedelskylaren kostar energi, plus att värmepumparna inte ger max energi på grund av kall köldbärare.Som jag ser det finns två alternativ.1: Borra 20 borrhål på 220-250 meter som ingår samma återladdnigskrets som de befintliga. Då spelare det inte någon roll om de borras i ett redan nerkylt berg. 2: Ingen borrning men däremot återvinna frånluften som på Röd sida är ca: 110 kW eller runt 1 000 MWh/år, samt kylmedelskylare som återladdar borrhålen med högsta effekt.Både alternativ 1 och 2 kan komma tillrätta med energibalansen i berget efter 5-7 år d.v.s. att efterlikna ostört berg i början av uppvärmningssäsongen.
Dock ställer jag mig undrande till om det går att återladda så stor effekt med kmk ner i den befintliga kollektorn?
Återigen, konsulten har inte presenterat nån kalkyl. De diagram och "kalkyler" som presenterats här är simuleringar som har gjorts av Lafor energientreprenader.
Om man tror att det går att återladda de befintliga borrhålen i 4 800 timmar med ett deltaT 15° luftvärmd köldbärare/borrhål, så går det att återladda ca: 1 600 MWh/år. Eftersom det plockas upp nästan lika mycket kommer det fortsättningsvis att ge dålig verkningsgrad på värmepumparna.
Lite svårt för en utomstående att ha koll på vem som har gjort vad. Frågan är hur pass verklighetstrogna simuleringarna är. Det bör beräkningsmässigt vara rätt svårt att simulera ett rätt stort antal borrhål som är gradade i olika vinklar. Det går men frågan är om det finns program som hanterar sådana fall. Har man gjort några förenklingar när man har simulerat återladdningen? De befintliga borrhålen finns på en yta som har en omkrets på ca 400 meter. Det är den längs den sträckan som värme kan tillföras från omgivande berg förutom det som tillförs ovan- och underifrån. Jag räknade inte med sträckan som gränsar mot gula sidan då berget är nerkylt där. Genom att borra en ny grupp av hål på den sydöstra delen av tomten kan man öka sträckan mot omgivande berg med ca 180 meter, dvs med ungefär 40%. Jag tvivlar på att borra ytterligare hål utan återladdning kommer att fungera på sikt då värmeuttaget från berget med de nya pumparna kommer att öka betydligt mer än 40%. Återladdning skulle alltså behövas i vilket fall som helst. Frågan blir då om det dessutom behöver borras ytterligare hål eller om återladdning i de befintliga hålen räcker. Om man återladdar lika mycket värme sommartid som man tar ut vintertid och berget runt borrhålen i genomsnitt är kallare än omgivande berg kommer det att ske en värmetillförsel från omgivningen. På sikt kommer berget runt borrhålen att värmas upp.
Efter att har råkat komma i kontakt med andra företag som sysslar med bergvärme har jag blivit lite orolig för att vår värmekonsult är ute på helt fel spår. De säger att värmen som kan laddas ner när det är varmt kommer att "vara slut" när vi behöver den under Nov-Mars. Och att det vi behöver göra är istället att utöka bergkollektorn till nästan den dubbla storleken jämfört med dag. Finns det nån med erfarenhet av liknande dilemman?
Jag mätte mot svarta järnrör med kondens på och jag vet att man mäter för låg temperatur när man mäter mot vatten. Hur ett tunt fuktlager påverkar vet jag inte men i vilket fall som helst mätte jag 5 grader in och 7 grader ut. Differensen var 2,0 i snitt och den bör vara korrekt. Lufttemperaturen var 14 grader.
gäster: 704
dolda: 0
användare: 7
