|
|
Ämnessammanfattning
Skrivet av: labasse kanoute
« skrivet: 25 december 2014, 19:02:50 »
God kväll,
På följande länk finns ett datorprogram att ladda ned från den Danska Tekniska Högskolan.
Här kan man göra det mesta, rita köldmediediagram, analysera olika typer av kylanläggningar och köldmedier, tryckfallsberäkningar av köldmedierör mm.
Kan ni hälften av vad programmet kan så kommer ni att kunna betydligt mer om teoretisk kylteknik än de flesta villa VP installatörer.
Det finns några misstag i beräkningarna men det är nog inte i några moduler som är aktuella för VP simuleringar.
Är det någon som behöver hjälp på traven så kan vi ta det i tråden.
Slit det med hälsa
PerJ
Skrivet av: purjo__
« skrivet: 14 januari 2013, 09:16:07 »
Skrivet av: Ulrix
« skrivet: 13 januari 2013, 19:50:46 »
Jag tycker fokus ligger bara på vad en kw kostar att köpa och hur effektivt ett system är. Fokus borde också ligga på totalekonomi där livsläng på investering (avskrivning) samt underhåll och reperationer.
Skrivet av: gossen
« skrivet: 29 mars 2012, 20:39:10 »
Ursäkta för uppning av gammal tråd, men coolpack är väl alltid lika aktuellt...
Skulle någon vänlig själ vilja visa klart och tydligt var i kyldiagrammet dom olika punkterna på en VP är?
Tex om man skulle synka mellan coolpack och bifogad bild på en enkel vp.
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 23:27:29 »
Janne Inte vet jag, börjar få hjärnsläpp och fyrkantiga ögon och klarar inte av avancerade tankgångar.  Vad jag skulle behöve nu är en COOL six PACK.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 03 augusti 2005, 23:10:13 »
Martin X
Tror att VP bygger oftast på motströms värmeväxling för annars har man
svårt att höja temp på vatten från en lägre nivå till en högre.
Javisst Janne, det är ju det jag skriver.
Frågan är hur man bestämmer kondenserings temperaturen. Alla poletter har inte fallit ner för mig.
Martin X jag kan i mitt VP program avläsa vätskelednings temp och VB temp så då ser jag båda sidor om växlaren. Sen har vi Hetgas temp, suggas temp och förångnings temp. Det ger mig alla värde tycker jag. Sen kan jag föra in dem i COOLPACK program och skapa kurvan. Har jag rätt eller fel?
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 03 augusti 2005, 22:32:08 »
Kanske PerJ vet om det fungerare. Det slog mig då jag läste hans beskrivning av kondensering.
jag tänkte igentligen en delad kondensor med två kretsar VB1,2 in/ut.
Sen utan för förbinder man dem så att slut kontentan blir en automatisk
överhettning med högre uttemp som följd.
Detta utan att få totalt mindre kyln över kondensorn.
Så mitt syn blir det bättre COP än ordinarie kondensor.
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 22:25:30 »
Man kanske kan skapa en kondensor som har har exv 600l/h genomströmning i sin huvud krets och sen har man en del krets på 200l/h som man sakta låter kondensorn värmas till sin högsta temp i slutet av kondensorn. ´Då får en och samma växlare fungera som bäde normal kondensor och överhettare.
Skall kanske ta patent på detta... b00k
Låter genialiskt, men det finns säkert någon hake. Och om jag förstod dig rätt så tänkte du att värmeväxlaren bara skulle ha en VBin och en VBut. Vilket betyder att det du får ett högt delta T -> dåligt COP?
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 20:06:24 »
Problemet för mig är att jag för många okända parametrar för att kunna göra riktiga beräkningar  Och delta T skulle ha blivit rätt så stort, kanske uppmot 30 grader under kortare tider. Blir nog tvungen att gå tillbaks till skissblocket.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 03 augusti 2005, 19:25:48 »
Kan börja med att normalt har man ej mer än 10 graders delta över kondensorn annars har man oftast för lågt flöde.
Om jag skapar 20 graders delta löser min VP på HP stopp efter ett tag. Så målet tycker jag är att ej ha mer än 10-12gr diff.
