Ämne: Eget/3:e parts styrsystem alternativ till äldre VP (Aduino(?))

[Ferrum]

Höga elpriser, gammal men i nuläget fungerande uppvärmning med fast kondensering m utegivare, svårigheter att få tag i styrsystem (EcoLogic V2) och nyfikenhet gör att jag börjat fundera på möjligheterna att plocka ihop ett eget styrsystem.

Min bakgrund:
Novis och okunnig om VP och deras styrning
Jag har byggt en fungerande slangpump styrd av ett Arduinokort tack vare kodsnuttar från ett aktivt Arduinoforum och lite redigering.
Jag har byggt ett litet massivträ hus med KNX styrning (på simpel nivå m ETS Inside) av el, vent (två frånluftsfläktar), golvvärme och belysning (24VDC).

Tips på bra prisvärd 3:e partsstyrning?

Du som byggt ditt eget styrsystem, hur har du byggt det (Arduino, Raspberry Pi lr annat)? Hur fungerar det för dig och hur är tillförlitligheten? Har du tips på några bra forum (ev utöver detta) där du kunnat få hjälp med din styrning?

Någon som vill/kan dela med sig av vad/hur man driver en CTC EcoAir 7,9kW (har CTC EcoBasic)? Jag har här på forumet hittat värden för ett urval CTC-givare som en vänlig själ delat med sig av.

Närstående mål:
Flytande kondensering
Rumsgivare

PÃ¥ lite sikt:
Styrning av två CP (vill ersätta och reducera tre Grundfos UPS t två nya)

Vore trevligt:
Styra även kombipannan (CTC 171K -87 m direktverkande el alt kanske pellets)
Styra (i nuläget manuell) shunt
Tidsstyra värmeproduktion
Fjärråtkomst

Tack och må gott,

[HBerggren]

Jag har byggt via Arduino. Tillförlitligheten är 100%.
Helnöjd med valet.

Välj givare som du hittar copy paste kod till på nätet. Det är en avancerat formel som måste vara igång på varje enskild givare. Hittar du inte dina givare så byt givare till NTC 10K eller liknande. Kalibrera dem i mjukvaran.

Jag vill inte dela med med av kod tyvärr, projektet tog många gånger längre tid än tänkt, så sett betraktar jag koden som värdefull.
Jag har lite lågprio planer på få ut mjukvaran inkl kretskort i ett format som går att återuppleva alla pumpar. App istället för display. Men tiden är ju sådär. Har lite för dåligt med budget för att sluta jobba och kunna ägna tid åt heltid utveckling.

Men det är bara att köra så som jag ser din situation.

Jag har inte haft någon hjälp med projektet utöver kopierat givarformeln.

[Ferrum]

Spännande, i synnerhet att tillförlitligheten är 100%! Hur länge har du haft kortet rullande? Min slangpump har rullat sedan 2013 vilket kanske säger något om kvaliteten på hårdvaran. Iof så har den inte loggat så speciellt många timmar sammanlagd drift och jag har fått läsa in koden pånytt en gång, men det var ju ett mjukvarufel...

Intressant om givarformeln på nätet, hittade du den på arduino.cc?

[mocklarn]

Har planer på att överge styrningen i min thermia BVP och köra eget. I nuläget har jag en styrning bestående av HA på en RPI som via några reläpuckar (shelly) lurar värmepumpen att ladda mina ack.tankar vid lågt elpris. Då Home Assistant körs som en webserver har jag satt upp fjärråtkomst via VPN i min router. Då styrningen för att lura pumpen känns krångligare än att styra själv så funderar jag på att likt du helt styra själv. Mitt främsta hinder i nuläget är shuntstyrningen men det ska gå att lösa.

HBerggren, är det smidigt med formler för beräkning? Vet av erfarenhet från mjukvaruutveckling att man vid logaritmiska kurvor istället använder Look-Up-tabeller då det är lättare att hantera data än att göra krävande beräkningar.

[HBerggren]

Spännande, i synnerhet att tillförlitligheten är 100%! Hur länge har du haft kortet rullande? Min slangpump har rullat sedan 2013 vilket kanske säger något om kvaliteten på hårdvaran. Iof så har den inte loggat så speciellt många timmar sammanlagd drift och jag har fått läsa in koden pånytt en gång, men det var ju ett mjukvarufel...

