Ämne: LV effektivare än BV enligt Energimyndigheten

[svmh906]

-25? I södra Sverige blir det inte många dagar under -10. Medeltemp 7-9 grader.
temperatur.nu/

Jo, tänkte också på det, vi bor i mellersta sverige, vi kan ha -25 men det händer inte många dagar per år. Är det så att BV alltid till slut kommer att slå LV i ekonomi när hålet väl är "intjänat" och den inte kollapsat (det kanske inte finns såna fall ens)? Här i mälardalen menar jag. Eller kan LV kanske vara mer ekonomiskt än BV i de här trakterna?

[Rickard]

Precis som jag skrev redan tidigt i tråden så måste man granska "statliga" siffror mer noga än många andra, det är ingen hemlighet att staten har trummat ut budskapet att biobränslen skall premieras, och rekommenderas av de statliga och Kommunala energirådgivarna, så att energimyndighetens statistik är korrupt är inget att förvåna sig över.
Bergvärme ÄR troligen det mest ekonomiska uppvärmningsalternativet av alla om man tar hänsyn till hela anläggningens livslängd, och avskrivningen på borrhålet bör enligt min mening vara 40-50 år.
Jag räknar dessutom kallt med att lågprisländerna inom något år kommer att leverera fullgoda produkter som ersätter själva värmepumparna till ett mycket lågt pris den dag det är dags för folk att byta själva värmepumpen.

Luft/vatten kan kanske vara både billigare och bättre på orter där det aldrig blir kallare än -10 grader, alltså efter kusten i sydligaste delarna av Sverige, och i stora delar av Europa, men i övrigt, och speciellt om vi tar hänsyn till det stora elbehov som vi nationellt har när det blir kallt i hela landet samtidigt, så är bergvärme definitivt något som man bör rekommendera i större utsträckning än man idag gör.
Ser man på toppeffektbehovet vid köldknäppar så bör dessutom anläggningarna vara dimensionerade för 100% effekttäckning, men rent privatekonomiskt är det inte självklart att man kan räkna hem den extra investering som ett djupare borrhål, en arbetstank, extra cirkpump och större värmepump kostar.
Man sparar i en normal villa ca 200-1000 kr mer/år på att gå från 65-70% effekttäckning till 100% effekttäckning, men investeringskostnaden blir ofta ca 15 000-25 000 kr högre.

[karlmb]

Rättar dig lite, visst är det fixade siffror! Orten siffrorna kommer ifrÃ¥n är Skärblacka, sÃ¥ har jag inte sagt vilken Fjärrvärmeleverantör det gäller. De hade en avskrivningstid pÃ¥ 10 Ã¥r pÃ¥ energihÃ¥let, och dubblade man den tiden till 20 Ã¥r sÃ¥ vann bergvärmen ekonomisiskt, allt enligt deras siffror... Jädra lurendrejeri enligt mig! Jag värmer kÃ¥ken till en lägre avgift än deras fasta avgift...  Sen skulle den rörliga kostnaden tillkomma utöver detta om jag skulle ha fjärrvärmen...

Haha, ännu värre än jag trodde! F-e skojare!! Borde anmälas till Plus...

[Roland]

Man sparar i en normal villa ca 200-1000 kr mer/år på att gå från 65-70% effekttäckning till 100% effekttäckning, men investeringskostnaden blir ofta ca 15 000-25 000 kr högre.

Privatekonomiskt är det alltså ingen bra affär med fulleffektdimensionering men frågan är hur det är samhällsekonomiskt. Vid en belastningstopp kan man räkna med att elen på marginalen kommer från kraftverk med gasturbiner. Sådana kostar så där 4000 kr/kW eleffekt. Till det kommer kostnader för elnät. Jag har inte funderat närmare på det men det kanske är så att det samhällsekonomiskt vore vettigt med värmepumpar som aldrig behövde tillsatsel.

