Ämne: Värmeväxlare

[jacha]

Har hittat denna växlare. Kan man tolka effekten där som att den klarar 8-20 kw värme eller kyla? Vad händer om man bara skickar in 2 kw kyla blir det inget av det då? Samt hur mycket effetkförlust kan man räkna på en växlare? Sista frågan också om jag har en slinga som är fylld med glykol som klarar -30. Hur mycket kan man räkna med i förlust när man kör värme/kyla

[Roland]

Att specificera en värmeväxlare som 8-20 kW är en rätt värdelös uppgift om man inte samtidigt anger vad det är för flöden och temperaturdifferens mellan kalla och varma sidan. Det intressanta är värmeöverförande ytan vad det är för flödesarea. Då kan man börja räkna på värmeväxlaren.

Det blir egentligen inga förluster av effekt. Energin kan ju inte försvinna. Däremot kan det bli så höga temperaturdifferenser över värmeväxlarytan att den inte fyller sin uppgift. Har man ett flöde som är 60 grader och vill värma ett lika stort flöde som är 20 grader är det bra värmeväxling om det varma flödet kyls till 22 grader och det kalla flödet kommer ut 58 grader varmt. Temperaturdifferensen kallt/varmt flöde är bara 2 grader.

Blir det däremot 50 grader ut på varma flödet och 30 grader ut på flödet som värms fungerar det inte speciellt bra, temperaturdifferensen är 30 grader.

Det där är ofta ett problem när det gäller värmeväxlare för pooler. Där förutsätts att temperaturdifferensen är sÃ¥ stor att det inte gÃ¥r att använda en värmeväxlare som anges klara 10 kW till en värmepump som är pÃ¥ 10 kW. Man behöver en värmeväxlare pÃ¥ runt 70 kW för att det ska fungera bra. 

[jacha]

Att specificera en värmeväxlare som 8-20 kW är en rätt värdelös uppgift om man inte samtidigt anger vad det är för flöden och temperaturdifferens mellan kalla och varma sidan. Det intressanta är värmeöverförande ytan vad det är för flödesarea. Då kan man börja räkna på värmeväxlaren.

Det blir egentligen inga förluster av effekt. Energin kan ju inte försvinna. Däremot kan det bli så höga temperaturdifferenser över värmeväxlarytan att den inte fyller sin uppgift. Har man ett flöde som är 60 grader och vill värma ett lika stort flöde som är 20 grader är det bra värmeväxling om det varma flödet kyls till 22 grader och det kalla flödet kommer ut 58 grader varmt. Temperaturdifferensen kallt/varmt flöde är bara 2 grader.

Blir det däremot 50 grader ut på varma flödet och 30 grader ut på flödet som värms fungerar det inte speciellt bra, temperaturdifferensen är 30 grader.

Det där är ofta ett problem när det gäller värmeväxlare för pooler. Där förutsätts att temperaturdifferensen är så stor att det inte går att använda en värmeväxlare som anges klara 10 kW till en värmepump som är på 10 kW. Man behöver en värmeväxlare på runt 70 kW för att det ska fungera bra.

Okej tack för ditt svar. Så du anser att jag även här bör köra på en som är mer uppåt 70 kw? Har du någon erfarenheter vad det blir för förluster med glykol i systemet?

[leeijo]

FörstÃ¥r inte riktigt vad det är för lösning du tänkt dig.  Du funderar pÃ¥ glykol till konvektorn, sÃ¥ dÃ¥ växlar du brinen till en glykolslinga genom växlaren?  Men sedan säger du att du vill kunna köra värme pÃ¥ vintern?  DÃ¥ behöver du väl inte glykol, om du bara ser till att ha ett värmebärarflöde genom konvektorns matning?

När jag installerade frikyla med vvx så drog jag helt enkelt upp en vanlig värmebärarslinga till konvektorn och satte en trevägs kulventil som isolerar vb-slingan från resten av husets cirkulation på sommaren.

Sök på gamla inlägg från mig och frikyla så hittar du nog en skiss, om du är intresserad.

Edit: Hittade skissen

Gammal tråd men den som har en skiss på hur jag tänkt mig lägga upp min lösning med värmeväxlare för krets till konvektor. Om du finns kvar, funkar denna lösningen bra? Inga problem med att det fryser i värmeväxlaren vintertid?

[Rdx]

Tyvärr kan jag inte svara pÃ¥ frysningen av värmeväxlaren av tvÃ¥ anledningar.  Detls har jag djup borra med lÃ¥gt uttag sp har aldrig minusgrader pÃ¥ brine, dels sÃ¥ kopplas växlaren bort med nÃ¥gra ventiler pÃ¥ vintern sÃ¥ att brinen inte gÃ¥r i växlaren vintertid.  Det vasrmest för att minska ev flödesmotstÃ¥nd.

[leeijo]

Tyvärr kan jag inte svara pÃ¥ frysningen av värmeväxlaren av tvÃ¥ anledningar.  Detls har jag djup borra med lÃ¥gt uttag sp har aldrig minusgrader pÃ¥ brine, dels sÃ¥ kopplas växlaren bort med nÃ¥gra ventiler pÃ¥ vintern sÃ¥ att brinen inte gÃ¥r i växlaren vintertid.  Det vasrmest för att minska ev flödesmotstÃ¥nd.

Tack för ett bra svar ändå! Jag har planerat koppla bort VVX på vintern också så det borde inte bli problem hos mig heller även om jag har någon enstaka minus på vintern på inkommande ibland.

En undran till på lösningen. Är det inte bättre att sätta cirkulationspumpen efter t-korset på returen? Jag tänker att värmesystemet får snurra runt med sin egen cirkulationspump när det ska vara värme, och den dedikerade när det körs kyla? Med en backventil på returen till värmepumpen så borde det inte vara några problem?

[jishi]

Tack för ett bra svar ändå! Jag har planerat koppla bort VVX på vintern också så det borde inte bli problem hos mig heller även om jag har någon enstaka minus på vintern på inkommande ibland.

En undran till på lösningen. Är det inte bättre att sätta cirkulationspumpen efter t-korset på returen? Jag tänker att värmesystemet får snurra runt med sin egen cirkulationspump när det ska vara värme, och den dedikerade när det körs kyla? Med en backventil på returen till värmepumpen så borde det inte vara några problem?

I din lösning, tänker du att allt földe till BVP (brine) alltid går igenom värmeväxlaren? Rimligtvis borde du kanske ka kulventil/trevägsventil på brinesidan också som gör att du kopplar bort värmeväxlaren på vintern.

Jag gjorde en liknande lösning åt min svåger, med klaffbackventil och separat CP på brinesidan. Jag har dock inte satt några kulventiler, och jag kan se på temp-graferna att en viss mängd brinevätska flödar genom växlaren även när separata CPn står still, men BVPn går (gör varmvatten). Om det kommer in minusgrader så kommer det definitivt vara frysrisk i växlaren då andra mediet är vatten. Hade jag bara satt en kulventil på nån av rören så hade det varit ett icke-problem.

AngÃ¥ende att ha CP efter t-korset: Ja, det verkar rimligt att ha CPn placerad sÃ¥ den är satt ur spel när du kör värme. minskat tryckfall, och du vill inte köra denna CP när du har värme för dÃ¥ kommer den säkert kortsluta resten av värmesystemet och sno majoriteten av flödet (det hade iaf jag oroat mig för).  Sen om det är pÃ¥ retur eller matning frÃ¥n växlaren spelar mindre roll.