Att man skulle spara energi genom att sänka temperaturen inne när man har golvvärme började el-golvvärme påstå för minst 30 år sedan, när den typen av golvvärme blev lite mer allmän.
Eftersom jag har lagt rätt många m2 el-golvvärme och i många fall har haft fortsatt kontakt med "kunderna" kan jag med säkerhet hävda att dom hushåll som har sänkt inne temperaturen är ytterst lätträknade. Jag är rätt övertygad om att det är samma sak med vattenburen golvvärme.
Så jag håller helt och hållet med Rickard

Jag vet många med golvvärme som ligger på ungefär samma temp ut i kretsen som jag gör, trots att jag kör med radiatorer, jag klarar mig med 45 graders vbf vid DUT, ungefär samma som många användare av golvvärmesystem gör.

Fast det där kan väl inte stämma? Med 45 graders vbf lär man hamna på en bra bit över 27 grader på golvytan vilket inte alls är rekommenderat varken för trägolv eller fötterna?

Jag har aldrig haft över 35 graders vbf.

Kan du hänvisa till oberoende forskning som stödjer din tes, att golvvärme skulle vara mer energieffektivt, jag har aldrig ännu hittat några exempel på där man i faktiska tester kommit fram till att det skulle vara mer ekonomiskt.
Mer komfortabel, ja.
Och visst, värmer man med värmepump, och kan köra ut 5-10 grader svalare vatten, då sparar man, men det har ju liksom ingen direkt koppling till distributions-systemet.
Jag vet många med golvvärme som ligger på ungefär samma temp ut i kretsen som jag gör, trots att jag kör med radiatorer, jag klarar mig med 45 graders vbf vid DUT, ungefär samma som många användare av golvvärmesystem gör.

Att påstå att golvvärme i betong är trögt stämmer bara i dåligt isolerade hus och vid en uppstart. Har man bara en utegivare så hinner det galant med vid temperaturskillnader.

Ingjuten golvvärme ÄR trög, i alla hus.
sedan att golvtemperaturen hinner med att kompensera vid vanliga temperatursvängningar ute är iofs sant, men det är tex ingen ide' att försöka reglera bort tillfälliga temperaturhöjningar som sol eller uppvärming från köksmaskiner osv.
Undersökningen som TS refererade till i det första inlägget hänvisade till att nästan all energibesparing med radiatorer gentemot (ingjuten) golvvärme kommer från att termoststerna stänger och använder sig av yttre uppvärmning såsom solinstrålning och hushållsmaskiner, DET kan du inte använda dig av vid ingjuten golvvärme men däremot om du har spårskivor eller bjälklagsförläggning .

tur man la klinker i stället för trägolv i garaget då.

Bytte från hård billig laminat utan golvvärme i hela kåken till 14mm träparkett + golvvärme. Nuförtiden går jag barfota men förut var det minst vinterfodrade stövlar som gällde inomhus.

Fast om jag hade märkt skillnaden på laminat och parketten kanske golvvärmen fått en tanke eller två till. Bara det gjorde jätteskillnad.

Hur stor prisskillnad, ungefär? Vi måste liks byta. Inte en vinter till med "isbana" i köket... 

Vi betalade 7000kr för  18kvm

Jag mins ett korkgolv som var populärt någon gång på 70 80 talet, det hette Kork o plast, ett korkskikt på och överdragen med lite plast. Det var ett mycket behagligt och lättskött golv även i kök.
Jag vet inte om det fortfarande finns kvar på marknaden.

Det är nog ungefär som det jag länkade till, kork under och lenolium som yskikt  Thumbsup

Men ett korkgolv i ett kök låter... opraktiskt.   
Finns det överhuvudtaget korkmattor att få tag i numera? I sommarstugan hade man lagt in det när den byggdes, på 1920-talet. Varje bit var fastspikad med små nubb som satt med ca 1 cm mellanrum, och varje bit var kanske 50 x 25 cm eller nåt sånt. Mycket nubb blev det... (25 m² trägolv under)

Vi la in ett sådant här korkgolv när vi renoverade köket: http://www.golvabia.se/Produkter1/Korkgolv/  varmt, mjukt och skönt att gå på och lätt att hålla rent, vi är nöjda men det var ju inte det billigaste...

