Nu är jag inte kemiingenjör men mängden gaser som går att lösa i vätska är beroende av temperatur och tryck. En energibärare (vatten) utan stora mängder gaser(eller andra medier) i olika aggresionsformer är mer energieffektiv efter som dess förmåga att bära energi är större jämfört. Ett sätt sätt att se hur mycket gasesr det finns är att ta en PET-flaska och fylla med med radiatorvatten till bredden, skruva på korken och kolla hur stor luftbubbla som finns efter 30 min. Man kan även med magnet se hur mycket magnetit som finns (vattnet behöver inte vara svart för att innehålla magnetit).
Parafin är inte diffusionstät vilket kräfs för att förhindra att energibäraren syressätts, det är inget vattenlås.
I äldre system var temperaturen vanligen högre än vad vi vill ha idag (vilket kräver mer energi), höga temperaturer är ett sätt att avgasa en energibärare. Därför hade man inte denna typ av problem i sammautsträckning förr.
Magnetit lägger inte sig som en hinna vad jag vet, du blandar inte ihop det med oxider ipå koppar?