Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!

Skriv svar

Varning: Det har inte skrivits nya inlägg i detta ämne på 50 dagar.
Om du inte är säker på att du faktiskt vill svara i det här ämnet, så bör du överväga att istället starta ett nytt ämne.
Namn:
E-post:
Ämne:
Inläggsikon:

Verifiering:
This box must be left blank:

Skriv in bokstäverna som syns på bilden
Lyssna på bokstäverna muntligt / Begär en ny bild

Skriv in bokstäverna som syns på bilden:
Skriv in de tre sista bokstäverna i alfabetet:
Hur många var de älva dragspelarna (siffror):

För att slippa svara på kontrollfrågor, registrera dig här!


Ämnessammanfattning

Skrivet av: putte82
« skrivet: 15 december 2015, 20:45:37 »

Läste lite om Thermias hetgasväxlare. Den verkar få det resultat som jag tänker mig. Varmvatten till bättre cop så länge det finns värmeproduktion. Värmer man pool så blir det ju värmeproduktion nästan hela året. Antar att den är lite smart och väljer att producera varmvatten samtidigt som värme i så stor utsträckning det går.

Kanske skulle löda ett kopparör runt tryckröret och cirkulera mot vvb :) Skämt..
Skrivet av: Rickard
« skrivet: 14 december 2015, 12:08:48 »

En sån funktion borde kompletteras med att kompressorn startar och gör varmvatten så snart det indikeras ett flöde ut från vvb. (mer än XX sekunder)...
Skrivet av: putte82
« skrivet: 14 december 2015, 11:00:30 »

En plattvärmeväxlare med dubbla uttag på sekundären borde ju rimligtvis ge lägre medeltemperatur i växlaren när den producerar varmvatten, då det sker samtidigt som värmen.

Jag kör själv med förvärming av vv via tank i acktanken. Dock har jag sällan högre än 30 grader framledning. Naktdelen är också att det bildas legionella vilket tar ganska lång tid att ta dö på i varmvattenberedaren. Så när det skall badas i badkaret är jag lite orolig att det slinker igenom en del. Hade varit bättre med en plattvärmeväxlare ur legionellasynpunkt.

Skrivet av: Rickard
« skrivet: 14 december 2015, 07:29:47 »

Nja, oavsett om du har en eller två växlare så sker ju den största avlämningen av effekt i steget där gasen övergår till vätska.
Det som är "nytt" i ditt resonemang är underkylaren, alltså om du kunde implementera tre växlare i kylmediekretsen så skulle COP öka.
Problemet är nog att det inte är så stor del av tappvarmvattnet som förbrukas vid längre tappningar.
Inte sällan startar kompressorn först i samband med att man t.ex. duschat klart.
Men visst, om flera duchar efter varann, eller om man tappar upp ett bad så kan det fungera.

Det finns tillverkare som istället för att förvärma tappvatten istället har en underkylare som värmer luften i direkt anslutning till värmepumpen, en liten fläktkonvektor helt enkelt som tar redan på det sista av värmen efter att tappvatten och husvärme fått sitt.

Annars är ett vettigare sätt att förvärma tappvarmvatten att låta värmebäraren till radiatorerna växla över värme till inkommande kallvatten innan vvb, då har man under hela uppvärmningssäsongen bra besparing genom att man kan värma kanske 50% av tappvattnet vid en mycket lägre temperatur än om allt skall värmas i VVB.

Förklaring:
Temp inkommande kallvatten +5 grader.
Temp värmebärare till radiatorer +40 grader.
Temp i vvb + 55 grader.
Om man växlar över värme från radiatorkretsen till inkommande kallvatten kan man höja den tempen från 5 grader till kanske 35-37 grader med COP på ca 5.0, resterande del värms som vanligt i själva vvb med COP på runt 3.0.
Skrivet av: putte82
« skrivet: 13 december 2015, 23:13:39 »

Om man tar en plattvärmeväxlare som kondensor med dubbla utgångar på sekundären då? Ena till värme och andra till vv. Där varmvattendelen först möter primären, sedan värmedelen.

En hetgasväxlare innan kondensorn. Det låter som det skulle producera vv till samma cop som kondensorn gör värme?
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 13 december 2015, 21:39:20 »

Jo såklart :)

Lite förenklat kan man anta att medeltemperaturen i kondensorn bestämmer trycket (lite mer komplicerat är det, men det duger som antagande), och då ger 27/22 => 25 °C och 50/25 => 37,5 °C.
I sista fallet är trycket i kondensorn högre vilket ger sämre COP eftersom kompressorn får jobba hårdare och köldmedieflödet blir lite lägre.
Så uteffekten blir lite lägre med 50/25.
Skrivet av: nolle
« skrivet: 13 december 2015, 21:06:18 »

Vad jag försöker komma till är, om man kan sänka köldmediet lika mycket som man kan vid en låg framledningstemperatur, trots en hög framledningstemperatur, så blir effekten den samma?