Man kanske kan skapa en kondensor som har har exv 600l/h genomströmning i sin huvud krets och sen har man en del krets på 200l/h som man sakta låter kondensorn värmas till sin högsta temp i slutet av kondensorn. ´Då får en och samma växlare fungera som bäde normal kondensor och överhettare.
Skall kanske ta patent på detta... b00k
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 03 augusti 2005, 19:24:27 »
För att exakt kunna svara på vilken kondenseringtemperatur som gäller i ett enskilt fall måste man ha datablad för kondensor och kompressor. Sedan måste man balansera ut anläggningen så att förångare-kompressor och kondensor balanseras ut effektmässigt och då får man kondenseringstemperaturen.
Men enkla uppskattningar/tumregler är att kondenseringtemperaturen i vanliga fall ligger 2-4 grader högre än utgående värmebärartemperatur. Men kan vara både högre och lägre.
Specialfall:
Skulle man tex dimensionera en kondensor för VBin34 VBut 40 och kondensering av 43 grader och sedan köra den med de temperaturer du anger VBin20 VBut 40 så skulle nog kondenseringen hamna mellan 40 och 41 grader. Detta beroende på den låga temperaturen in i kondensorn som gör att den ena ändan på kondenorn blir yttersr effektiv då temperaturdifferanserna är mycket stora. Då kommer den andra ändan av kondensorn där det överhettade köldmediet fungera som en hetgasvärmeväxlare och toppvärma VBut. I extremfall har jag kört anläggningar där utgående VB har varit varmare än kondenseringtemperaturen.
PerJ
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 19:22:10 »
Martin X
Tror att VP bygger oftast på motströms värmeväxling för annars har man
svårt att höja temp på vatten från en lägre nivå till en högre.
Javisst Janne, det är ju det jag skriver. Frågan är hur man bestämmer kondenseringstemperaturen. Alla poletter har inte fallit ner för mig.
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 03 augusti 2005, 19:19:01 »
Martin X
Tror att VP bygger oftast på motströms värmeväxling för annars har man
svårt att höja temp på vatten från en lägre nivå till en högre.
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 19:13:30 »
Om kondensorn är av motströmstyp där VBin är 20 grader och VBut 40, hur skall jag då räkna ut vilken kondenseringstemperatur som gäller.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 03 augusti 2005, 10:09:23 »
Vi börjar med trycket.
För tex R134a som vi körde i exemplet så finns det alltid en bestämd relation mellan tryck och (mättnads)temperatur.
Några exempel
-10 grader motsvarar 2,007 bar(a)
0 grader motsvarar 2,928 bar(a)
30 grader motsvarar 7,701 bar(a)
40 grader motsvarar 10,164 bar(a)
50 grader motsvarar 13,176 bar(a)
(a)= absoluttryck utgående från absolut vacum.
För att beräkna en köldmedietabell i CoolPack så gå in under "Refrigeration utilities" tryck på iconen med stjärna på "Refrigeration utilities" Tryck på knappen det står "sat" på. Välj R134a som köldmedium tryck OK, Här får du en köldmedietabell där du ser trycket för varje temperatur.
Så din slutsat är att temperaturen bestämer trycket är helt riktigt. Det är därför som kyltekniker oftast pratar temperatur när de igentligen menar tryck. Tex så pratar man oftast om tryckfall i grader när det gäller tryckfall i rör. Kompressorn jobbar på en kondensering av 40 grader osv.
Hetgasvärmeväxlare
Som du ser är gasen efter kompressorn kraftigt överhettad, 78 grader vid en kondenseringstemperatur av 50 grader. Genom att montera en hetgasvärmeväxlare kan vi ta ut en del av värmen vid en högre temperaturnivå än vad vi kan åstadkomma i kondensorn. Vi kanske får ut 48 gradigt vatten ur kondensorn med kanske 65 gradigt ur hetgasvärmeväxlaren. Observera att man inte kan få ut mer än ca 1,7 kW ur hetgasvärmeväxlaren av totalt 10 kW. Samtidigt måste man bli av med 8,3 kW i kondensorn annars löser maskinen på högtryck, så man kan inte bara köra på hetgasvärmeväxlaren.