Intressant om givarformeln på nätet, hittade du den på arduino.cc?

Jag tror det är cirka 3 år nu.

Nej, det var nog Youtube, så den kan jag klistra in det jag fått:

    //Analog givare T1
    float T1;
    const int T1Sensor = A1;
    int T1Vo;
    float T1R1 = 10000;
    float T1logR2, T1R2, T1T, T1Tc;
    float T1c1 = 1.009249522e-03, T1c2 = 2.378405444e-04, T1c3 = 2.019202697e-07;
    bool T1Error = false;

void loop() {

    T1Vo = analogRead(T1Sensor);
   
    T1R2 = T1R1 * (1023.0 / (float)T1Vo - 1.0);
    T1logR2 = log(T1R2);
    T1T = (1.0 / (T1c1 + T1c2*T1logR2 + T1c3*T1logR2*T1logR2*T1logR2));
    T1Tc = T1T - 273.15;

    T1 = (T1Tc + 4.1) * 0.873;


Den sista raden har jag lagt till, utöver döpt om lite. Den nya raden vrider X-axeln i brist på bättre ord (0.873) och 4,1 är parallellförskjutning. Parallellförskjutningen varierar något för varje sensor. Inom 1 grad från 3,5.
Efter det så är alla sensorer spot in hela omfånget under kalibrering.
Det går säkert ändra i formeln istället, men har inte känt behov av att sätta mig in i den.

Du kan ju alltid testa och se vad du får för värden med befintliga sensorer. Använd samma resistor som respektive sensors resistans vid 25 grader.

HBerggren, är det smidigt med formler för beräkning? Vet av erfarenhet från mjukvaruutveckling att man vid logaritmiska kurvor istället använder Look-Up-tabeller då det är lättare att hantera data än att göra krävande beräkningar.

Det är väl ganska smidigt tycker jag, bara man har någon sorts grundinspiration. Sen kan man sitta och leka i Excel tills det blir som man tänkt sig. Har inte hittat något ännu som inte går föra in i koden.

Har man hittat något bra som man vill ha fler av, t ex fler givare eller shuntgrupper så går det fort att lägga in.

[Ferrum]

Jag tror det är cirka 3 år nu.

Topp!

Nej, det var nog Youtube, så den kan jag klistra in det jag fått:

Har inte hittat något ännu som inte går föra in i koden.

Har man hittat något bra som man vill ha fler av, t ex fler givare eller shuntgrupper så går det fort att lägga in.

Tack för givarformeln! Nu blir det att smälta den och läsa vad man ska göra med den.

Behöver kolla in lämpligt Arduinokort, de har väl förändrats en gnutta sedan 2013...

Glömde säga/skriva tummen upp om lågprioplanerna @HBerggren, hoppas de kan komma i hamn! Fantastiskt positivt att hålla de gamla prylarna vid liv med ny styrning och uppdaterade funktioner. Ett abonnemang kanske kunde vara lämpligt för den kommande appen för att kunna hålla liv i support och uppdateringar.

Lite spretiga tankar:
CP
Laddpumpen(?), alltså cp mellan vp och tank/panna, går ju samtidigt som kompressorn vid värmeproduktion, men den behöver även hålla vpvattnet ofruset vintertid när kompressorn inte går samt ha en sommarfunktion så cp inte kärvar fast. Antifryscirkulationen styrs väl lämpligen baserat på vattentemperaturen? Sommaraktiveringen bör kunna styras kalendermässigt (tex 1g/mån).
Cp på radiatorslingan bör ju gå vid/efter behov av innegivaren/nas temperatur. Även denna cp bör ha en sommarfunktion.

Undrar vilka cp som kan styras med externa kommandon (och vilka kommandon)?

Flytande kondensering
Flytande kondensering är väl "rätt temperatur" på radiator/gvvattnet(rvv/gvv) för att nå rätt värmeavgivning för rätt temperatur (börsvärde?) i bostaden? Termostater används "endast" i kallare rum (tex sovrum)? Rätt temperatur på rvv/gvv ökar med lägre utetemperatur, ökad vind och/eller minskad sol. Eftersom det är tröga system tar man hjälp av utetemperaturen(?).