Tex om man har två kondensorer. Varav den ena producerar varmvatten och den andra värme. Om man då leder in det varma köldmediet i kondensor nr1 och tar ut 55 grader varmvatten. Sedan går köldmediet till kondensor nr2 där det är 25/30 på värmebäraren. Då borde man väl kunna få varmvatten till samma cop som värmen?

Vill man sänka temperaturen på köldmediet ännu mer så har man en tredje kondensor där man förvärmer varmvattnet. Då skulle det kunna bli bättre cop vid vv produktion om man har varmvattenproduktion samtidigt som man har varmvattentappning. Tex vid en lång dusch eller uppfyllning av badkar?

Kondensor kan man bara ha en. Du kan ju ha två växlare kanske, men det blir fortfarande samma grej. Jag tror du är lite inne på en sk hetgasväxlare, som thermia (?) har i flera modeller. Där kan du göra varmvatten medans du gör värme så att säga.
Den tredje "kondensorn" skulle kunna vara en sk underkylare, där du kyler köldmediet med något. Då får man högre effekt, men vet inte hur det påverkar cop i en vp. Kostar nog mer än det smakar tyvärr
Skrivet av: GabrielH
« skrivet: 13 december 2015, 18:23:39 »

Nej, det är inte så det fungerar med köldmedie. Det är när köldmediet ändrar tillstånd (från vätska till gas och tvärtom) som den stora värme-upptagningen/-avgivningen äger rum. Detta kan bara ske i den ena av dina två kondensor.

Som jämförelse kan man se på vatten. Sätt en kastrull på spisen och få det att koka. Tar några minuter. Att få detta 100-gradiga vatten till 100-gradig vattenånga tar betydligt längre tid. Fastän temperaturen är densamma har ångan enormt mycket högre energiinnehåll. När ångan återgår till vätskefas (kondenseras) frigörs denna energi.

I en värmepump använder kompressorn till att styra trycket för att få förångningen att ske vid låg temperatur och kondenseringen vid en hög temperatur.

Din idé att seriekoppla två kondensorer får en av dem att bara agera som vanlig värmeväxlare och inte ge något större värmetillskott till vattnet.

Skrivet av: putte82
« skrivet: 13 december 2015, 15:19:55 »

Vad jag försöker komma till är, om man kan sänka köldmediet lika mycket som man kan vid en låg framledningstemperatur, trots en hög framledningstemperatur, så blir effekten den samma?

Tex om man har två kondensorer. Varav den ena producerar varmvatten och den andra värme. Om man då leder in det varma köldmediet i kondensor nr1 och tar ut 55 grader varmvatten. Sedan går köldmediet till kondensor nr2 där det är 25/30 på värmebäraren. Då borde man väl kunna få varmvatten till samma cop som värmen?

Vill man sänka temperaturen på köldmediet ännu mer så har man en tredje kondensor där man förvärmer varmvattnet. Då skulle det kunna bli bättre cop vid vv produktion om man har varmvattenproduktion samtidigt som man har varmvattentappning. Tex vid en lång dusch eller uppfyllning av badkar?
Skrivet av: putte82
« skrivet: 13 december 2015, 14:38:36 »

Förmodar att du menar 25 in och 30 ut i första exemplet eftersom du har 22/27 i andra...
Eftersom du har  :dt: 5,0°C i båda exemplen har samma energimängd avgivits till värmebäraren (ska man vara riktigt petig varierar vattnets densitet med temperaturen, men å andra sidan är inte två värdesiffror i temperaturen tillräckligt för att avgöra den skillnaden).

På köldmediesidan har du samma temperatur på ett specifikt ställe och resten av kretsen ej specificerad. Om vi antar att alla värden är identiska i köldbärarkretsen kan inte jag se att det skulle vara någon skillnad i ditt exempel. Dock är det ytterst osannolikt att detta läge skulle inträffa i verkligheten eftersom värmebäraren skiljer.

Jag menar 25/50 och 22/27.
Skrivet av: putte82
« skrivet: 13 december 2015, 14:36:42 »

Förångaren? ???
Menar du inte kondensorn?

Jo såklart :)
Skrivet av: GabrielH
« skrivet: 13 december 2015, 11:18:00 »

Om värmebäraren är 25 grader in och ut är 50. Köldmediet är 30 efter förångaren. Ger det samma effekt som om värmebäraren är 22/27 och köldmediet 30 efter förångaren ?

Förmodar att du menar 25 in och 30 ut i första exemplet eftersom du har 22/27 i andra...
Eftersom du har  :dt: 5,0°C i båda exemplen har samma energimängd avgivits till värmebäraren (ska man vara riktigt petig varierar vattnets densitet med temperaturen, men å andra sidan är inte två värdesiffror i temperaturen tillräckligt för att avgöra den skillnaden).

På köldmediesidan har du samma temperatur på ett specifikt ställe och resten av kretsen ej specificerad. Om vi antar att alla värden är identiska i köldbärarkretsen kan inte jag se att det skulle vara någon skillnad i ditt exempel. Dock är det ytterst osannolikt att detta läge skulle inträffa i verkligheten eftersom värmebäraren skiljer.
Skrivet av: egeninstallationkaninget
« skrivet: 13 december 2015, 09:55:13 »

Hej.