Det enda sätt en felaktigt dimensionerad hetgasvärmeväxlare kan försämra COP på en befintlig anläggning är att man får tryckfall på gassidan i hetgasvärmeväxlaren som gör att kompressorn får arbeta mot ett högre utloppstryck med höjd kraftförbrukning som följd.
Som vanligt så har jag ingen erfarenhet av enskilda villavärmepumpar så jag vet inte hur IVT löst varmvattnet i deras HT system. Men jag tror inte att de använder hetgasvärmeväxlare. Man har en kompressor som tål att arbeta med ett högre kondenseringstryck.
Användandet av hetgasvärmeväxlare skulle jag säga blir mer och mer ovanllgt, problemet är att man inte bara kan köra på hetgasvärmeväxlaren sommartid, kondensorn måste kylas också. Jag vet tex en skola som sommartid inte får nåt varmvatten eftersom installatörern kopplade varmvattenberedarna enbart till hetgasvärmeväxlaren, det funkar bra när de har ett värmebehov i fastigheten, men sommartid när de bara har varmvattenproduktion och VVC förluster att köra emot så kan man inte köra anläggningen. Dessutom har VV ackumulatorn inga spetselvärmepatroner.
Frukost.
PerJ
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 03 augusti 2005, 08:10:56 »
Hetgas växlaren ger ej större effekt utan är en snabb överhettare med hög temp och lägre effekt. Från VV som har redan 55 grader kan man höja det till exv 60,65 under viss tid. Citat Kärri Det finns en nyprodukt jag har visat tidigare här i forumet. Det GEOPRO SH markvärmepump med hetgasvärmeväxlare. Det visar sig att den nya är ingen ny teknik. (Den ju vanligare förr). Nya tekniken är att, hetgasväxlaren styrs aktivt med en växel ventil, inga strypningar!
http://www.geopro.fi/material/geopro_shesite_sv_2611.pdf
Citat Plotsky Hetgasväxlaren är precis som du säger till för att värma varmvatten, den är inbyggd i ex Thermias Robust serie, men även en del andra. Vad den tekniker sa på Thermia som jag pratade med var att man behöver ofta strypa ner flödet mellan växlaren och vvb pga att man får för dålig värme avgivning och för låga temperaturer, vad som jag förstod gav för tidig kondensering och (marginellt) sämre effekt på VPn, men ffa sämre varmvattenvärmning.
Det var vanligare förr i VP sammanhang, så äldre teknik kommer tillbaka i ny skepnad. ( i reklam som ny teknik) länk hetgas: http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,3246.msg31811.html#msg31811
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 07:52:04 »
Hmm, det här med hegasväxlare är nog inte så enkelt som jag trodde.
För om jag fattat det rätt (vilket jag ju knappast gjort) så får man med en hetgasväxlare endast ta ut den extra energi som finns ovan kondenseringstemperaturen och därmed kan en feldimensionerad hetgasväxlare höja kondenseringstemperaturen med sämre COP som följd? Eller?
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 00:42:57 »
Kondenseringstemperaturen bestäms av vilken temperatur det medium har som kyler kondenorn tex radiatorvattnets temperatur. Kondenseringstemperaturen är alltid högre än det kylande mediet. Hur mycket högre kondenseringtemperaturen är än utgående radiatorvatten beror på storleken på kondensor och anläggningens effekt för stunden. Skulle tro att normala villa VP ligger 2-4 K högre i kondensering än utgående radiatorvatten. En inverterstyrd kompressor påverkar kondensorn genom att kondensorbelastningen varieras. MEN framförallt på verkas kondenseringstemperaturen av vilken temperatur man lämnar av värmen till, med andra ord vilken radiatortemperatur som krävs. Titta på vad som händer med CO när man ökar resp. sänler kondenseringen. Här ser du varför alla snackar om lågtemperatursystem och flytande kondensering.
Okej, poletten börjar falla ner. Men för att köpa det helt måste jag förstå vad som händer med trycket (entalpidiagrammet igen). Om kondenseringstemperaturen "styrs" av radiatorvattnet så måste det ju vara så det också styr trycket. Ju lägre temp på radiatorvattnet desto lägre tryck och vise versa. Och det är ju via trycket som kondenseringstemperaturen avgörs.