Vet av erfarenhet från mjukvaruutveckling att man vid logaritmiska kurvor istället använder Look-Up-tabeller då det är lättare att hantera data än att göra krävande beräkningar.

Det kanske är flytande kondensering du skriver om här?

Shunt

Mitt främsta hinder i nuläget är shuntstyrningen men det ska gå att lösa.

Nu kan jag som sagt inget, men shunt är väl ett fint ord för blandare(?), varmt och kallt vatten blandas från 0-100%. Styrningen behöver lära sig vad som är 0 och 100%, därefter borde styrningen kunna berätta för shuntautomatiken vad den ska göra baserat på temperaturer (i oblandat värmevatten respektive radiatorslingan och önskad rumstemperatur? Det kanske bara är jag, men det känns lite som liknande logik som styr vp fast med en annan givare. Undrar vad det finns för shuntautomatik som passar gamla shuntar och som kan ta instruktioner samt vad för sorts instruktioner för de vill väl inte ta procentsatser?

Trevägsventil
Om/när man tvingas elda trä/pellets/elpatron, så behöver vp inaktiveras och kanske volymtanken kopplas om från pannans radiatorslinga till dess varma slinga för att om inget annat utjämna träklabbarnas eldningstoppar? Isf behöver man hitta en "motoriserad 3-vägs kulventil". Såg efter en snabb googling att det finns de som styra av 12V!

Limpmode
Behövs om styrningen får fnatt, samt ett larm behöver kunna gå iväg om det...

Tidsstyrning
Vid timprisavtal...

[mocklarn]

Det kanske är flytande kondensering du skriver om här?

Nej. När man har givare som inte har ett linjärt samband mellan temperatur och resistans (termistorer av PTC eller NTC typ) och en enkel microkontroller som inte kan eller skulle belastas hårt av logaritmiska funktioner, som är det som används i formeln. Då använder man istället en tabell för ett antal olika resistanser och motsvarande temperatur. Istället för att beräkna temperaturen så kollar (look up) kontrollern i tabellen vilken temperatur som gäller för en viss resistans. Prickar man inte rätt så räknar man linjärt mellan de två närmsta punkterna. Det blir inte perfekt men tillräckligt bra utan att lasta processorn hårdare än nödvändigt.

Shunt

Det är korrekt att det är en ventil för blandning. Om du inte ska köra värmepumpen mot någon tank så behöver du inte fundera på shunt. Jag kör med fast kondensering mot mina tankar som jag laddar när det är billigt. Sen ser shuntautomatiken till att huset får lagom effekt från tankarna.

Trevägsventil

Jag skulle istället rekommendera en bivalent shunt. Den har 3 ingångar istället för de normala 2. När jag tidigare hade pellets som huvudsaklig uppvärmning och vattenmantlad kamin som sekundär så kopplade jag pelletspannan mot den "högsta" porten, tanken (som matades av kaminen) gick in på "mellanporten" och radiatorreturen på "lägsta" porten. Sedan strävade automatiken efter lagom framledningstemperatur baserat på innegivare. Normalt höll sig shunten nästan helt öppen mot högsta läget (pellets). När jag eldade i kaminen och tanken gick upp i temp ökade även framledningstemperaturen varpå shuntautomatiken började stänga och låg sedan och justerade mellan "mellanporten"(tank) och "lägsta" porten (radiatorretur). Detta funkade både bra och helt automatiskt så bivalent shunt kan jag rekommendera om du ska ha flera värmekällor. Den ligger just nu oanvänd.

[Ferrum]

Tack @mocklarn, beklagar den låga nivån på mina frågor!

Vidare gällande egna projekt; 15 projekt ligger uppe där openhp använder Arduino som bas och ett par gällande Thermia av klejejs: https://github.com/topics/heat-pump
Vet inte så noga hur matnyttiga de olika projekten är, men det går iaf att jämföra sitt projekt med dem.