Hittade länken. Kanske svarar det på något. Säger inte emot någon
Tror det är samma sak som Carl och Roland svarar.
Jag fattar det som att ett lågt temp lyft är bäst mellan kalla och varma sidan

www.geopower-i4c.eu › docs › KTH_final
Sid 12-26
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 12 december 2015, 23:20:33 »

Om värmebäraren är 25 grader in och ut är 50. Köldmediet är 30 efter förångaren. Ger det samma effekt som om värmebäraren är 22/27 och köldmediet 30 efter förångaren ?

Förångaren? ???
Menar du inte kondensorn?
Skrivet av: putte82
« skrivet: 12 december 2015, 22:44:25 »

Om värmebäraren är 25 grader in och ut är 50. Köldmediet är 30 efter förångaren. Ger det samma effekt som om värmebäraren är 22/27 och köldmediet 30 efter förångaren ?
Skrivet av: Roland
« skrivet: 12 december 2015, 15:47:38 »

Det är två orsaker till att effekten minskar när kondenseringstemperaturen blir högre:

1. Kompressorn måste arbeta mot högre tryck. Kompressionsförhållande blir högre vilket gör att volymetriska verkningsgraden minskar. En kolvkompressor har en viss dödvolym. Gasen i den volymen lämnar inte kompressorn. Högre tryck betyder att dödvolymen rymmer en större mängd köldmedium. Dessutom är det ett visst inre läckage som ökar när kompressionsförhållandet ökar. Högre kondenseringstemperatur betyder att kompressorns kapacitet i kg köldmedium per sekund sjunker.

2. Högre kondenseringstemperatur minskar den värmemängd varje kg köldmedium avger vid nedkylning från hetgastemperaturen till den temperatur det kondenserade köldmediet har när det lämnar förångaren. Den värmemängden minskar med ökande temperatur. I ett logP/H diagram ser man att kurvan som på vänster sida av tvåfasområdet lutar mindre än linjen som sammanbinder punkterna som representerar suggas in i kompressorn och hetgas ut ur den. Avståndet mellan dem minskar när temperaturen ökar.   

Det är alltså en kombination av mindre köldmedieflöde och mindre producerad värmemängd per kg som gör att effekten minskar.
Skrivet av: Carl N
« skrivet: 12 december 2015, 15:07:28 »

Den avgörande faktorn är tryckskillnaden mellan förångare och kondensor.
Ju högre tryckskillnad ju mer får kompressorn jobba för att komprimera suggasen till hetgas.
Men sen spelar underkylningen också roll som du är inne på, men mekanismen är att mer underkylning både sänker trycket i kondensorn samt gör att man plockar ut lite mer värme ur samma flöde köldmedie i kondensorn.
Sen måste ju den extra värmen som plockas ut i kondensorn kunna tillföras i förångaren, och där är det inte bara förångarens dimensionering som spelar roll utan även borrhålet.
Skrivet av: egeninstallationkaninge
« skrivet: 11 december 2015, 22:15:16 »

Hej,

Funderade lite på frågan och gjorde mig egna slutsats att det borde vara för att värmebärarens returtemperatur är högre. Jag tänker mig då att kondensorn inte sänker temperaturen på köldmediet lika mycket, vilket i sin tur resulterar i att köldmediet inte heller blir lika kallt när det når förångaren. Då kan köldmediet inte ta åt sig lika mycket energi från förångaren. Vilket leder till lägre effekt.

Kan man säga att det är hur låg temperaturen köldmediet har efter kondensorn som avgör hur effekten är, om förångarsidan är oförändrad?

Jag är ingen expert men max flöde ger max effekt.
Kolla senaste EU finansierade forskningsrapport. Kan inte länken. Mvh
Skrivet av: putte82
« skrivet: 11 december 2015, 20:49:40 »

Hej,

Funderade lite på frågan och gjorde mig egna slutsats att det borde vara för att värmebärarens returtemperatur är högre. Jag tänker mig då att kondensorn inte sänker temperaturen på köldmediet lika mycket, vilket i sin tur resulterar i att köldmediet inte heller blir lika kallt när det når förångaren. Då kan köldmediet inte ta åt sig lika mycket energi från förångaren. Vilket leder till lägre effekt.

Kan man säga att det är hur låg temperaturen köldmediet har efter kondensorn som avgör hur effekten är, om förångarsidan är oförändrad?


Annonser

Right Block

Vibrationsdämpare
Besök vår webshop, klicka här!
Energioffert.se
Energibutiken.se smarta varor på nätet, leverans till dörren
luftvärmepumpar, tillbehör, installationsmaterial, vi har allt!
Annonspriser
Ad
CitCop - Värmepumpar med installation i hela Sverige
Besök oss idag
Annonsera i Värmepumpsforum, klicka här för att ställa e-postfråga och få mer info.
140x140vpforum-11.gif
kontakta oss för pris!