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 03 augusti 2005, 00:24:30 »
Kondenseringstemperaturen bestäms av vilken temperatur det medium har som kyler kondenorn tex radiatorvattnets temperatur. Kondenseringstemperaturen är alltid högre än det kylande mediet. Hur mycket högre kondenseringtemperaturen är än utgående radiatorvatten beror på storleken på kondensor och anläggningens effekt för stunden. Skulle tro att normala villa VP ligger 2-4 K högre i kondensering än utgående radiatorvatten. En inverterstyrd kompressor påverkar kondensorn genom att kondensorbelastningen varieras. MEN framförallt på verkas kondenseringstemperaturen av vilken temperatur man lämnar av värmen till, med andra ord vilken radiatortemperatur som krävs. Titta på vad som händer med COP när man ökar resp. sänler kondenseringen. Här ser du varför alla snackar om lågtemperatursystem och flytande kondensering.
Föråningstemperaturen måste vara lägre än den värmekälla man tar värmen ur. Ligger uppskattningsvis 5-7 K under utgående brine till berg etc. Likså här beror differansen på belastningen och dimensioneringen av förångaren.
Expansionsventilen stryper flödet så mycket att förångningen i förångaren blir tillräkligt låg för att ge rätt överhettning. Så expansionsventilen styr inte trycket.
PerJ
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 03 augusti 2005, 00:08:36 »
Okej, jag är med så långt. Blandade visst ihop äpplen och päron. Inser att jag inte är helt på det klara med vad som i praktiken styr kondenserings- och förångningstemperaturen. *Bläddrar febrilt i mina böcker* b00k Det är ju trycket vi spelar med (framgår ju av entalpi diagrammet) alltså måste det ju vara strypventilen som avgör förångningstemperaturen. Kondenseringstempen kan man väl inte påverka om man inte har en inverter pump  Äh, jag ger upp 
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 02 augusti 2005, 23:43:07 »
Nu får det bli snäppet längre
DeltaT SH = superheat = överhettningen.
När köldmediet förångas i förångaren från vätska till gas är temperaturen konstant -10 grader i exemplet. Sista delen i förångaren höjer temperaturen på gasen ytterligare 5 K till -5 grader innan gasen lämnar förångaren. Gasen är då 5 K varmare än förångningstemperaturen vilket innebär 5 K överhettning.
Tänk på att programmet bara räknar köldmediesidan, vad som händer på luft/vaten/brine sidan tas inte hänsyn till.
PerJ
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 02 augusti 2005, 23:34:20 »
Förkortningar Te= Förångningstemperatur i grader C
DeltaT SH = suggasöverhettning (temperaturdifferans skrivs ofta K)
Så då borde rimligtvis DeltaT SH var den temperatursänkning av uteluften som uppstår i en L/L respektive i brine för en V/V ? Nää, så enkelt kan det väl inte vara. Tanke fel blev det visst Det måste ju vara gasens temp som stiger tack vara luft/brine
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 02 augusti 2005, 23:24:25 »
För att svara kort = Ja.
PerJ
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 02 augusti 2005, 23:20:53 »
Mata in en kondenseringtemperatur av 50 grader och en underkylning av 2 grader
Vätskans temperatur före expansionsventilen är 48 grader = 2 K underkylning
PerJ
Jag blottar min okunskap med följande fråga: Om jag har en motströmsväxlare och i den kondenserar all gas till vätska och ytterligare sänker vätskans temp med t.ex. 10 grader. Är det då detta som är en underkylning på 10K ? Martin X
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 02 augusti 2005, 22:55:44 »
För att snabbt komma igång så tycker jag att vi går direkt på att analysera ett vanligt enkelt kylsystem som finns i vanliga enkla villavärmepumpar.
