Ämne: Beräkna flöde vid värmeförflyttning/grad?

[Jisse]

Hur ser det matematiska ut för att beräkna vilket luftflöde man behöver för att höja en m3 luft med en grad?

Försöker få en överblick över vad man kan tänkas behöva för att effektivt höja temperatur i rum dit luftvärmepump ej fömår att nå på egen hand.


Så ös på med inputs, främst då vilka mängder luft det erfordras.. och behöver man både inblås och utsug, eller löser det sig fysikaliskt om man sätter in endast en fläkt som skickar kall luft nedåt och låter den varmare luften hitta vägen upp på övervåningen av sig självt?

[Jisse]

Har hittat info om att det erfordras 0,00035 kwh för att höja lufttemperaturen med 1° i 1m3 luft.

Om man då har 50 m2 rumsyta med takhöjd om 2,4 meter, och således en luftvolym om 120 m3, stämmer det då att det behövs enligt uträkning nedan:

50 m2 × 2,4 meter takhöjd = 120 m3 rumsluft.

0,00035 kwh × 120 m3/° =  0,042 kwh kontinuerligt.

För 2° temphöjning = 0,084 kwh värmeenergi kontinuerligt i tillförsel osv.

"Översätter" man 0,042 kwh och 0,084 kwh till en värmeöverföring motsvarande 42 watt, respektive 84 watt?

Dvs, för att kontinuerligt höja temperaturen 1° behöver man ett värmetillskott kontinuerligt om 42 watt till dessa 120m3 rumsluft?

Det motsvarar isf en förflyttning om 120 m3/60 minuter = 2.000 liter luft (2 m3) per minut.

Och per sekund 2000/60 = 33 liter/sekund?

[Josth]

Tänkte du ett kallt rum med stängd dörr? I ett genomsnittligt hus kan man ofta säga att värmebehovet är runt 55 W/m² vid -20 °C ute. Om rummet är 15 m² behöver det alltså tillföras 825 W kontinuerligt vid -20 °C.

Jag räknar överslagsmässigt att värmeeffekten i luft är = 1,2 × luftflödet i lit/sek × deltaT. Om man dÃ¥ har tvÃ¥ grader varmare luft i rummet man hämtar överluften ifrÃ¥n sÃ¥ blir luftflödet som behövs 825 / (1,2 × 2) =  344 lit/sek eller 1240 m³/h. Ett enormt luftflöde. All ventilation i ett hus är ofta kring 200 m³/h. Om man t.ex. har en vedkamin i det varma rummet skulle man behöva bygga en plÃ¥thuv som fÃ¥ngar in den varma luften först innan man skickar den till det kalla rummet. Är överluften t.ex. 30 grader blir kalkylen genast bättre men fortfarande mycket luft.

[Jisse]

Tänkte du ett kallt rum med stängd dörr? I ett genomsnittligt hus kan man ofta säga att värmebehovet är runt 55 W/m² vid -20 °C ute. Om rummet är 15 m² behöver det alltså tillföras 825 W kontinuerligt vid -20 °C.

Jag räknar överslagsmässigt att värmeeffekten i luft är = 1,2 × luftflödet i lit/sek × deltaT. Om man dÃ¥ har tvÃ¥ grader varmare luft i rummet man hämtar överluften ifrÃ¥n sÃ¥ blir luftflödet som behövs 825 / (1,2 × 2) =  344 lit/sek eller 1240 m³/h. Ett enormt luftflöde. All ventilation i ett hus är ofta kring 200 m³/h. Om man t.ex. har en vedkamin i det varma rummet skulle man behöva bygga en plÃ¥thuv som fÃ¥ngar in den varma luften först innan man skickar den till det kalla rummet. Är överluften t.ex. 30 grader blir kalkylen genast bättre men fortfarande mycket luft.

Nej, rummet ifråga är inte stängt, men luftvärmepumpen orkar inte trycka luften till övervåningen, tanken var att fläkta ner kall luft till nedervåningen och skapa ett bättre och mer gynnsamt förhållande för den varma luften att stiga upp då den kalla luften får hjälp nedåt..

[Josth]

Ok, men det blir svårt att räkna på. Fast om det normalt blir säg 15 grader på övervåningen när det är 22 grader på nedervåningen när det är riktigt kallt och man nöjer sig med 20 grader på övervåningen så behöver den lösning man bygger bara överföra värme motsvarande fem grader extra uppvärmning. Fast en övervåning kan ju vara 60 kvm så det blir ju en hel del luft ändå.