Det finns en mängd olika laminat, en del mycket "hårda" och därmed kalla och mjukare och mindre värmeledande. Ofta är dom billigare även tillverkade med en metod som ger ett hårdare ytskikt, det är bara att åka runt och  kolla och "provkänna". Annars funkar ju plastmattor rätt bra i kök  .

kork har kass värmeledningsförmåga och ska tydligen kännas ok för fötterna redan vid 10 grader.

vi vill ju inte dö kWh döden i alla fall  :,v(

och tänk va dyrt att konvertera till vattenburet och göra detta med hjälp av golvvärme.

Men jag som haft takvärme märker ju att huset var tänkt att existera utan radiatorer :/

om man stirrar sig blind på COP vid DUT så är det ju en sanning som är svår att backa från!

men nu är ju inte COP allt

även hus med radiatorer har en tröghet men jag har noterat att ca 3 grader över och 3 grader under det normala templäget kan jag traversera ganska kvickt, dock med 16kw och termostater och en massa annat krafs

Men ska jag under detta eller över så börjar husets grundläggande tröghet, även om jag inte har golvvärme, att motarbeta i större utsträckning. Inte vetenskapligt men typ något i den stilen.

Svågerns ingjutna golvvärme är inte att leka med. Termostaterna är bara för att det ser snyggt ut i kopplingsskåpet.. eller nått. det är i alla fall inte till för kortsiktigt reglering så mycket kan man ju konstatera.

En omgång pommes och sedan är det 25 grader i köket. För att inte tala om alla dessa pumpar som verkar krävas

O andra sidan har man sådant ruggigt COP att man kan tillåta sig att öppna dörren för att vädra. 

jag har 21-22 hemma med radiatorer och mina golv är 20-20.5 grader och upplevs inte som kalla.

Visst märker jag skillnad när jag går in i badrummet med golvvärme. Men för att ha 22 grader i badrummet krävs ju nästan 25 grader på golvet och då är det nästan för varmt på golvet för min smak.

Barn som vuxna går oftast barfota här hemma. Men det kan ha att göra med det här ventilerade nivellgolvet under vilket inomhus luft strömmar?

Förra kåken hade jag golvvärme så jag har inte så mycket att jämföra med, i modern tid.

Det blir självklart billigare med radiatorer av lågtemptyp än med golvvärme, dels för att man värmer en mindre volym med radiatorerna (de har förmodligen mätt rumstempen mitt i rummet), och dels för att lågtempradiatorer inte kräver högre framledningstemp än vad golvvärme gör.
Det är min installation ett exempel på, jag behöver aldrig mer än 45 grader i vbf för att hålla huset varmt även när det blir under -30 grader ute.

Att temperaturen på själva golvet blir x antal högre med golvvärme förklarar ju att man värmer mer m3 i huset.
Dessutom får man mer energiförluster nedåt, ÄVEN om det är välisolerat.

Det förvånar mig att det inte skiljer mer än 10-15% till förmån för lågtempradiatorer.

I detta materialet citeras även två av varandra
oberoende forskare som hävdar att radiatorer ger en effektivare uppvärmning jmfrt
med golvvärme (15% bättre för enplanshhus och 10% för flervåningshus).

Det kan nog vara så. Har också läst flera sådana rapporter och även Christer Harrysson kom fram till detsamma.

Även jag skulle föredra lösningar med vissa radiatorer/värmeelement. Golvvärme är väl bara okej om golvbeläggningen släpper igenom värmen bra och plattan/golvplattan är isolerad mycket väl.

Är själv interesserad av detta ämne.

Nu var ju detta skrivet av någon forskare som inte hänger på forumet. Hade det vart någon av oss som skrev detta hade det varit historiens största köttben och vi hade haft 20 sidor kommentarer vid det här laget 

Jag har frigolitspårsskivor ovanpå golvspån och det reagerar hur snabbt som helst. Min innetemp varierar, där innegivaren sitter, mellan 21,7-21,9 dygnet runt. Jag säger det duger för mig.

Ingjuten känns som det eventuellt kan bli trögare men undersökningen känns fel. Man kan inte bara säga 'golvvärme' utan att specificera upp vilken typ och vilket material ovanpå.

För mig var golvvärme självklart för att slippa fula element vid väggarna.