[944_Driver]

Tidigare, när jag elda pellets i en anläggning från hedenhös, byggde jag en shuntstyrning med Arduino. Den fungerade bra i typ ett år innan det blev bergvärme. Jag körde Arduino för att hålla det simpelt. 1-wire tempgivare (DS18....något?) så man slapp krångla med omvandlingar, en liten display så man såg vad som hände och ett reläkort som styrde öppna/stäng på shunten samt drev cirkulationspumpen.

// Magnus

[HBerggren]

Ett abonnemang kanske kunde vara lämpligt för den kommande appen för att kunna hålla liv i support och uppdateringar.

Bra idé! Har inte tänkt på det, det gör stor skillnad i längden att hålla det uppdaterat.

Laddpumpen(?), alltså cp mellan vp och tank/panna, går ju samtidigt som kompressorn vid värmeproduktion, men den behöver även hålla vpvattnet ofruset vintertid när kompressorn inte går samt ha en sommarfunktion så cp inte kärvar fast. Antifryscirkulationen styrs väl lämpligen baserat på vattentemperaturen? Sommaraktiveringen bör kunna styras kalendermässigt (tex 1g/mån).
Cp på radiatorslingan bör ju gå vid/efter behov av innegivaren/nas temperatur. Även denna cp bör ha en sommarfunktion.

Laddpumpen kan köras en period i taget olika frekvent beroende på utetemperaturen, det funkar. Beroende på hur systemet ser ut i övrigt kan man fundera på om man kan behöva hämta lägre temperaturer än vad som finns i tanken för att inte överhetta utedelen, gäller vid ved främst. Kika manual för F2025, där finns det beskrivet hur den kör.

Undrar vilka cp som kan styras med externa kommandon (och vilka kommandon)?

Kika på de med PWM-ingångar. Finns lite olika.
Grundfos UPM3 15-70 (eller 25-70) har jag fastnat för. Funkar bra och är billig. Hade varit bra om det gick lite lägre i hastighet dock. PWM-kabeln hittar man på ebay eller tyska ÅF.

Flytande kondensering
Flytande kondensering är väl "rätt temperatur" på radiator/gvvattnet(rvv/gvv) för att nå rätt värmeavgivning för rätt temperatur (börsvärde?) i bostaden? Termostater används "endast" i kallare rum (tex sovrum)? Rätt temperatur på rvv/gvv ökar med lägre utetemperatur, ökad vind och/eller minskad sol. Eftersom det är tröga system tar man hjälp av utetemperaturen(?).

Detta vill du ha för att maximera verkningsgraden. Du vill få så mycket värme du kan med så få grader framledda som möjligt. Fördelning och solinstrålningsreglering kan behövas för att lyckas bra.

ShuntNu kan jag som sagt inget, men shunt är väl ett fint ord för blandare(?), varmt och kallt vatten blandas från 0-100%. Styrningen behöver lära sig vad som är 0 och 100%, därefter borde styrningen kunna berätta för shuntautomatiken vad den ska göra baserat på temperaturer (i oblandat värmevatten respektive radiatorslingan och önskad rumstemperatur? Det kanske bara är jag, men det känns lite som liknande logik som styr vp fast med en annan givare. Undrar vad det finns för shuntautomatik som passar gamla shuntar och som kan ta instruktioner samt vad för sorts instruktioner för de vill väl inte ta procentsatser?

Det finns shuntar med posititionsgivare, men det är förmodligen ingen som använder mer än feedback som övervakning. Positionen som ger viss framledningstemperatur är inte samma så fort källan byter temperatur eller om flödet ändras. Shuntfunktionen brukar inte vara linjär heller.

Det man brukar göra är sätta en tempgivare efter shunten. Sen kör styrsystemet stäng och öppna signal beroende på värde. Pauser för att invänta vad temperaturen blev sedan senaste omställningen. Sen kan man även göra så omställningen görs olika mycket beroende på hur fel det är. Byter man värmekälla är det bra med en shunt som snabbar på lite och kör många sekunder om diffen är stor.

Trevägsventil
Om/när man tvingas elda trä/pellets/elpatron, så behöver vp inaktiveras och kanske volymtanken kopplas om från pannans radiatorslinga till dess varma slinga för att om inget annat utjämna träklabbarnas eldningstoppar? Isf behöver man hitta en "motoriserad 3-vägs kulventil". Såg efter en snabb googling att det finns de som styra av 12V!