[25fOCUS]

Nej, rummet ifråga är inte stängt, men luftvärmepumpen orkar inte trycka luften till övervåningen, tanken var att fläkta ner kall luft till nedervåningen och skapa ett bättre och mer gynnsamt förhållande för den varma luften att stiga upp då den kalla luften får hjälp nedåt..

Många som försökt det du tänker. Båda att flytta från ÖV och ner, samt från BV till upp och det fungerar inte bra. t.o.m. sågat håll i bjälklaget och satt rör mellan, det ska till ett bra flås på fläkten för att det ska bli en förändring samt mycket värme för att få upp tempen. Är det element och VP så ställ upp kurvan för det och stryp på BV. det är det enda som kan ge resultat.

[Jisse]

Ok, men det blir svårt att räkna på. Fast om det normalt blir säg 15 grader på övervåningen när det är 22 grader på nedervåningen när det är riktigt kallt och man nöjer sig med 20 grader på övervåningen så behöver den lösning man bygger bara överföra värme motsvarande fem grader extra uppvärmning. Fast en övervåning kan ju vara 60 kvm så det blir ju en hel del luft ändå.

Luftvärmepumpen (Mitsubishi Sumo RW35) håller i dagsläget nedre våningsplanet om cirka 80 m2 på en temp om 22° vid inställd temperatur på 22° och i läget Ecomode, övervåningen ligger kring 19°-20° utan övriga värmekällor
påslagna.

Övre våningsplanet är cirka 50 m2 bostadsyta, och det är alltså ett ökat luftflöde av varm luft uppåt som önskas uppnås.

Det förekommer ju en viss värmespridning uppåt idag, men det är ett rätt markant "lock" av kallare luft som lägger sig i trappan till övervåningen, det är detta man skulle vilja komma bortifrån genom att tvinga en del av kalluften neråt och få fart på värmeflödet i trappan och vidare uppåt till det andra våningsplanet.

Värmen som stiger i dagsläget torde ju vara framförallt konvektionsvärme från nedervåningen, och det räcker ju en bit på vägen, men hade viljat utjämna tempersturen en del, och sumon verkar ju ha kapaciteten för att räcka till, handlar "bara" om att få igång luftens strömningar som jag ser det.

Men frågan är med vilken framgång det kan göras, och vilka luftflöden man behöver?

Tillägg: Finns även en vattenmantlad kökspanna som ger 6,5 kw mot luften (och 15 kw mot acktankens vatten) placerad på nedervåningen, så det finns så att säga en del kapacitet både från pannans luftvärme (då den eldas) och så från luftvärmepumpen.

[Jisse]

Många som försökt det du tänker. Båda att flytta från ÖV och ner, samt från BV till upp och det fungerar inte bra. t.o.m. sågat håll i bjälklaget och satt rör mellan, det ska till ett bra flås på fläkten för att det ska bli en förändring samt mycket värme för att få upp tempen. Är det element och VP så ställ upp kurvan för det och stryp på BV. det är det enda som kan ge resultat.

Vilka luftmängder pratar vi om per grads höjning relaterat till per m3 luft?

Det blir ju en form av "värmeåtervinning" då den kalla luften skickad ner till våningsplanet där luftvärmepumpen finns.. så hur ser siffrorna ut, värmeläckage osv skiljer ju sig rätt markant åt mellan olika fastigheter..

men går det att räkna med de siffror jag har angett i trådstarten för att bilda sig en grov uppfattning?

[Jisse]

Ingen som sitter med formlerna för att räkna ut luftflödet som kan vara rimligt?

Det blir ju en aning som "intern" ventilation, om man får det att fungera som tänkt tar man ju den kallaste luften från övervåningen och för den nedåt, och den varmaste luften från nedervåningen och för den uppåt..

[Börje__]

Provlabba lite med en Jula fläkt för 199 kr.
Ger upp till 61 m3/min.

[Jisse]

Ja, det tycks behövas rätt rejäla luftflöden eller mkt varm luft om det ska vara någon vits..

[Josth]

Sätt upp en luftvärmepump till på övervåningen. Det ger betydligt bättre värmekomfort i nästan hela huset tycker jag. Man slipper köldhål på nedervåningen och kalldrag mellan våningarna och dessutom går värmepumparna på lågfart mest hela tiden utan ansträngning.

[Jisse]

Sätt upp en luftvärmepump till på övervåningen. Det ger betydligt bättre värmekomfort i nästan hela huset tycker jag. Man slipper köldhål på nedervåningen och kalldrag mellan våningarna och dessutom går värmepumparna på lågfart mest hela tiden utan ansträngning.

Det ligger helt klart något i det.. men å andra sidan är det 20-30.000 kronor till om det ska upp en pump till.. men å andra sidan, det blir ju helt klart bäst komfortmässigt att göra så.