Far funderar på att sluta elda och stoppa in vätskevärmepump och det finns en del klurigheter som jag gärna vill ha forumets syn på:
Huset är 125 kvm i byggyta i två plan plus källare om 35 kvm. Framledningstemp ska klara sig på 55 vid DUT. Byggt i början på 1900-talet men tilläggsisloerat på 80-talet - jag fick lite snabbt fram energibehov på 23.000 kWh och toppeffekt på 7,1 kW när jag överslagsräknade lite.
Dimensioneringen skall vara 100% effekt och energitäckningsgrad.
Det gamla vedpannesystemet skall kunna användas på grund av stor risk för elavbrott, jag tänker mig att detta bäst löses genom kulventiler som dirigerar om, men huset har en acktank med slingberedare som borde gå bra att mata VP till (med flytande kondensering)
Nu till det intressanta; på gården finns en artesisk brunn på 90 meter som kan ge hysteriskt mycket vatten (20.000 liter i timmen pumpat!). Trodde hela borriggen skulle lätta när de hittade den vattenådran... Brunnen används inte då vattnet är mycket järnhaltigt.
Funderingarna som jag har är vilket alternativ som blir bäst:
1. Ner med slang i borran och komplettera med jordvämre - men hur lång slang? Finns det någon bra formel att gå på givet attt vi mäter flödet ur brunnen(mängden artesiskt vatten). Hur påverkar järnhalten slangens värmeupptagningsförmåga? Det bildas ju en hinna av järnoxid på allting.
2. Grundvattenvärme - men vilken effektivitet kan man få här i förhållande till ovanstående, vattenpumpen förbrukar ju en del ström antar jag? Och med tanke på mängden järn så kommer värmeväxlaren att bäcka ihop ganska snart - går det att backspola dem på något bra vis? Och vad kostar sådan styrning?
Jättetacksam för synpunkter, tips ideer och erfarenheter!