Välj fliken CoolTools Cycle Analysis
Välj "One stage cycle with DX evaporator" (Enstegs kompressor med torrkokande förångare"
Tryck OK
Nu är vi inne i programmet
Tryck på knappen "Cycle Specification" Här ska vi välja driftpunkterna på vår anläggning
Förkortningar Te= Förångningstemperatur i grader C
DeltaT SH = suggasöverhettning (temperaturdifferans skrivs ofta K)
Tc= condenseringstemperatur
DeltaT SC = underkylning (temperaturdifferans skrivs ofta K)
Mata in förångningstemperatur på -10 grader och en överhettning av 5 grader
Mata in en kondenseringtemperatur av 50 grader och en underkylning av 2 grader
Pressure losses = tryckfall mellan förångare och kompressor SL= suction line= sugledning(förångare kompressor) , DL = discharge line = tryckledning (kompressor-kondensor) Tryckfallen i ledningarna påverkar verkningsgraden på anläggningen. För fabriksmonterade värmepumpar så är 0,5 K rimligt.
Suction gas heat exhanger = suggasvärmeväxlare väljs No SGHX eftersom det normalt inte finns på villavärmepumpar
Välj sedan Refrigerant = käldmedium =R134a
Cyckle capacity väljer vi Heating capacity 10 kW
Sätt heat loss factor till 0
Sätt unuseful suction superheat =0
Tryck calculate
Gå till Home
Här ser vi nu att Kondenseringtemperaturen TC= 50 grader
Vätskans temperatur före expansionsventilen är 48 grader = 2 K underkylning
Te= föråningstemperaturen -10grader
suggastemperaturen när den lämnar förångaren är T7= -5 grader = 5 K överhettning
T3= tryckrörstemperaturen efter kompressor =78,2 grader.
Vi ser också att kompressorn har en kraftförbrukning av 3,135kW
Kyleffekten i förångaren är 6,844 kW och kondensor effekten är den vi valde 10 kW
Köldmedieflödet är 0,05349 kg/s genom anläggningen
COP som anges är köldfatorn= 2,18 vilket ger en värmefaktor av 2,18+1=3,18
Eller om vi räknar själv 10/ 3,135=3,18
Sen kan man gå ocl titta på State Points där ser man alla termodynamiska data för köldmeidiecykeln, tänk på att trycken är absoluttryck (utgående från absolute vakum) vill man veta övertrycket får man dra brot ca 100 kPa (att trycken varierar lite beror på våra tryckfall i sug och tryckledning)
På Auxillary kan man tex se lämpliga rördimensioner för sug, tryck och vätskeledning
PerJ
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 02 augusti 2005, 22:49:33 »
Jag har laddat hem det och försöker via deras Tutorial lära mig det. Det är ej så lätt.
Hrm, manual, jo det skulle ju kanske hjälpa. Har tillsvidare mest bara lekt med det. Kollat vad som händer om man ändrar delta T och dylikt. Men snart så ....
Skrivet av: Janne El-Energi
« skrivet: 02 augusti 2005, 21:38:11 »
Martin X har du börjat med att använda COOLPACK. Om du också börjat hur går det för dig? Jag har laddat hem det och försöker via deras Tutorial lära mig det. Det är ej så lätt. http://www.et.web.mek.dtu.dk/Coolpack/Files/Tutorial.pdf
CO2 diagram ser annolunda ut än vanliga köldmedie diagram. Länkar in det från rätt tråd. http://www.varmepumpsforum.com/vpforum/index.php/topic,3669.msg35118.html#msg35118Här är vanlig 1 och två-stegs kompressor diagram
Skrivet av: Martin X
« skrivet: 02 augusti 2005, 02:03:42 »
Wow, det programmet är guld värt studs
Skrivet av: PerJ
« skrivet: 02 augusti 2005, 00:55:22 »
God kväll,
På följande länk finns ett datorprogram att ladda ned från den Danska Tekniska Högskolan.
*Länk trasig* /Admin
Här kan man göra det mesta, rita köldmediediagram, analysera olika typer av kylanläggningar och köldmedier, tryckfallsberäkningar av köldmedierör mm.
Kan ni hälften av vad programmet kan så kommer ni att kunna betydligt mer om teoretisk kylteknik än de flesta villa VP installatörer.
Det finns några misstag i beräkningarna men det är nog inte i några moduler som är aktuella för VP simuleringar.
Är det någon som behöver hjälp på traven så kan vi ta det i tråden.
Slit det med hälsa
PerJ
|
|
|
gäster: 752
dolda: 0
användare: 4
