0 medlemmar och 1 gäst tittar på detta ämne.
Ursäkta en novis, men när ni pratar om att öka gradminuterna, är det gradminuterna som man hittar i framlednings menyn 2.8 (default - 400 nånting) ?
Citat från: ellen skrivet 15 december 2005, 22:28:15Ursäkta en novis, men när ni pratar om att öka gradminuterna, är det gradminuterna som man hittar i framlednings menyn 2.8 (default - 400 nånting) ?Ja, det värdet kan man normalt höja till minst 900 utan att det märkbart påverkar inomhuskomforten.Det gör att man undviker ett antal tillskottkörningar/år, lite beroende på hur ens värmepump är dimensionerad, ju större effekt-täckningsgrad man har desto färre timmar att tjäna, ju mindre effekt-täckningsgrad, desto fler timmar att tjäna.
På 1230 (och 1130) hittar man TS-gradmin i menu 9.1.1 (startvärde tillsats). Tyvärr har Nibe minskat inställningsmöjligheterna till mellan -30 och -500. I 1215 (och 1115) kan värdet varieras mellan 50 och 2500.Däremot kopplas eltillsatsen ur vid det inställda värdet +100 (som även kan ändras i menu 9.1.2) på 1230. På 1215 kopplas eltillsatsen ur först när gradminutrarna räknat ner till VP-gradmin.Sen antar jag att 1230 räknar på samma sätt som 1215, att eltillsatsen går in först när gradminutrarna passerat VP-gradmin PLUS TS-gradmin.
Om jag förstÃ¥r detta rätt, ökar jag detta värde i 9.1.1 slÃ¥r eltillsatsen in senareÂ
1. Öka TS-gradmin till max. Detta gör att man kan klara tillfälliga köldknäppar utan att eltillskottet gÃ¥r in. Normalt märker man knappt nÃ¥got pÃ¥ innetempen om gradminutrarna räknar ner till max pÃ¥ grund av att ju kallare det är ute desto flackare är värmekurvan. Exempel; kurva 8 och -20 ute sÃ¥ innebär 5 graders skillnad pÃ¥ utetempen 3 grader pÃ¥ framledningstempen vilket motsvarar ca 1 grad pÃ¥ innetempen.Nackdelen kan vara att om gradminutrarna väl räknar ner till max sÃ¥ tar det lÃ¥ng tid innan eltillskottet gÃ¥r ut igen.2. Stänga av eltillskottet. Det gÃ¥r utmärkt att stänga av eltillskottet och behÃ¥lla legionellahöjningen. Men man bör koppla in eltillskottet om man reser bort. Om kompressorn lägger av utan att styrsystemet märker detta sÃ¥ kan värmesystemet annars frysa sönder.3. Begränsa VB-fram max. Kolla hur varmt framledningsvatten VP:n klarar av att köra mot ditt värmesystem utan eltillskott och ställ in VB-fram max pÃ¥ detta värde. Börvärdet pÃ¥ VB kommer dÃ¥ aldrig att överstiga detta värde oavsett hur kallt det blir ute. PÃ¥ detta sätt sÃ¥ sticker inte gradminutrarna iväg.Tips 2 och 3 kan innebära att innetempen blir lite lägre under de kallaste perioderna men vill man snÃ¥la pÃ¥ elen sÃ¥ fÃ¥r man ta pÃ¥ yllesockorna och fleecetröjan.Â
Hmmmm.... Jag bor ju i ett hus med tegelfasad och sutterängvåning i betong så det kanske funkar bättre hus mig än om man bor i en "trälåda". Jag antar att värmetrögheten i mitt hus gör att huset klarar lite mer -gradminuter innan det märks inne. Jag kör med max 48 grader framledningstemp (VP:n klarar 46 utan tillskott) och har aldrig haft kallare än 19,5 grader inne. Fördelen är att när tillskott steg 1 går in ökar framledningen till ca 51 (efter nån timme) och då går aldrig steg 2 in. Underskottet betas av med endast kompressor + 2 kW elpatron vid svinkyla.
