"det pyser ut överallt även med professionellt installerade maskiner" - "..finns det i många fall ingen gas att ta hand om". Jag baxnar, är det så illa? Har du länkar till detta? Låter för mig som du borde tipsa "Uppdrag granskning" för att ditt budskap ska nå ut!
Prova och plöj genom ett stort antal frågor och inlägg på problem i det här forumet! Där är väldigt många av problem beroende och konsekvens av gasbrist i systemet - anläggningar driftsatta av DYI-folk så väl som av sk. proffs
Jag har sprungit omkring i stockholms infrastruktur i snart 15 år och har sett otal AC av alla slag och anmält själv ca > 15 olika heta teknikrum där kylan slutat fungera med en kompressor som brummar konstant men knappt avger någon värme på utedelen eller ger kyla på insidan, sådana som är helt nedisade och har isblock kring rören mot 'innerdelen' pga. gasbrist och suger ned sig hårt på lågtrycksidan och dessa är garanterat inte några DYI-installationer av privatpersoner här som har fått så mycket skäll i olika medier när man pratar VP, utan istället en massa stickers av olika kylfirmor - tomma blir dom och jag skulle nästa kunna påstå utan att darra allt för mycket på manschetterna att väldigt många av dessa maskiner fylls på åtm. en gång under sin livstid innan den byts ut. med andra ord det pyser över allt sakta men säkert.
I det avseende så borde kylindustrin mumla väldigt tyst angående förmåga att uppfylla miljöetiska kraven och hålla mycket låg profil angående diskussioner om privatpersoner eventuell experimenterande med kylmaskiner - då de har faktiskt inte uppfyllt sina egna åtagande speciellt väl avseende läckor - för det handlar inte bara om att fixa läckor - utan också välja material och byggmetoder som bevisligen aldrig ger läckor under en maskins livstid (ungefär som vitvarukylmaskiner i tex kyl och frys - dessa läcker ytterst sällan och då när det händer oftast pga. mekaniska skador av ägaren när denna hackar bort is för att skynda på avfrostning etc.) och då skulle kon/flare-skarvar och rotalock-anslutningar vara tvärförbjudna tio gånger om att användas över huvudtaget och precis allt är igenlött och kollad med helium eller vätgas-läckspårningsutrustning - rotalock-anslutningar är en typisk konstruktion där hur noga man än är som yrkesman - aldrig kan få det så tätt att en köldmedie-sökare på 3 gram/år i känslighet förblir tyst om man verkligen letar läckor och inte blundar för detta...
Vitvaru-kylanläggningar är supertäta i jämförelse med detta men ändå fått tagit ohemult mycket skit för detta eftersom i argumentationen inom kylmedelspolitiken pekar på prylar som finns i folks vardagsmedvetande, inte dom riktigt stora bovarna - inte industriella anläggningar, isbanor, stora varuhus och kylgrossister etc. där köldmedelsladdningar kan ligga på flera hundra kg och ännu mera.
En av de mer 'dolda' utsläppen med relativt små mängder per ställe men i väldigt stora antal där det inte handlar om 100 gram om det mot förmodan skulle läcka i en vitvara - utan en VP som läcker, lätt slurkar iväg ca 1 kg per gång vilket det nästa garanterat gör inom 5-10 år - detta motsvarar 10 kyl och frysboxar i mängd (om de nu läckte övh.) och så många vitvaror kör man inte slut på ens under en livstid. - vitvarorna idag är de dessutom fyllda med R600a och man använder cyklopentan som blåsmedel i isolerskummet - annars var det blåsmedlet i isoleringen som hade största mängden CFC i äldre vitvaror efter att man gått ifrån stenullen som isolering.
Läckande bil-AC är ett problem - en läckdos på ca 35 gram/år anses normalt och det sista försvinner tillslut i ett pys för att kondensorn korroderar hål för att den är gjord i aluminium - inte koppar!! koppar håller många gånger längre än vad en aluminiumkondensor gör - med andra ord läckaget är indesignat redan från början av tillverkarna och det är meningen att det skall bli tomt inom inte all för lång tid så att big-chem får sälja mer freon.
