Skrivet av: dunderburken
« skrivet: 17 mars 2008, 10:22:52 »En generator går inte tyngre än den effekt man tar ut. Tar man ut ex. 10W ur en växelströmsgen. så går den inte mycket tyngre än en permanentmagnetdito.
Det som alla har märkt vid inkoppling av en bilgenerator är att den verkligen går tungt men då laddar den också väldigt mycket i början när batteriet ansluts.
Om man vill ta ut en effekt som man själv bestämmer (eller vad energikällan orkar med) så begränsar man magnetiseringen t.ex genom att sätta ett reglerbart motstånd i serie med magnetiseringslindningen.
Tro inte att en bilgenerator går trögt på annat sätt än att den genererar hög effekt. Snurra på generatorn oansluten. Inget större motstånd märker man. Att den går trögt vid start av en bilmotor märker man på skrikande fläktrem som är dåligt spänd. Efter en stund försvinner som regel det skriket. Men i brörjan innan batteriet fått upp spänningen går det stor effekt till batteriet. När jag kopplade en bilgenerator till en utombordare fick jag aldrig igång den. Generatorn tar för stor effekt redan vid låga varvtal så det kändes redan i startsnöret att det blev för stort motstånd. Efter att ha kopplat in ett vridbart motstånd kunde jag starta med noll magnetisering och när varvtalet var uppe dra på lämplig effekt och möta med gasen. Detta var nästan omöjligt att hålla balans på. Antingen dog motorn om man drog på för mycket magnetisering eller så skrek motorn som en gris på övervarv. Först när motorn hakades på båten som båtens bromsande gjorde att den inte övervarvade kunde lämplig del av effekten fördelas på laddning av batterier.
Båtens fart (Maxi 77 segelbåt) sjönk då från 6 knop till knappt 2 vid full effekt. Då hade jag ingen laddningsregulator så spänningen var nog uppe i 20V och batteriet blev snabbt varmt så en kvarts laddning räckte. Snabbladdning som man kallar det.
Det som alla har märkt vid inkoppling av en bilgenerator är att den verkligen går tungt men då laddar den också väldigt mycket i början när batteriet ansluts.
Om man vill ta ut en effekt som man själv bestämmer (eller vad energikällan orkar med) så begränsar man magnetiseringen t.ex genom att sätta ett reglerbart motstånd i serie med magnetiseringslindningen.
Tro inte att en bilgenerator går trögt på annat sätt än att den genererar hög effekt. Snurra på generatorn oansluten. Inget större motstånd märker man. Att den går trögt vid start av en bilmotor märker man på skrikande fläktrem som är dåligt spänd. Efter en stund försvinner som regel det skriket. Men i brörjan innan batteriet fått upp spänningen går det stor effekt till batteriet. När jag kopplade en bilgenerator till en utombordare fick jag aldrig igång den. Generatorn tar för stor effekt redan vid låga varvtal så det kändes redan i startsnöret att det blev för stort motstånd. Efter att ha kopplat in ett vridbart motstånd kunde jag starta med noll magnetisering och när varvtalet var uppe dra på lämplig effekt och möta med gasen. Detta var nästan omöjligt att hålla balans på. Antingen dog motorn om man drog på för mycket magnetisering eller så skrek motorn som en gris på övervarv. Först när motorn hakades på båten som båtens bromsande gjorde att den inte övervarvade kunde lämplig del av effekten fördelas på laddning av batterier.
Båtens fart (Maxi 77 segelbåt) sjönk då från 6 knop till knappt 2 vid full effekt. Då hade jag ingen laddningsregulator så spänningen var nog uppe i 20V och batteriet blev snabbt varmt så en kvarts laddning räckte. Snabbladdning som man kallar det.