Ämne: Frikylans kapacitet

[gunnarb]

Hej

Jag har sedan ett par år en frikyleanläggning som hämtar sin kyla direkt från bergvärmebrunnen och spottar ut den i en väggmonterad fläktkonvektor av ungefär samma storlek som en väggenhet i en luft-/luftvärmepump.
Det ger någon eller några graders temperatursänkning och en sänkning av luftfuktigheten som vi tacksamt tar emot varma dagar, men man ska ha klart för sig att det inte ens kommer i närheten av vad en luft-/luftvärmepump i kylläge kan åstadkomma. Vi har även en Toshiba Ras 13 i vårt gästhus så jag vet skillnaden Toshiban klarar att hålla ett helt hus på 60 kvm på c:a 20 grader när det är 30 grader utomhus. Den sitter i undervåningen men jag har dragit upp en kanalfläktanläggning till övervåningen med en kapacitet på 600 kubikmeter per timme.

Jag skriver detta för att alla ni som nu kämpar med att installera era frikyleanläggningar i tid för sommarens efterlängtade värmebölja ska ha möjlighet att ta hänsyn till detta när ni projekterar anläggningen och därmed inte bli besvikna i onödan.

Orsaken till den stora kapacitetsskillnaden är att en frikyleanläggning håller en brinetemperatur på över +10 grader under sommaren medan en värmepump kör ut köldmedel genom fläktelementet med en temperatrur på kanske minus 10 grader eller lägre.

Min uppfattning är att för att få samma kyleffekt ut från en frikyleanläggning som från en luft-/luftvärmepump så måste fläktkonvektorn vara c:a fyra gånger så stor som väggenheten i luft-/luftvärmepumpen, men vem vill ha ett sådant monstrum i vardagsrummet?

Frikylan är dock "gratis", medan kyla från luft-/luftvärmepumpen kostar en del.

[jonasmj]

I mitt fall är just "gratis" det som drivit. Jag skulle inte vilja ha elräkningen en luftvärmepump ställd på kyla resulterar i. Min frikyla gör att det blir allra minst drägligt och oftast alldeles härligt behagligt på övervåningen i huset (100m²). Att dessutom behöva montera en ful innedel från en luftvärmepump lockar inte. Min infällda takkassett smälter in fint. (finns såklart för infällnad även för LL men jag tror det kostar flis då...)
Frikylan har precis som du säger begränsningar pga temperaturen på värmebäraren. I mitt fall blir det nästan för kallt inne de dagar jag har poolvärmen igång eftersom det då drar ner brinetemperaturen till kanske 4-5 grader och därmed ger ordentligt med kyleffekt. De varmaste dagarna på året är dock sällan poolvärmen på eftersom det redan är nätan 30°C i vattnet och då blir det följdaktligen varmare brine. Har själv 11°C i hålet nu.

[gunnarb]

Eftersom jag har både frikyla och luft-/luftvärmepump, så har jag sett de ekonomiska effekterna av båda och anser mig inte vara särskilt partisk i någon riktning. Jag har gjort följande överslagsberäkning av de båda lösningarnas ekonomi:

Frikyla: Installationskostnad (under förutsättning att man redan har en bergvärmepump) med ett normalstort fläktelement och c:a 20 m rördragning plus cirkulationspump och diverse avstängningsventiler mm: 10.000:- kronor om man gör hela jobbet själv.  (denna lösning med ett fläktelement ger ungefär samma kyleffekt som luftvärmepumpen ger pÃ¥ minsta effekt dÃ¥ den drar ungefär 800 W). Jag har dÃ¥ självklart inte räknat in kostnader för bergvärmebrunnen som jag anser ingÃ¥r i värmepumpsinstallationen. Livslängden pÃ¥ en sÃ¥dan anläggning har jag satt till 20 Ã¥r, varvid den Ã¥rliga avskrivningen blir 500:- (eller 1000:- om man anlitar en installatör).
För driften åtgår c:a 80 W för cirkulationspump och fläkten i fläktelementet, dvs ungefär 1/10 av vad luftvärmepumpslösningen tar.