Men just billäckaget är ändå ganska blygsam gentemot hur mycket R134a som släpps ut i världens alla inhalatorer av sprayburkstyp för astmatiker etc. dvs. produkter inom medicin och hälsovård som i många fall lever på olika undantag (där R12 användes som drivgas i sprayburk för medicinprodukter många år efter R12-förbudet) och utsläppen är helt okontrollerade och svåröverskådliga - man räknade att världsförbrukningen av drivgas bara för inhalatorer är 10000 ton R134a per år enligt Montrealprotokoll 1999 - smaka på ordet 10000 ton - räkna med hur många bilars AC-fyllning om man antar i en modern bil har 0.5 kg laddning ( = 2 miljoner bilar) - antar man att laddningen håller i 5 år innan det måste fyllas igen - då är vi uppe i 10 miljoner bilar/år i motsvarande utsläpp av dom som använder inhalatorer av sprejburkstyp....
sprejburksdrivmedel räknat på 'allt' i den vägen världen över, från hårspray, tryckluft på burk och och huligantutegas (som använder R134a i proffesionell användning än idag), kylspray, drivgas för inhalatorer - ja allt stod för totalt 8% av den totala utsläppen av gas, 60% är från kylindustrin och ca 23% från de som blåser skum (kommer ni ihåg de värmeisolerade skumblåsta askarna för hamburgaren köpta på donken på 80-och 90-talet - ni tror väl inte att det var luft i dom blåsorna i skumplasten, R134a var nog närmare sanningen i dessa fall)
Jag har faktiskt läst större delen av Montrealprotokoll 1999 - och måste säga att den var mycket förnuftig och pragmatisk skriven text med högst modesta önskningar som ändå skulle ge avsevärda förbättringar ganska snabbt om man orkar genomdriva en del av detta (men det är högt motstånd då dom som tillverkar dessa gaser tjänar alldeles för mycket pengar på detta och vill inte få sina inkomstkanaler avklippta - inte ens av länders regeringar...) och man inser tex. varför R134a som drivgas i sprayburkar inte förbjöds, dels av lärdom vad som hände med sprayburksindustrin när R12 förbjöds och det höll på att gå riktigt åt helvete för hela den produktsegmentet, dels för att utsläppen från den källan var så litet i förhållande till andra utsläppskällor att en totalförbud där skulle skada mer i konsekvens om produkterna inte längre är tillgängliga för marknaden än det gör nytta i form av minskade utsläpp den vägen.
Det är därför Montrealprotokoll fokuserar på kylindustrin och skumblåsningsindustrin då den står för över 80% av utsläppen tillsammans - även små förbättringar där ger mer resultat än alla förbättringar som skulle bli om man tex. helt förbjöd R134a som drivgas i sprayburk.
Nu har sprayburksindustrin själva sökt sin nya sortes drivagser till minne av R12-smällen på slutet av 80-talet och osäkerheten till R134a framtid, som HC-blandning, lustgas och koldioxid i länder som inte har amerikansk 'lagstiftning' (DOT-klasser) där HC som drivgas fortfarande är otänkbart och man får 40 år i fängelse om man var så dum att man ens tänker tanken... så inflätat är big-chem inom den amerikanska standardiseringskommenssionerna att alternativen helt enkelt aldrig får bli lagliga så att det hota big-chem intäkter... - ja om det inte väldigt stora företag som Coca Cola och tom&jerry med advokatkårer i beredskap som driver den frågan för att putsa sin egen miljöprofil...
Kort sagt så är det väldigt mycket ekonomiska faktorer som gör att övergången från halogen-kolväten går så trögt som de gör - senaste räddningsplankan för big-chem heter nu R32 och HFO1234yf - båda brännbara och man måste bygga maskinen i övrigt med antingen små mängder eller med ett kontrollsystem för utsläpp att det lika bra skulle kunna köra med HC som köldmedie - men så säger inte säljarna från big-chem.
Kontrollsystem idag är numera billigt. Gasolsensorer driftsäkra och beprövade, det finns otal borstfria DC-fläktar och halvledarbaserad drivsteg som om man drar igenom hela kostsamma proceduren skulle kunna EX-klassas direkt...