Mycket brukar vara 230V, speciellt om man fyndar på Tradera till sina projekt. LK525 är en rimligt prisat ny växelventil.

Limpmode
Behövs om styrningen får fnatt, samt ett larm behöver kunna gå iväg om det...

Japp, larm med åtgärd. Olika åtgärder beroende på vilka fel det är.
Jag kör dubbla utegivare i samma box, den ena har en egen matning jämfört med alla andra givare och signaler. När dessa jämförs mot varandra hela tiden så ger det en bra grund för att avgöra vilka givare som är felkodsrelevanta och inte. Är utetempen rätt, de behöver man inte starta kontinuerlig elpatron, värmedrift etc för att skydda utedelen om det är varmt ute. Med personlig hand kan man välja rätt givare och köra vidare om det var bara ena utegivaren.
Är båda utegivarena ok och en annan givare är utanför rimligt värde så kan det fungera med andra automatiska åtgärder att köra vidare.

Har tre olika åtgärder på min styrning.

[Ferrum]

Tidigare, när jag elda pellets i en anläggning från hedenhös, byggde jag en shuntstyrning med Arduino. Den fungerade bra i typ ett år innan det blev bergvärme. Jag körde Arduino för att hålla det simpelt. 1-wire tempgivare (DS18....något?) så man slapp krångla med omvandlingar, en liten display så man såg vad som hände och ett reläkort som styrde öppna/stäng på shunten samt drev cirkulationspumpen.

Intressant, skrev du koden själv eller var hittade du den?

[Ferrum]

Kika manual för F2025, där finns det beskrivet hur den kör.
Grundfos UPM3 15-70 (eller 25-70).
PWM-kabeln hittar man på ebay eller tyska ÅF.
Det man brukar göra är sätta en tempgivare efter shunten.
LK525 är en rimligt prisat ny växelventil.
Jag kör dubbla utegivare i samma box.
Har tre olika åtgärder på min styrning.

Mången, mången tack!
Antar att shuntstyrning bör vara med pwm också..?

[mocklarn]

Misstänker att frågan främst var riktad till Hampus men svarar lite ändå. Vad gäller pumparna så förmodar jag att skälet till att välja PWM (istället för 0-10V signal som också sannolikt funkar till samma pump) är att det är lättare/billigare att få ut en digital signal (som en PWM är) än en analog signal även om pumpen funkat precis lika bra. När det kommer till shunt så är jag lite nyfiken på vad du menar med PWM. Ska man vara krass så är väl PWM det vanligaste, en nolla och spänning åt vart håll där den öppnar mer ju längre spänning på öppningstråden är aktiv. Men jag vet inte om det man benämner det som PWM? Alternativet bör väl vara en med konstant spänningsmatning och en signalingång på 1-10V. Jag kommer styra min shuntmotor med en tvåkanals reläpuck med PWM men där periodtiden kanske är 10 sekunder. Det är PWM då periodtiden är konstant men vet inte om man kallar det PWM med så långa tider?

[HBerggren]

Jag vet inte, men jag vill inte kalla PWM för något som har frekvens lägre än 10 Hz eller så, men jag har ingen aning.

Vanligaste shuntstyrningen i fält styrs av två reläer. Ena reläet öppnar ställdonet så länge reläet är draget. Andra reläet stänger ställdonet så länge det är draget.

Dessa relän styrs av mjukvarans programmering.

Rent elektriskt bör och brukar reläna vara kopplade att fasen går in på COM(1) på ena reläet och skickas vidare till andra reläet genom att skicka från NC(1) till relä 2 - COM(2). Utgångarna är NO på vardera relä.

Då blir motsatt riktning alltid omöjlig att köra samtidigt, rent fysiskt.

[944_Driver]

Koden för 1-wire givarns finns på nätet, eller rent av i hjälpen för Arduino. Det är bara att klippa in. Tror Rickard säljer givare.

Resten av koden med PI regulatorn, felhantering, display mm skrev jag själv med lite klipp från nätet.

Shunten styrdes med två reläer, öppna och stäng. Det tar en viss tid att öppna och stänga så man jobbar med det.

// Magnus