Existerande luft-/luftvärmepump (om man redan har en sÃ¥dan i huset): Installationskostnad 0:- (pumpen finns ju redan och ingen ytterligare utrustning behövs). Driftkosnad 0,8 kr i timmen (under förutsättning att elen kostar 1:- kr per kWh  (driftkostnaden kan bli högre, upp till c:a 2 kr i timmen om man drar pÃ¥ full kyleffekt, men dÃ¥ tar man ut betydligt mer kyleffekt än vad ovanstÃ¥ende frikyleanläggning kan leverera).

Detta innebär att om vi sätter driftkostnaden för frikyla till noll, så kan man ändå köra luftvärmepumpen i drygt 600 timmar per sommar innan den blir lika dyr som frikylan. Det ger 24 dagar och frågan är när vi senast hade en sommar där man hade behov av att kyla mer än 24 dagar.

Båda dessa räknexempel utgår som jag skrivit från att man redan har en bergvärmepump eller en luft-/luftvärtmepump i huset. Om man inte har det så är det andra parametrar (som främst har med värmeproduktion att göra) som styr vilket man skall investera i.

[jonasmj]

Detta innebär att om vi sätter driftkostnaden för frikyla till noll, så kan man ändå köra luftvärmepumpen i drygt 600 timmar per sommar innan den blir lika dyr som frikylan. Det ger 24 dagar och frågan är när vi senast hade en sommar där man hade behov av att kyla mer än 24 dagar.

tänker inte fastna i en lång diskussion, jag köper dina argument och dina beräkningar stämmer säkert med att jag har kylan på mer än 24 dagar år är helt klart. Från april till oktober startar den var och varannan dag... så snart det blir över 22 grader i rummet... Vår och höst kanske bara för nån timme eller så per ag medans det under juni till aug i princip går från morgon till kväll (utom mulna svala dagar).

[gunnarb]

Jag har förmodligen ett litet bullrigare fläktelement till frikylan än vad du har, så jag kör den bara när det verkligen behövs och rumstemperaturen tenderar att gå över 24 grader.

[Smurfen.]

Är det ingen som provat myggnät det är min frikyla funkar bra de flesta dagar men det är nog ca 14 dar per Ã¥r den inte riktigt räcker till fick dom pÃ¥ köpet med huset kostnad 0 kr 

[Elmer]

Tja. Min tråd har ni kanske redan sett och att be mej göra reklam för frikyla är svårt.
Håller med gunnarb att en rejäl överdimensionering av fläktkonvektorn nog är nödvändig. Har man bara VV-laddningar som kyler borrhålet blir det snart ett par grader varmare och då försvinner kyleffekten fortare än blixten.

Är det ingen som provat myggnät...

Jo, men det blir som en kork på övervåningen under varmaste dagarna så jag får inte ens självdraget att funka då. Provade även med fläktar för att blåsa ut den varma luften och därmed suga in svalare luft men det funkade dåligt.

Sängen på altan och myggnätet runt kroppen är kanske melodin

[gunnarb]

Sen kan  man undra varför jag i slutet av 80-talet kunde bo tre Ã¥r i Rom med 40 grader i lÃ¥nga perioder under sommaren utan AC sÃ¥väl hemma som i bilen och nu sätter pÃ¥ AC-n i bilen här hemma redan i maj mÃ¥nad och inte kan sova i den svenska skitsommaren utan frikyla. Vi svenskar hÃ¥ller nog pÃ¥ att bli rejält bortskämda! Myggnät hemma och litet nedrullade fönster i bilen under de fÃ¥ varma dagarna, som smurfen föreslÃ¥r, borde duga.

Men vad jag ville förmedla med mitt första inlägg är egentligen det som Elmer tar fasta på, nämligen att ni som ändå håller på med en frikyleinstallation skall vara medvetna om att det behövs en rejält stor fläktkonvektor, minst dubbelt så stor som ni förmodligen har tänkt er, om ni inte ska bli besvikna när värmeböljan eventuellt kommer.

[David Rinnan]

Det är ju bra att varna helt klart!
Även om kyleffekten framgår ganska tydligt. På kinnans site kan man se hur pass mycket lägre kyleffekten blir om brinetempen är högre än 7/12 och om inomhustempen är lägre än 27.

Vilket ju också är förklaringen varför det kan vara svårt att komma riktigt lågt i temp.... Kommer man hem och det är 30 grader går det ganska fort att få ner någon grad men sedan blir det nog lätt att det står o stampar.