Som hos mig då, men det blir kanon  ingen snö  varmt o skönt Thumbsup

Ingjutet är kalas Thumbsup

sedan är det intressant vem som betällt undersökningen och på vilket sätt en genomförts, jag har läst högvis med undersökningar som blivit vinklade åt det det ena eller andra hållet beroende på vad beställaren av undersökningen önskar för resultat.
Purmos undersökning tillskriver nästan hela vinsten med radiatorer vs golvvärme att radiatorer är snabbare i sin reglerskvens, det går att nattsänka tempen osv. och det är sant att vissa golvvärmesystem är tröga men inte alla.

Ett ingjutet golvvärmesystem har högst förluster och blir extremt trögt, men det finns ju fler alternativ, spånspårskivor, frigolitspårskivor och injgutet i slipsatsen, skulle något av dessa sytem blivit jämförda i undersäkningen så skiulle resultatet säkert blivit ett annat

På purmos hemsida (www.purmo.se) klickade jag på deras animerade fråga:
"hur man tjänar 15% energi". Där kan man ladda ner en PDF fil som heter
"värmeguide" som är en mkt intressant skrift som behandlar många aspekter
kring uppvärmning av småhus. I detta materialet citeras även två av varandra
oberoende forskare som hävdar att radiatorer ger en effektivare uppvärmning jmfrt
med golvvärme (15% bättre för enplanshhus och 10% för flervåningshus).

Figurer och diagram finns att beskåda i denna guide men låt mig citera forskarna
(som säkerligen sponsras av Purmo, skulle inte förvåna mig i alla fall...):

"Byggnader som värms upp med lågtempererade radiatorsystem förbrukar mindre total energi än
byggnader som värms upp med golvvärme, även när värmepumpar används som värmegenerator.
Skillnader i COPa-värden (COPa = Mängd värme levererad av värmepumpen dividerat med den
energi som krävs för att driva processen under ett år kompenseras av den högre energieffektiviteten hos lågtemperaturradiatorerna.

I värmebranschen lever fortfarande myten att om man har ett lågtempererat värmesystem måste man ha större
radiatorer. Men större är absolut inte bättre. I min forskning om värmeavgivare fann jag att till och med under den
kallaste vinterperioden krävs det snabba förändringar i värmeproduktionen för att hålla rumstemperaturen inom
det optimala komfortintervallet. Båda systemen ställdes in på 21 °C, den lägsta komfortgränsen för idealisk inomhustemperatur. Fig. 4.2 visar att när interna värmevinster på så lite som 0,5 °C upptäcktes, reagerade radiatorsystemet med sin låga värmeabsorption snabbt och höll rumstemperaturen nära inställningsvärdet.
Men för golvvärme med sin höga värmeabsorption var reaktionstiden mycket långsammare när värmevinster
upptäcktes. Det betydde att golvvärmen fortsatte att avge värme och höja temperaturen långt över den optimala, med starka okomfortabla fluktuationer. Faktum är att för att hålla rumstemperaturen närmare den optimala 21 °C, visar min forskning att enda lösningen är att öka inställningsvärdet för golvvärmesystem till 21,5 °C.
För många människor låter 0,5 °C kanske inte så mycket. Men när du tillämpar denna ökning varje timme, dagligen, under en hel vinters uppvärmningsperiod, mångdubblas siffrorna snart och alla förhoppningar om energieffektivitet bleknar bort.

Snabb respons på värmevinster och låga systemförluster är viktiga komponenter i energieffektiva värmesystem.
Individuell temperaturreglering i varje rum är också mycket viktigt, eftersom värmebehovet varierar kraftigt från rum till rum. Centralstyrning leder till för hög värme i vissa rum med efterföljande energiförluster. Min forskning rekommenderar användning av lågtemperatursystem för att minska systemförluster, liksom snabbreagerande värmeavgivare som kan kontrolleras individuellt eller per rum. I det perspektivet kan vi också säga att golvvärme är mindre effektivt och mindre energieffektivt, jämför med de resultat vi fick med radiatorer. Den generella slutsatsen av
min forskning är i själva verket att radiatorer är omkring 15 % effektivare i enplansshus och upp till 10 % i flervåningshus."

Vad säger ni om detta?