Sen kan man gå vidare och fråga sig om det är lönsamt för elproducenterna. Det är ju kostnaden för marginalel som bestämmer elpriset. Det kanske är lönsamt för elproducenterna med högkostnadstoppar.

[styrman]

Jag räknar dessutom kallt med att lågprisländerna inom något år kommer att leverera fullgoda produkter som ersätter själva värmepumparna till ett mycket lågt pris den dag det är dags för folk att byta själva värmepumpen.

Luft/vatten kan kanske vara både billigare och bättre på orter där det aldrig blir kallare än -10 grader, alltså efter kusten i sydligaste delarna av Sverige, och i stora delar av Europa, men i övrigt, och speciellt om vi tar hänsyn till det stora elbehov som vi nationellt har när det blir kallt i hela landet samtidigt, så är bergvärme definitivt något som man bör rekommendera i större utsträckning än man idag gör.

Det finns lænder idag... i Sveriges nærhet som erbjuder mark/vatten VP før ca. 30000:- ( runt 10kW ) Sjælva VP'n alltså.
Luft/vatten VP... klarar per idag COP 2 æven vid -20*C... hur många delar av Sverige har denna temp veckovis under året?
Sjælvklart ær mark VP att føredra ... men fortsatt handlar det om møjlighet till installation av sådan...
Hur mycket enklare ær det før folk mest att installera en L/V VP. Var blir skillnaden i besparing i loppet av året?
Personligen tror jag att i ett långt perspektiv så blir mark VP billigare... sedan ær det frågan om hur mycket billigare...
och var... Bortsett frÃ¥n det geografiska læget sÃ¥ ær ju trots allt husen, och dess behov olika... 
Oavsett ær VP ett fint alternativ till diverse andra uppværmnings sætt... tyværr inte inom ekonomiskt ræckhåll før många
utanfør Sverige, som i grunden ær unikt med alla olika VP 

 

[Rickard]

Privatekonomiskt är det alltså ingen bra affär med fulleffektdimensionering men frågan är hur det är samhällsekonomiskt. Vid en belastningstopp kan man räkna med att elen på marginalen kommer från kraftverk med gasturbiner. Sådana kostar så där 4000 kr/kW eleffekt. Till det kommer kostnader för elnät. Jag har inte funderat närmare på det men det kanske är så att det samhällsekonomiskt vore vettigt med värmepumpar som aldrig behövde tillsatsel.

Sen kan man gå vidare och fråga sig om det är lönsamt för elproducenterna. Det är ju kostnaden för marginalel som bestämmer elpriset. Det kanske är lönsamt för elproducenterna med högkostnadstoppar.

Man skulle ju kunna tänka sig ett bidrag på 10-15000 kr för de som installerar bergvärme eller markvärme med 100% efekttäckning och arbetstank, om man bedömer att det är samhällsekonomiskt vettigt.
Men i övrigt håller jag med dig, elproducenter/leverantörer, och staten vinner på de höga elpriser, höga skatter och stora momsintäkter som effekttopparna innebär, så incitamentet att bygga bort effekttoppar från de som styr över det hela är troligen inte så stort.

[cougar]

De nya byggreglerna som stipulerar fulleffektsdimensionering bryr sig ju knappast om den lilla människans privatekonomi utan vill få bort den enorma strömspik som inträffar i sverige runt -15gr ute när en miljon värmepumpar kallar på spetsel.
Att säga att en normal villa spar 200-1000kr om året är nog en liten underdrift om man också tar med i beräkningen att värmepumpen vid lägre effektuttag också ofta får varmare energihål än en anläggning med 65% effekttäckning samtidigt som jag vill lägga fördyringen i det lägre intervallet av 15000-25000kr.
Då har vi en pay-off på ca 10 år, följer bygglagarna OCH får en slant över på investeringen.

[styrman]

@ Rickard

"Man sparar i en normal villa ca 200-1000 kr mer/år på att gå från 65-70% effekttäckning till 100% effekttäckning, men investeringskostnaden blir ofta
ca 15 000-25 000 kr högre."