Bäst lösning verkar onekligen vara de fall där man använder fläktkonvektorer för värme likväl som kyla men det kräver ju lite mer av installationen. Alltså att man drar både kyla och värme och har en fläktkonvektor i varje rum på övervåningen.

Hel klart är alla fall att brinetempen på sommaren är för låg för att man ska kunna ta 1st 3kw konvektor och tro att den gör samma underverk som vilken AC eller llvp som helst av motsvarande storlek.


Men... en fläktkonvektor med frikyla kan ju tillsammans med andra passiva och aktiva åtgärder vara det som krävs för att hålla tempen på rätt sida om skiljelinjen dräglig/odräglig. I mitt fall så finns det aktiv från och tilluft med möjlighet att köra återvinning när inomhustempen är lägre än utomhus och i övrigt utan återvinning (kväll/natt). Och så går det att ventilera ytterligare genom takfönster och balkongdörrar. Persienner och markiser hjälper så klart också till.

För min del är det ok att det vissa dagar på året är varmt inne. Det hör sommaren till. Även om det varit 30 grader ute har jag alla fall kunnat sova ok i 25 grader som blivit lägre under natten och hade jag haft frikyla ovanpå detta så skulle temperaturen inte bli sämre.

[Rickard]

Jag håller helt med gunnarb, frikyla ger sämre effekt än man kan tro, främst p.g.a. den relativt höga brinetempen i slutet av sommaren.
Som gunnar skriver är dock 25 grader, avfuktad luft, rätt behaglig, och så sent som igårkväll stängde jag manuellt av frikylan när tempen gick under 24 grader då jag upplevde det som lite kyligt (frikylan i takkonvektor som blåser mot TV-soffan).

[aakeoe]

Efter drygt ett år med frikyla är jag mycket nöjd.

Ett bra borrhål (230 m, vid stranden av Indalsälven) där temperaturen hittills inte gått över +8 under somrarna (och inte under +2½ den gångna kalla vintern).

Mycket god och fullt tillräcklig kyla av två väggmonterade GEA fläktkonvektorer, i köket på bv och i allrum på öv. I ett sovrum på öv dessutom en takmonterad GEA konvektor och i detta rum håller vi 16-17 grader och det klarar konvektorn på lägsta varv (då den går så tyst att man verkligen måste spetsa öronen för att höra den), detta även vid utetemperaturer över +25.

Vi har även en IVT L/L vp på en glasveranda och den maskinen skulle jag inte vilja släppa in i den vanliga bomiljön; visst kyler den bra, men till vilket pris i form av oväsen (och elförbrukning).

aake

[Apan]

Sveriges sommar är väldigt kort, åtminstone i Umeå, Max 1 vecka/år då det är varmt, vi hade 31gr som varmast, 23 inomhus, och som varmast utomhus nattetid 20gr, fönstren lite på glänt i bägge gavlarna på övre plan..frisk luft och bra temp, gratis..! Och Niben står i tvättstugan och vilar upp sig och inväntar vintern, och får tillverka VV 1h/dygn..

[pricken]

Billigaste frikylan, helt klart gillestugan i källaren, max 18º på sommaren!

 Thumbsup

[David Rinnan]

Noterar att garaget som saknar stora fönster håller bra temp. Indikation på varför markiser är viktiga.

Vår medicin ser ut att bli en konvektor på ö.v. samt ny markis för stora solfönstren på ö.v. i kombination med FTXn. Troligen skulle markis på övervåningen hjälpa gott nog men det känns fint att ha ett par KW som står och pumpar dygnet runt för att hålla temp på rätt sida av lidelsestrecket

Förväntar mig ingen kylskåpstemp bara lite stöd. Genom att inte överutnyttja kylan borde även tempen i berget hålla sig låg och fin. 250m borra så hoppas jag kunna ta ut 3kw kontinuerligt under ett par veckor varje år utan att tempen går upp till de nivåer där effekten i konvektorn sjunker.

[gunnarb]

Jag vet att detta är en gammal tråd, men varningarna och slutstserna ovan är förmodligen lika aktuella för dem som idag planerar en frikyleanläggning