Ämne: Ny markvärmepump i gammalt system

[Sanntos]

Såg också här på forumet tror jag det var, en utläggnign om varför ett golvvärmesystem är mer stabilt än radiatorer. Resonemanget utgick från en radiator, med säg 50 grader på vattnet, du öppnar en dörr och rumstemperaturen sjunker ett antal grader säg 3. Då ökar avgivna effekten från radiatorerna med några få procent.

Gör man samma resonemang med en golvvärmeanläggning så innebär någon grad sänkning av rumstemperaturen betydligt större effektavgivning, kanske bortåt 50%, helt utan att värmeproducenten måste sparka in med en massa extra effekt. Visst, energin måste tillsättas så småningom, men eftersom luften är en dålig värmebärare så krävs inga stora mängder energi och därför at det helt onödigt att dra igång stora artilleriet för att korrigera temperaturen.

Jag har inte formeln, men hur skulle uträkningen se ut i tex ett 40kvm rum med antingen tre radiatorer med 1kvm avgivningsyta eller golvvärme, 20 grader inne och 0 grader ute.

[stig_h]

Nu har jag installerat och tagit värmepumpen i drift.
Värmepumpen är en Varmitek TBR 6. Den är tillverkad 2002, har varit i drift 6 år och stått oanvänd 4 år.
Styrsystemet, ES3, som följer med, är ett generellt system för inkoppling av vilka värmekällor som helst. I detta fall kompressor 1 (=steg 1), kompressor 2 (=steg 2) samt el-panna på 6 kW (= steg 3). Se bifogat schema.
Erfarenheter så här långt:
Mycket smuts i båda kretsarna. Trots flera spolningar fastnar det fortfarande mycket i silarna, borde kanske vara riktiga filter.
Tre av 6 slingor är tröga. När jag dimensionerade slingorna för 30 år sedan kunde jag inte så mycket om normer. Den största slingan täcker hela 36 kvm. För att få rimligt lika flöden har jag valt att sätta en extra cirkulationspump på de tre tröga slingorna i stället för att bromsa flödet i de andra. Trots detta blir temperaturdifferensen ändå väl hög när de två första stegen jobbar och vill leverera 7-8 kW. När enbart steg 1 är i drift är diffen måttliga 3 grader. Värmepumpen använder R134a vilket bör medföra att det inte är så kritiskt med varierande temperaturdifferenser.
Av skissen framgår att jag installerat den vattenmantlade kaminen i samma system. Det var inte enkelt men efter ett par omkopplingar fungerar det nu tillfredsställande. Jag har även ritat in den vanliga braskaminen som en värmekälla i systemet trots att den inte har någon koppling. Att elda med den ger den absolut bästa mixen. Jag ökar markant den värmeavgivande ytan, hela murstocken sprider värme och själva kaminen ger en angenäm värmestrålning på en relativt stor omkrets. Murstocken är lyckligtvis placerad i det största rummet som dessutom har tre ytterväggar. Om jag i stället eldar i den vattenmantlade ökar inte värmeavgivande ytan men väl värmebärartemperaturen med lägre värmefaktor som följd. Den får bli en reservvärmekälla för hela huset när VP inte går.