Kostar 2-4 kW 15-25000? Helt ærligt... har ej jæmført... men det låter saftigt...

[purjo__]

Kostar 2-4 kW 15-25000? Helt ærligt... har ej jæmført... men det låter saftigt...

Ja, eftersom man dessutom behöver arbetstank när man fulleffektdimensionerar.

[Rickard]

En värmepump med hög effekttäckning får ett högre effektuttag ur borran än en värmepump med 65% effekttäckning.
Borrhålen dimensioneras ju efter energiuttag, så en borra för en pump på 100% effekttäckning blir inte mycket djupare än en borra för 65% effektuttag.
När det gäller extrakostnaden:
Extra borra, 10-20 meter = 3000 - 6000 kr
Större värmepump, 3000 - 6000 kr
Tank, 5000 - 10 000 kr
Extra cirkpump, 2000 - 5000 kr.
Installation, 4 timmar? (troligen mer) 2000 kr.

Summa 15000 - 29 000 kr

Om det djupare borrhålet innebär att man måste göra två hål, vilket inte är helt ovanligt, så kan det tillkomma ytterligare 10 000 kr.

Dessutom är det inte ovanligt att man rekommenderas byta ut alla termostater (I en anläggning utan arbetstank skall ju dessa stå helt öppna och behöver alltså inte bytas).

Besparingen med tank kan kanske bli större än 1000 kWh/år om allt justeras in optimalt, och man har nya väl fungerande termostater, men det är mycket enkelt att få fullgod funktion och komfort även med en obefintligt eller dåligt injusterad kurva, vilket i praktiken kan göra att driftskostnaderna tvärt om blir högre.
I en anläggning med låg effekttäckningsgrad, utan arbetstank, och med fullt öppna termostater "tvingas man" justera kurvan om den ligger fel - och detta säkerställer en effektiv drift på kompressorn med hög årsmedelverkningsgrad som följd.

Det finns för och nackdelar med alla olika system, men det går inte komma ifrån att det kostar mer att bygga optimalt, precis som för den el som produceras vid effekttoppar blir dyra, så blir de sista hundratalen kWh som man sparar in väldigt dyra.

[styrman]

OK... sÃ¥ hur mycket kan en "total" ( optimal )  løsning med  100% tæckning kosta...?

Som jag førstår... kør inte alla VP mot golv værme i nybbygda hus heller....

[Bigfoot]

Du menar 4000:-/Mw Roland. De gasturbiner du nämner går enbart när man är på väg eller har tappat delar av nätet. Kraftreserven går in långt innan gasturbinerna. Staten ger bidrag till solceller, vilket är en usel investering på alla vis. Kul, ja men inte ekonomiskt försvarbar för varken innehavaren av anläggningen eller för samhället. En bättre investerimg är att ge likvärdigt bidrag för tilläggsisolering, byte av fönster eller byte/ optimering av uppvärmningssystemet. Det ger omedelbar effekt och ger störst nytta när tempersturen är som lägst och läget på elnätet är som sämst. Det infaller alltid när solcellerna producerar 0Kwh.

[Roland]

Du menar 4000:-/Mw Roland.

Nej, kW eleffekt, se sidan 22:http://www.sgc.se/ckfinder/userfiles/files/SGC128.pdf. Det är nog rimligare att räkna med 3000 kr/kW. Jag tittade på för liten effekt. Frågan är om det avser en komplett anläggning eller bara turbin och generator.

[Bigfoot]

SÃ¥g inget om produktionskostnader pÃ¥ sid 22.  Du kan läsa mer pÃ¥ svk.se om vilka anläggningar som ingÃ¥r i kraftreserven. 4000:-/Mw är ett högt pris /Kw helt orimligt.

[Roland]

Det är investeringskostnader det handlar om. Som ska jämföras med vad det kostar extra att gå från 75 till 100 % effekttäckning och därmed sammanhängande lägre elförbrukning när det är som kallast ute.