Jag bor ju i ett hus med tegelfasad och sutterängvåning i betong så det kanske funkar bättre hus mig än om man bor i en "trälåda". Jag antar att värmetrögheten i mitt hus gör att huset klarar lite mer -gradminuter innan det märks inne. Jag kör med max 48 grader framledningstemp (VP:n klarar 46 utan tillskott) och har aldrig haft kallare än 19,5 grader inne.
Fast jag anser att det är en fördel att maximera VB-f om man har innegivare. Med ett högre värde på VB-f max så springer gradminutrarna iväg kvickt om innetempen kommer under börvärdet så att den späder på gradminutersunderskottet. Då får VP:n jobba ännu längre med eltillskott för att beta av underskottet.Men idén med detta är att man kan acceptera lite kyligare inne då det är svinkyla ute.
Det finns ett till alternativ att undvika tillskott, köra på nattsänkning. Jag har provat detta och det har skrivits en del trådar runt detta (sök!). Min erfarenhet är att det är svårt med "timing". Kör VP mycket går det inte att tajma utan resultatet är helt enkelt att ett antal gradminuer inte behövs under natten, men man kan inte speca "när". Kör VP:n t.ex. runt 18h och startar runt 10ggr så är timingen lättare. Risken finns dock för tillskott för att hämta hem på morgonen då dessutom VV-laddning ska ske.Principen är dock att minska bör-värdet på VB-fram under natten då det oftast är som kallast. Jag har testat med -1 gr 00:00 till 04:00, då hinner den värma upp köket till morgonkvisten. Besparingen kan vara tveksam om man så att säga inte slipper TS. Kallare på natten kan dock vara en komfortfråga också.
Bääääääääääää, jag är skeptisk...(grimas enligt Stefan Sauk). Blir nog till att leva med TS när det kyler på, såvida man inte ska investera i 16 större radiatorer, en större pump och ett nytt djupare borrhål....eh, låter kanske lite dyrt!?
Citat från: Rippe skrivet 10 februari 2006, 08:48:29Bääääääääääää, jag är skeptisk...(grimas enligt Stefan Sauk). Blir nog till att leva med TS när det kyler på, såvida man inte ska investera i 16 större radiatorer, en större pump och ett nytt djupare borrhål....eh, låter kanske lite dyrt!?Eller tilläggsisolera vinden, billigt och relativt enkelt, hjälper upp en något underdimensionerad VP bra.http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,2570.0/all.html --/
mmmmmmmmmm, tilläggsisolera...... För närvarande har jag ett par lager glasull/motsvarande oklart material (typ 5cm) och ovanpå det kanske 10 cm sågspån. Är detta mycket eller lite? Hur skulle man ändra detta? Skotta bort sågspånet och lägga på något annat?
Citat från: Rippe skrivet 10 februari 2006, 18:55:56mmmmmmmmmm, tilläggsisolera...... För närvarande har jag ett par lager glasull/motsvarande oklart material (typ 5cm) och ovanpå det kanske 10 cm sågspån. Är detta mycket eller lite? Hur skulle man ändra detta? Skotta bort sågspånet och lägga på något annat?Hos mina föräldrar lade vi på 10 cm glasull ovanpå ca 10 cm sågspån/cutterspån för 15 år sen. I somras såldes kåken (byggd 62) och en inspektion av vinden visade att allt var helt OK. Det som gäller är att vinden ventileras genom takfoten och att det finns ventiler på gavlarna.
Med ventilera genom takfoten menar du att det finns synliga springor ut under taket ut, dvs så man inte täpper till? Och ventiler på gavlarna har jag. ....Man kanske skulle baxa upp isolering på vinden.......Är det glasull som gäller numera också eller finns det något annat material som också skulle passa ovan sågspånet?