OK, nyttig info.
Hur långt ligger den i mark innan den går ned i vattnet, det mesta av "minusgraderna" kanske hinner värmas upp av marken?
Det kanske är som vanligt, man hör mest talas om de som har problem med att kollektorn flyter upp...

Nu beror det på var TS har sin älv, det finns ju några söderut med. Men i norr är det inte ovanligt att vattnet är under 0 grader i början av vintern innan isen lagt sig, även vid botten.
Det går, men mängden tyngder gör det till ett väldigt oekonomiskt alternativ. Om man inte själv driver Jannes dyk & gräv med cementgjuteri.
Min erfarenhet är att slangarna kan frysa på med en decimeter is på några timmar. Det är svårt att se för isen blir som glas om det är rätt förhållande. Om man nu har så mycket tyngder att man kan hålla nere slangen så måste man lyckas gräva ner den tillräckligt där vatten möter land för att den inte ska kunna fastna i isen på våren när det är lågvatten. Eller att man har en väldigt odramatisk islossning där isen bara tinar, men då är det nog inte så strömmande vatten där. När det bygger på med is på slangarna så tycker då jag att det isolerar bra, blir ganska lätt under -5 på ingående. Sjö är en helt annan sak. Det går inte att jämföra med älv. Ni får räkna på lyftkraften på då kanske 800-1000 meter slang med nån decimeter is...

Fryser älven över med is, så kan det bli problem vid islossningen.
Påfrysning av slangarna får du nog räkna med även om det strömmar, har aldrig hört talas om en vattenkollektor i sjö eller vattendrag som inte får isbildning på sig.
Lyftkraften består dels i att slangen är lättare än vattnet (tror jag), brine är också lättare än vatten, om du inte använder pottaska, och så väger ju is ca 10% mindre än vatten, så lyftkrafterna kan bli påtagliga.

Jag har på 10 år med några rejäla vintrar och i några fall -1 på utgående brine sett is på min 500 sjökollektor.
På land. Aldrig i vattnet.

Tack – ja, det är värt att prova. Och dimensionera med rätt mycket och glest lindad slang. Jag kan göra stativet så att det ger visst skydd för slangarna mot sjunktimmer exempelvis.

Jag skulle avråda. Baserat på empiriska studier/försök. 

Vilken lycka om man kan utnyttja älven, det spar du in mycket pengar på!

Returen kommer ha 75 meter jordvärme innan den går ner i älven igen, om jag har förstått avstånden rätt.
Då skulle jag tro att returen kommer vara på -2 när den går ner i älven, och med vattenflödet har jag svårt att tro att det kommer bildas is på kollektorn överhuvudtaget. Men som sagt, linda glest.

Jag hade nog haft det ilagt i älven så sidan på rullen träffar vattenflödet och inte så att vattnet bara kan åka rakt igenom en cylinder.

Själv skulle jag förmodligen vara oroligare för sjunktimmer och rötter som följer med i vårfloden och som kan träffa kollektorn.

Det blir påväxt av is men den upphör efter ett tag, viktigt att slangen är bra förankrad i botten.
Is leder värme OK men det blir en temperaturgradient från slangen genom isen, och där temperaturen går över nollan så fryser det inte på längre.

Så blir det förstås. Sedan tänkte jag bygga två "spolar" (två dubbelspolar) med avstånd mellan slangarna riktade så att vattenflödet går igenom spolen. Det ger nog ännu bättre energiutbyte än att lägga slangar på botten rätt utfört. Och jag kommer vikta ner massor. Först så att det sjunker och så tänker jag ut en metod att säkert applicera mer tyngd när väl spolarna med stativ står på botten.

Dimensioneringen får bli en chansning men 2x400 meter totalt varav en 2X250 meter i vattnet kanske räcker för en 17 kW eller 25 kW pump (har inte bestämt vilken det blir än).

Nej, jag tänker nog fel. Det strömmar ju långsamt vatten i älven så den energimängden är större än den i kollektorn så det behöver inte bli en isklump av alltihopa.